Hemligheten bakom ”bluffsyndromet”

Ju mer jag lär migdesto mer inser jag hur lite jag vet”, sade redan Sokrates.

Bluffsyndromet , eller the imposter syndrome”, är en term som myntades av amerikanska psykologer. Den drabbade känner att man måste ha lyckats av misstag. Känslan att omgivningen övervärderar ens framgångar kommer till följdPersonen upplever att den  inte förtjänar sitt jobb, sin position och beröm. Sådana tankar drabbar framför allt väldigt ambitiösa perfektionister. 

Michelle Obama höll ett tal för studenter i Storbritannien om självtvivel om ambitioner. 

”Jag kan fortfarande drabbas lite av bluffsyndromet; det försvinner aldrig. Jag brukar tänka: ‘varför lyssnar du på mig?’.  Den här känslan av att ‘jag vet inte om världen borde ta mig på allvar’ finns kvar”, sade Michelle Obama för studenter i London. Hon fortsatte berätta att även de högst uppsatta världsledarna fortfarande är mänskliga och att alla kan tvivla på sig själva.  

”Det är en sak som vi kan göra bättre som kvinnor - vi kan ta bättre hand om varandra”, rådde hon studenterna. 

Järnladyn Margaret Thatcher är känd för sitt mod att tala. Smeknamnet är associerat med hennes kompromisslösa ledarstil och politik. 

”Normalt är jag  lika rädd som en kattunge, det är bara så att jag på något sätt lyckas kontrollera det,” avslöjade Järnladyn i en intervju för BBC1. 

”Hon styr ett land och till och med hon kan känna självtvivel?”, frågar en journalist. Financial Times ifrågasätter varför det är endast kvinnliga ledare som får frågan om självtvivel. 

Bluffsyndromet kan leda till en självuppfyllande profetia. Till slut blir man så känslig mot kritik och  får så stort kontrollbehov att det blir svårt att prestera.