Bild: Ronit Ghose Fotograf: Daniella backlund/SvD/TT

Storbanken: ”Måste utmana oss själva för att överleva”

”Storbankerna är för trögrörliga, trygga och byråkratiska. Nu måste vi utmana oss själva för att klara konkurrensen”, säger Ronit Ghose, global analyschef på Citi i en exklusiv intervju.

DET ÄR ANDRA gången jag träffar Ronit Ghose.

Förra gången var våren 2018 då Citi under hans globala ledarskap för analysavdelningen publicerat trendrapporten "Bank of the future - the ABCs of digital disruption in finance".
Budskapet var att e-kronan riskerar att bli ett disruptivt hot mot svenska banker.
Nu är teamet aktuellt med en större rapport "Bank X the new new bank".

Den handlar om hur den nya sortens banker riskerar att dra undan mattan för stora bankaktörer.

Hoten kommer framför allt från tre håll. Rena fintechbolag, techjättar som Google, Apple och Facebook, men också kinesiska Baidu Alibaba och Tencent samt de egna leden i form av storbanker som startar och driver utmanarbolag.

Det sistnämnda alternativet betraktar Citi som den bästa metoden för storbanker att klara livhanken framöver.

Ronit Ghose gör uppemot hundra resdagar per år utifrån resonemanget att man inte kan få särskilt bra koll på tillväxtmarknader som Nigeria om man aldrig besöker landet.

När det gäller Norden har han täckt sektorn sedan han började analysera bankvärlden för Citis räkning 1997.

PÅ CITIS KONTOR på Birger Jarlsgatan ett stenkast från Stureplan i Stockholm berättar han att när han började analysera svenska banker var de relativt små - precis som landets ekonomi.

Men med digitaliseringsvågens ohämmade tillväxt de senaste tjugo åren har de kunnat växa sig riktigt stora.

"Svenska banker snittar fortfarande en marginal på 12 procent för varje investerad krona."
Precis som Sverige har fungerat som ett laboratorium för musik- och spelindustrin har samma utveckling kunnat skönjas när det gäller finansiella tjänster där exempelvis bolag som Klarna och i dag Paypalägda Izettle har sett dagens ljus.

Konkurrensen från fintechbolag är allvarlig, men nu tyder också mycket på att situationen kan bli ännu värre för storbankerna genom att jättar inom mikrobetalningar som kinesiska Alibaba - sprungen ur e-handel - och kinesiska Tencent - gaming - har börjat utgöra ett allt större hot.

Läs även: Uppstickaren: ”Framtidens bank utgår från kundens behov och problem”

Ronit Ghose understryker dock att på ett rent intellektuellt plan är storbankerna väl medvetna om vad som håller på att ske och har så varit under de senaste femton åren.

”Bankerna är långtifrån korkade, men kan ibland agera obetänksamt.”

Som exempel nämner han hur en vd för en av de största bankerna i Sverige mitt under dotcomeran plötsligt sade att han inte längre kommer att behöva några filialer.

”Han hade visserligen rätt, men det var tio år för tidigt.”

När en förändring i den riktningen mer eller mindre tvingades fram i samband med lågkonjunkturen 2008 lade sig svenska banker i täten och implementerade förändringarna.

”Amerikanska banker började göra liknande förändringar för två år sedan. Så Sverige ligger långt före i det avseendet.”

Läs även: Facit: Så många rätt hade storbanken i sina förutsägelser om 2019

När han tidigare förde samtal med fintechbolag kunde han konstatera att de svenska storbankerna inte ville ta i dem ens med tång, men den synen började så sakteliga förändras från sommaren 2015.

Att betaljätten Klarna har blivit bank är bara ett av många exempel på att hotet från fintechaktörer bör tas på allvar.

”Ytterst handlar inte frågan om att storbankerna skulle vara omedvetna om de förändringar som pågår i bankvärlden, utan snarare om vad man gör för bemöta förändringarna.”

SVARET ÄR INTE så mycket. Och det finns en rad förklaringar till det, enligt Ronit Ghose.

Dels handlar det om att storbanker är rena white collar-fabriker där nyckelpersoner kan bli rika, duktiga anställda befordrade och den som inte gör så bra ifrån sig har relativt lätt att få nya arbetsuppgifter inom banken.

Den tryggheten gör att storbankvärldens personal tenderar att bete sig som byråkrater, medan startupbolagens snarare beter sig ägare. De får därmed mer fart i verksamheten genom att bolagets verklighet handlar om att överleva eller dö.

