Fotograf: Unsplash

7 rekryteringsmyter de flesta fortfarande tror på

Att söka jobb kan vara ångestskapande i sig, men om möjligt än mer frustrerande när du får massa nej utan att förstå bakomliggande drivkrafter. Specialisten Dawn Graham dödar sju myter om hur rekryteringsprocesser går till.

En rättvis process, personer som är tränade att hålla intervjuer och att platsannonserna alltid verkligen är riktiga jobb.

Det är bara några myter som rekryteringsspecialisten Dawn Graham vill göra slut på i en Forbes-artikel.

Förutom att hon har ägnat senaste två decennierna åt att hjälpa jobbsökare leder hon nationella radioshowen ”Career Talk” samt har gett ut boken ”Switchers: How Smart Professionals Change Careers & Seize Success”.

Myt 1: Rekryteringsprocessen är logisk, rättvis och objektiv

Problemet:

Genom att vi tidigt lär oss att lita på auktoriteter känns det logiskt att företagens rekryteringar sker på ett objektivt sätt.

Sanningen är dock att människors medvetna eller undermedvetna partiskhet snarare gör objektiva rekryteringsprocesser till undantaget som bekräftar regeln.

Vad du kan göra:

Identifiera och adressera ”röda flaggor” i CV:t, lista dina mest relevanta prestationer först och ”tvätta” i sociala medier för att inte löpa risken att elimineras tidigt i processen.

Myt 2: Rekryterare är utbildade i att intervjua

Problemet:

Med tanke på att chefer sällan är utbildade i att intervjua tvingas de mer eller mindre på egen hand lära sig det på jobbet. Den okunskapen leder till bristfällig kännedom om vilka data som samlas in och hur känslor påverkar beslutet.

Intervjuaren tenderar även att värdera sökanden som liknar sig själv högre trots att det kanske inte är vad teamet behöver.

Vad du kan göra:

Förbered dig genom att lära dig vilket värde du kan tillföra rollen oavsett vilka frågor du får.

Myt 3: Alla platsannonser som läggs ut är verkliga jobb

Sanningen är att platsannonserna består av alltifrån redan tillsatta jobb till rena hitta-på-annonser i marknadsföringssyfte. Dessutom läggs 80 procent av de lediga jobben inte ens ut.

Vad du kan göra:

Använd ditt nätverk för att enklare ta reda på om jobbet matchar platsannonsen.

Myt 4: Det går inte att vinna mot ett Applicant Tracking System, ATS

Rekryteringssystem rensar bort uppemot 75 procent av alla ansökningar. Något så enkelt som en felaktigt formaterad CV kan räcka för att bli bortsorterad.

Vad du kan göra:

Använd exempelvis Linkedin för att enkelt få kontakt med rekryteringsbolaget eller chefen som ska anställa. Försäkra dig om att vederbörande har fått CV:n.

Myt 5: Headhunters placerar jobbsökare

Vanlig missuppfattning trots att sanningen är att headhunters snarare anlitas för att vaska fram rätt kandidater till svårfyllda platser som exempelvis vd-posten.

Vidare besitter headhunters sällan några stora databaser över lediga platser och är inte så
intresserade av att coacha kandidater som inte inbringar några stora intäkter.

Vad du kan göra:

Förstå att headhunters snarare bygger relationer än transaktioner och ta reda på om din kompetens och erfarenhet är attraktiv för en headhunter samt om det finns ett ömsesidigt intresse att bygga relationen.

Myt 6: Du behöver alla kvalifikationer för att bli vald

Dawn Graham konstaterar att hon har sett många jobbsökande begå misstaget att diskvalificera sig för att man inte matchar alla krav.

På samma sätt som att du aldrig finner det perfekta jobbet kommer arbetsgivaren aldrig att hitta en ”perfect match” för samtliga kvalifikationer i platsannonsen.

Sanningen är också att merparten av alla arbetsbeskrivningar i platsannonserna sällan knyts till det du kommer att mätas på i verkligheten.

Vad du kan göra:

Lever du inte upp till alla kvalifikationer är referenser ofta bästa metoden att få en ny tjänst.

Men även om du inte ens har särskilt bra referenser får du inte glömma att det ofta kan räcka att matcha de 2-3 främsta kvalifikationerna i platsannonsen samt kombinera detta med förmågan att bli omtyckt, hög kreativitet samt ett personligt starkt varumärke för att landa tjänsten.

Myt 7: Att ”vårt bästa erbjudande” innebär att du inte kan förhandla

Börja alltid förhandla om grundlönen, men når du inte ända fram finns en rad andra förmåner som kan ge ett extra pengatillskott i fickan.

Vad du kan göra:

Även om arbetsgivare inte alltid kan erbjuda ideallönen är de ofta villiga att förhandla inom en rad områden.

Utforma en lista med förmåner som spelar extra stor roll som längre semester, bonus, studiebidrag, reseförmåner eller rentav möjligheten att distansjobba en gång per vecka.

Dawn Graham konstaterar att även om det inte går att kontrollera alla delar av en
jobbsökningsprocess kan en ökad förståels för hur de olika delarna ge stora konkurrensfördelar.

Läs även: 13 böcker alla högpresterare borde läsa


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST