Mattias Jonsson, vd på Renewcell, och Cellulosa från gamla kläder, som har utvunnits av Renewcell. Fotograf: Renewcell, pressbild

Framtidens tyg kokas i Kristinehamn

Renewcell kokar ned gamla kläder till fibrer som får nytt liv i nya plagg. I maj skickades den första leveransen på 22 ton till Kina och i juni tog bolaget in 50 miljoner kronor. Bland investerarna finns H&M.

LÄDBRANSCHEN SLÄPPER UT mer växthusgaser än flyget ochKsjöfarten tillsammans, slår FN:s handelsorgan Unctad fast, medan Mistra, stiftelsen för miljöstrategisk forskning, räknar med att snittsvensken årligen köper tretton kilo kläder och slänger åtta kilo.

”Trots att medvetenheten om modets påverkan ökar är den fortfarande på en låg nivå. De allra flesta vet inte att ett par bomullsjeans kräver upp till 20 000 liter färskvatten”, säger Mattias Jonsson, som är vd på startupbolaget Renewcell.Hans bolag, som grundades 2012, har tagit fram en metod för att ge gamla kläder nytt liv. I en fabrik i Kristinehamn "kokas" gamla och avlagda plagg ned till sina beståndsdelar: cellulosafibrer. Dessa kan sedan användas för att sy upp nya kläder så att man kan hoppa över steget med att odla och bereda nya bomull.

Såväl BBC som Al-Jazeera har besökt fabriken för att göra inslag om den unika processen och när miljöminister Karolina Skog kom dit i fjol fick hon gåshud, berättade hon för Dagens Industri.

I jämförelse med viskos som görs av trä får Renewcells fibrer en lägre koldioxidpåverkan.

Harald Cavalli-Björkman, som är kommunikationschef på Renewcell, menar att bolagets metod rent av har negativa utsläpp jämfört med viskosprocessen. Eftersom insatsvaran är gamla textilier kan ju skogen stå kvar, fortsätta växa och binda mer koldioxid. Jämfört med tillverkning av kläder från ny bomull använder Renewcells process bara en tiondel så mycket vatten och jämfört med kläder av polyester bara hälften av energin.

I BÖRJAN AV MAJ tog fibrerna sina första steg ut på marknaden. 22 ton skickades då från fabriken i Kristinehamn till en stor kinesisk fiberproducent för att så småningom bli till helt nya plagg. Enligt bolaget var det den första leveransen i världen av cellulosafibrer från avlagda kläder.

”Vi får förfrågningar varje dag från stora och små varumärken från hela världen om var man kan köpa garn och tyg gjorda i vårt material", säger Harald Cavalli-Björkman.
Men han tror att återvunna fibrer kommer att fortsätta vara en nisch ett tag.

”Inte för att det är dyrt, utan för att det finns för lite av det. Vi vill komma upp i volym och producera hundratusentals ton. Efterfrågan och den tekniska lösningen finns. Så vi ser ingen anledning att bromsa.”

Sedan grundandet 2012 har bolaget, vars teknik har utvecklats av tre KTH-anknutna forskare, tagit in omkring 110 miljoner kronor, från bland annat H&M, Kappahl, och de statliga riskkapitalbolagen Fouriertransform och Almi Invest.

Mattias Jonsson är stolt över att en svensk industrisatsning har tagit in så pass mycket riskkapital.

”I Sverige är vi duktiga på tech och innovation och då tänker man ofta på mjukvara. Men det vi gör är inte appar eller plattformstjänster. Det är 'deep tech'. Vi lägger inte bara ett nytt lager ovanpå något, eller ändrar distributionsmodeller. Vi utvecklar en ny produktionsteknologi. Det här är förändring på riktigt”, säger han.

Erik Karlsson, som är investment manager för hållbart mode på H&M-gruppen, menar att klädbranschen står inför en av sina största utmaningar någonsin - att även i framtiden kunna erbjuda mode i en värld med begränsade resurser och ökande befolkning. Han hoppas att portföljbolaget ska kunna bidra till en mer hållbar textilindustri.

”Tekniken har på sikt möjlighet att bli en kommersiell och skalbar lösning för hela textilbranschen”, säger han.

När finns Renewcells fibrer i H&M:s kläder?

”Snart hoppas vi. Syftet med vår investering är dock att hela modeindustrin ska kunna dra nytta av mer hållbara textilfibrer så att en förändring på industrinivå kan komma till stånd”, säger Erik Karlsson.

Dit är det dock långt kvar. Fabriken i Kristinehamn har en maxkapacitet på 7 000 ton årligen, vilket motsvarar trettio miljoner t-tröjor. De nivåerna är man ännu långt ifrån att nå.

”Men vi kör produktionsserier med åtskilliga ton och har produktionstoppar på 3-4 ton per dag. Det håller vi på att skruva upp”, säger Mattias Jonsson.

Vad kostar era fibrer jämfört med alternativen?

TAGIT IN 110 MKR

Bolag: Renewcell.
Vd: Mattias Jonsson.
Startår: 2012.
Riskkapital: 110 Mkr. 
Investerare: H&M, Kappahl, Fouriertransform, Almi Invest, Gripen Industri & Invest.

”Vår tillverkningskostnad kan konkurrera med vanlig bomull och massa från trä. Samtidigt så är efterfrågan på vår produkt stor och tillgången än så länge liten. Så det blir en värdeprissättning. Men vi förutser inga problem med betalningsviljan”, säger Harald Cavalli-Björkman.

År 2017 omsatte Renewcell 4 miljoner kronor medan förlusten skrevs till 23 miljoner kronor.

Hur ser vägen till lönsamhet ut?

”Vid 4 500-5 000 ton når vi kassaflödesneutralitet. Så det känns stabilt. När den första fabriken går för fullt och vi producerar 7 000 ton kommer lönsamheten att vara helt okej. Men det är skalekonomi i det här”, säger Mattias Jonsson.

Han hoppas kunna bygga fler fabriker och tänker sig att nästa ska kunna bli fyra gånger så stor som anläggningen i Kristinehamn.

MARKNADSFÖRINGSMÄSSIGT vill det svenska bolaget följa i till exempel Gore-Tex fotspår och låta sitt material bli ett ingrediensvarumärke som de kallar Circulose. Av detta ska modehusen sedan kunna göra egna plagg, på vilka det kommer framgå att det är gjorda av Renewcells fibrer.

”Plagg som är cirkulära, fina och känns bra att ha på sig kommer ha ett starkt emotionellt värde. Det ska vi försöka fånga så att vi kan investera i att återvinna ännu mer. För det kan du vara säker på: alla i värdekedjan kommer kunna slå mynt av den här berättelsen. Men det är vi som kan den bäst”, säger Mattias Jonsson.

Som han ser det kan fabriken i Kristinehamn ses som ett steg i en svensk återindustrialisering:

”Vi är den första nyetableringen av ett massabruk i Sverige på fyrtio år. Det är cleantech och det är cutting edge. Och den finns knappt några kunder i Sverige - det här är verkligen en exportindustri.”

FIBRERNA BLIR TILL ARK

Teknik: Avlagda plagg från konsumenter och textilier från produktionsspill rivs för att korta ned fibrerna. I den patenterade kemiska processen avfärgas materialet och går igenom alkaliska och sura steg i olika temperaturer. Kvar blir i stort sett ren cellulosa, som torkas och pressas till ark. Kunderna löser upp arken till fibrer, som de sedan kan göra tråd, garn och till slut nya kläder av.

Kapacitet: Ett plagg tar en timme att koka ned. För 1 kilo fibrer krävs 1,1 kilo gammal textil.

Startupbolaget förvandlar gamla kläder till nya. | stater klarar klimatmålet på 2 procents uppvärmning: Bhutan, Costa Rica, Etiopien, Filippinerna, Gambia, Indien och Marocko. Resterande 188 klarar det inte ...

Läs även: Från fotbolls-VM till heta skoindustrin – möt grundaren till sneakersmärket som skakar om en hel bransch


MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Oljeentreprenören som sadlade om - hans nya superbatteri är "90 % billigare än litium och håller upp till 40 år"
  2. ”Det är inte coolt att jobba över – det är coolt att ha balans”
  3. Strålande börsmorgon för solenergibolaget – storbanken backar
  4. Lågprishandeln trotsar butiksdöden – ”växer lika snabbt som e-handeln”
  5. I vegantrendens spår: USA:s största mjölkproducent riskerar konkurs
  1. Oljeentreprenören som sadlade om - hans nya superbatteri är "90 % billigare än litium och håller upp till 40 år"
  2. Topp 10: Nordens hetaste aktier just nu
  3. Krisen fortsätter för Löwengrip – säger upp all sociala medier-personal
  4. Bitcoinpriset manipulerades till rekordnivån
  5. "Konjunkturen redan på väg att bottna - kan vända upp igen under 2020"

För dig som prenumerant

VA Superkarriär:

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.