Trögrörligheten i storbanksvärlden handlar delvis om att det krävs en massa kraft att hålla koll på alla nya regleringar som kom till efter finanskrisen 2008 samt att säkerställa att de efterlevs.

Som exempel nämner Ronit Ghose att av Danske Banks cirka 21 000 anställda arbetar 2 000 med frågor rörande pengatvätt. En orsak är naturligtvis skandalen där banken misstänks ha slussat sanslösa 2 000 miljarder via filialen i Estland.

Men hos Nordea som inte är föremål för någon liknande skandal arbetar ändå 1 500 av bankens 31 000 anställda med att hålla koll på regleringar samt se till att dessa efterlevs.

”Du överlever om du misslyckas med investeringsprojekt, men misslyckas du att följa reglerna riskerar du att gå under.”

Men investeringsprojekten kan handla om liv och död på längre sikt. Och nya aktörer kan lägga allt krut på att inrikta konkurrenskraften mot det som storbankerna gör - eller inte gör - när det gäller att underlätta kundernas liv, menar Ronit Ghose.

Han hävdar också att det inte är någon slump att den svenska marknaden har fler nya aktörer inom bolån än exempelvis den danska.

Det här beror på att marginalerna för bolån i Sverige fortfarande är minst dubbelt så höga som i Danmark.

”I Sverige skapar de höga marginalerna incitament för att nya aktörer ska ge sig in på marknaden till låg risk. Man måste ju fråga sig varför exempelvis pensionsfonder skulle köpa tioåriga obligationer till dagens negativa ränta om man i stället via fintechbolag kan låna ut sina pengar med goda chanser till hög avkastning.”

Förutom att marknaden för bolån i Sverige utsätts för allt tuffare konkurrens är också betalningar ett orosmoln på horisonten.

Då bör man komma ihåg att just det området redan är en ytterst konkurrensutsatt marknad i Sverige med alltifrån en massa startupbolag och kreditkortsföretag till mer renodlade banker.

Efter den första och andra digitaliseringsvågen knackar nu en tredje våg på dörren där tekniken används för att automatiskt och därmed också omedelbart identifiera oss.

”Jag har ansiktsigenkänning på min Iphone och borde därmed inte behöva ägna en massa timmar åt att fylla i korkade formulär hos banken bara för att bevisa vem jag är. Banken borde snarare omedelbart veta vem jag är och att jag är påloggad. Det är dit vi är på väg nu.”

På frågan vad som blir framtidens bank är han övertygad om att det här med att bedriva bank kommer att överleva då det ändå är en av världens äldsta verksamheter.

Den stora frågan handlar snarare om den verksamheten kommer att bedrivas av de institutioner vi i dag kallar banker och om de i så fall kommer att se ut som de gör i dag.

Enligt Ronit Ghose är svaret nej. Han exemplifierar med taxijätten Uber. "Jag behöver aldrig få ett enda papper då jag tar en Uber och så måste det även fungera i bankvärlden."
Framöver räknar han med att framtidens bank för privatpersoner blir lika osynlig som när du i dag kan gå in i vissa experimentella matbutiker och få transaktionen för dina inköp automatiskt genomförd när du går ut.

Teknik för ansiktsigenkänning kommer att underlätta.

”De snabba tekniska framstegen kommer att återskapa en situation som när handlaren i byn lät kunderna handla på kredit utifrån den sociala kredit de byggt upp. Nära sextio år senare fick Marshall McLuhan rätt om att tekniken verkligen skapar en global by ...”

”Bankerna är långtifrån korkade, men kan ibland agera obetänksamt.”

”Jag behöver aldrig få ett enda papper när jag tar en Uber -så måste det även fungera i bankvärlden.”

RONIT GHOSES OSYNLIGA FRAMTIDA BANK

  1. Du ser ett hus som är till salu och som du vill köpa.
  2. Du tar en bild på huset.
  3. Du får automatiskt upp förslag på ett antal bolånegivare och deras räntor.
  4. En app kopplar automatiskt upp dig mot dina bankkonton.
  5. Du köper huset via din osynliga bank, utan att ha fyllt i ett enda papper.

Fotnot: Den kanadensiske kommuniktionsteoretikern Marshall McLuhan myntade på 1960-talet begrepp som "the medium is the Ronit Ghose är analyschef på den globala banken Citi.


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST