Fotograf: VA Montage: Unsplash

Här är Silicon Valleys nya favorit

Syntetiska hamburgare är bara början. Pengar strömmar just nu till startupbolag som arbetar med att hacka den biologiska koden. Levande organismer ska tillverka framtidens flygbränsle, mediciner och tyg.

I tusentals år har människan odlat silkesfjärilar för att komma över trådarna som de spinner sina kokonger av. Genom ett selektivt urval har insekten bytt skepnad. Den växer snabbare och ger mer silke än sina vilda släktingar, men på kuppen har den också förlorat sin flygförmåga.

Silkesmasken är ett av många exempel på livsformer som människan har förändrat för egen vinning. Boskap och grödor är andra.

Med tiden har verktygen blivit mer sofistikerade - och kontroversiella. Genom genmodifiering - där arvsmassa som tillhör en organism flyttas till en annan - har exempelvis vissa sorters majs fått nya gener för att motstå sjukdomar.

Syntetisk biologi, eller ”synbio”, är ett ännu nyare fenomen som har vuxit i skala i kraft av de senaste årens utveckling inom dna-sekvensering.

Det är en tvärvetenskaplig disciplin som kombinerar bland annat biologi och datorvetenskap och som innebär att arvsmassa programmeras om för att skapa biologiska system som inte finns i naturen.

Syftet är att förvandla levande organismer till en sorts kemiska fabriker som ska tillverka alltifrån nya material, till smaker, dofter, läkemedel och biobränslen.

De senaste åren har riskkapitalet verkligen fått upp ögonen för fältet. I fjol investerades drygt 35 miljarder kronor i branschen, enligt branschsajten Synbiobeta.com. Det är en fördubbling jämfört med 2017. Även antalet investeringar ökar. I USA steg de från drygt 30 till knappt 150 stycken mellan åren 2012 och 2018, enligt The Economist.

Några kommersialiseringar har börjat leta sig ut från labben, in i industrin och ut på butikshyllorna.

Amerikanska Lanzatech, som delfinansieras av USA:s luftfartsmyndighet, har exempelvis programmerat om mikrober för att de ska omvandla koldioxid och metangas till flygbränsle. En av kunderna är Virgin Atlantic.

En milstolpe i kommersialiseringen kom 2017 när MIT-bolaget Ginkgo Bioworks och läkemedelsbolaget Bayer började samarbeta i ett miljardprojekt. Målet är ta fram mikrober som gör att grödor som majs, vete och ris skulle kunna gödsla sig själva.
Men det kanske mest slående exemplet hittills är Impossible Foods vars vegohamburgare med syntetiska hemoglobinmolekyler (som ska efterlikna smaken av kött) har rullat ut på tusentals Burger King-restauranger i USA.

Men den syntetiska biologins löften är inte helt okontroversiella.

Vad händer exempelvis om smittspridande bakterier eller virus hackas och sedan sprider sig själva eller medvetet sprids som ett biologiskt vapen?

Det senare är ingen omöjlighet i ljuset av de senaste årens framsteg inom syntetisk biologi, skrev USA:s motsvarighet till Vetenskapsakademin i en rapport i fjol.

Även EU följer utvecklingen. Just Impossible Foods får till exempel än så länge inte sälja sin hamburgare inom EU eftersom den räknas som genmodifierad.

BOLAGEN SOM RISKKAPITALET ÄLSKAR

Impossible Foods
Startår: 2011.
Riskkapital: 6,6 mdr kr.

I augusti i år rullades Impossible Foods hamburgare ut till 7 200 Burger King-restauranger i USA. Nyckelingrediensen i burgaren är syntetiskt hemoglobin, som ska ge den karakteristiska blodiga och metalliska smaken hos kött. I EU får Impossible Foods, som backas av bland annat Bill Gates, inte sälja sina hamburgare eftersom det räknas som en genmodifierad produkt.

Zymergen
Startår: 2013.
Riskkapital: 5,5 mdr kr.

Med 600 anställda är Zymergen, som i fjol tog in knappt 4 miljarder kronor i riskkapital från bland annat Softbank och Goldman Sachs, ett av de större syntetiska biologibolagen. Zymergen använder AI och robotar för att göra extremt många experiment på mikrobers arvsmassor i hopp om att hitta saker som kan komma till nytta inom industrin och läkemedelsbranschen.

Ginkgo Bioworks
Startår: 2009.
Riskkapital: 4 mdr kr.

Grundades av forskare från anrika MIT och tar fram organismer som bland annat kan användas för att ta kål på bakterier som är resistenta mot antibiotika, som doftämnen i parfymer eller som sötningsmedel. Sedan 2017 arbetar bolaget med att ta fram mikrober som ska göra det möjligt för bland annat veteoch risplantor att gödsla sig själva. Sammanlagt har bolaget tagit in drygt 4 miljarder kronor i riskkapital från bland annat Bill Gates.

Bolt Threads
Startår: 2019.
Riskkapital: 2 mdr kr. Bolaget har fört in dna från spindlar i jäst för att skapa en syntetisk spindelväv. I dagsläget kostar labbtillverkat spindelsilke omkring 100 dollar per kilo, vilket är mer än konventionellt silke från silkesmasken. Fram till i fjol hade bolaget, som har tagit in drygt 2 miljarder kronor i riskkapital från bland annat den tidiga Facebookinvesteraren Peter Thiel, bara sålt ett fåtal klädesplagg gjorda av sitt artificiella silke.

Synthace
Startår: 2011.
Riskkapital: 0,5 mdr kr.

Har utvecklat en mjukvaruplattform som automatiserar biologiska experiment för att göra dem mer effektiva. År 2016 valdes bolaget ut till en av trettio teknologipionjärer av World Economic Forum och till dags dato har man tagit in omkring en halv miljard kronor i riskkapital.

SYNTETISK BIOLOGI UNDER TVÅ DECENNIER

2002 Forskare i USA tillverkar ett syntetiskt poliovirus från grunden, med hjälp av organismens genetiska karta.

2010 Den amerikanske entreprenören och molekylärbiologen Craig Venter och hans team bygger en bakterie med konstgjord arvsmassa.

2012 Malariamedicin som tillverkats av genförändrade jästceller börjar säljas.

2018 Knappt hundra synbiobolag får tillsammans in drygt 35 miljarder kronor i riskkapital, vilket är en fördubbling jämfört med året innan.

2019 Impossible Foods blödande burgare, som innehåller syntetiskt hemoglobin, rullas ut i Burger Kings 7 200 restauranger i USA.

Genmodifiering av majs är bara början - nu kommer genprogrammering.

Läs även: Beijing – det nya Silicon Valley? Här är 4 megatrender som talar för det


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.