De svenska miljardärerna blir fler och fler. Bara sedan ifjol har 22 nya, snuskigt rika, personer tagit sig in på Veckans Affärers miljardärslista.
Johannes Karlsson
Text
Karl-Johan Persson.Bild: TT
De allra flesta har nog vid ett eller annat tillfälle drömt om att bli miljardär. Och i år var det faktiskt 22 nya svenskar som sprängde drömgränsen och lyckades kvala in på listan bland Sveriges förmögnaste människor.
Ohotad etta är, i vanlig ordning, Ikea-grundaren Ingvar Kamprad med sina hisnande 655 miljarder kronor på banken. Han skuggas av modekedjan H&M:s storägare Stefan Persson som har en förmögenhet på 208 miljarder. Därefter återfinns i första hand investerare, fastighetsägare, arvtagare och finansmän.
Men Sverige ligger också i framkant när det kommer till tech- och startupbolag. Ett tjugotal av miljardärerna har dragit nytta av den snabbväxande digitaliseringen och globaliseringen med smarta idéer. Till dessa kan vi räkna spelutvecklaren Markus Persson, som är Sveriges 19:e rikaste person med 17 miljarder kronor i tillgångar, och Spotify-grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon som uppskattas vara värda 8 miljarder kronor vardera.
Jämfört med förra året har ingen svensk förlorat sin status som miljardär. Så när som på ett par dödsfall är således klubben intakt.
Sveriges rikaste kvinna 2016 är Antonia Ax:son Johnson på en femteplats med sina 55 miljarder kronor. Hon kontrollerar stora ägarandelar i bland annat Axfood och Åhléns genom familjens investmentbolag Axel Johnson AB.
Den yngsta miljardären på listan, om man räknar bort alla arvtagare, är 31-årige Filip Tysander. Han har under 2016 gått och blivit miljardär tack vare framgångarna med sitt klockföretag Daniel Wellington. Den tidigare Gasellvinnaren har i dag försäljning av sina urverk i uppemot 200 länder.
Snart dags för årsstämma – fem tips för att säkra ekonomin i din BRF
Elin Rydbäck är Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning.
Höjda räntor och stigande energipriser har slagit brett mot ekonomin. Även många bostadsrättsföreningar genomgår just nu ett stålbad. Men enligt Elin Rydbäck, Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning, finns det flera sätt att ta kontroll över föreningens ekonomi under 2024.
– Det är verkligen inte för sent att börja nu – tvärtom, säger hon.
Att sitta i en BRF-styrelse har varit mer utmanande än vanligt de senaste åren. Räntorna har stigit, elpriserna har varit volatila och de generella kostnadsökningarna har märkts på alltifrån städavtalet till hissjouren. Dessutom kanske lokalhyresgästerna har haft problem med att betala en hyra som föreningen egentligen skulle behöva höja.
– Ingen har nog missat att det varit extra tufft för många av Sveriges bostadsrättsföreningar. Och även om inflationen nu är på väg ner så innebär det inte att kostnaderna sjunker, bara att de inte stiger lika snabbt, säger Elin Rydbäck.
Hög tid att börja nu
Med 2023 i ryggen är det snart dags för årsstämma för Sveriges bostadsrättsföreningar. Enligt SCB har den genomsnittliga utlåningsräntan till svenska bostadsrättsföreningar långt mer än fördubblats på mindre än två år. Och även om räntetoppen kan vara nådd, sitter många föreningar med bundna lån som snart ska omförhandlas – till klart högre nivåer än för några år sedan.
– Kostnaderna kommer med andra ord att fortsätta öka kommande år, särskilt räntekostnaderna om man har lån som ska omförhandlas. För de föreningar som inte redan tagit ett långsiktigt grepp på sin ekonomiska planering så är det hög tid. Men det är verkligen inte för sent, tvärtom är det här arbetet extra värdefullt just nu.
Riksbyggen sköter den ekonomiska förvaltningen åt nästan 3 000 bostadsrättsföreningar i Sverige. Enligt Elin Rydbäck har dessa föreningar i allmänhet stått starka i turbulensen. Och det beror på att man arbetat väldigt långsiktigt med ekonomin.
– En bostadsrättsförening är på många sätt som vilket företag som helst. Föreningen har utgifter och inkomster och måste planera hållbart och långsiktigt. I de föreningar som vi hjälper så gör vi det på flera olika sätt, och kan se att föreningarna har gått in med en stabil ekonomi – ett långsiktigt sparande, god likviditet och fortsatt amortering.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare
Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.
spara 1180kr
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev
