Fotograf: Unsplash

Rekordår för svensk energiproduktion – el och vindkraft levererar

"Det är positivt med tanke på att den svenska produktionen till 98 procent är fossilfri", säger Magnus Thorstensson.

Sverige har producerat rekordmycket el och vindkraft under första halvan av 2019.

Det skriver Energiföretagen om i ett pressmeddelande.

Under de gångna sex månaderna har Sverige redan nettoexporterat 14 TWh el, jämfört med 10 TWh samma period 2017 och 2018. 

"Fortsätter trenden kommande sex månader så går vi mot ett rekordår för svensk nettoexport. Kanske kan vi till och med slå rekordet från 2015 då vi nettoexporterade hela 22,6 TWh el. Det är positivt med tanke på att den svenska produktionen till 98 procent är fossilfri", säger Magnus Thorstensson elmarknadsanalytiker hos Energiföretagen Sverige.

Även vindkraften har haft ett "starkt första halvår" och producerat drygt 10 TWh, vilket är nästan 40 procent mer än förra året.

"Här kan vi vänta oss ett nytt svenskt rekord då vi kan nå 20 TWh för första gången. Sverige är Nordens största vindkraftland och har hittills i år producerat lika mycket vindkraftsel som Danmark och Norge tillsammans", säger Nicole Burstein, statistikansvarig hos Energiföretagen Sverige.

Även värmekraften har producerat något mer första halvåret än föregående år, totalt 8,6 TWh. Största bidrag där är kraftvärmen, alltså samtidig el- och värmeproduktion.

"Vi ser dock att kraftvärmeproduktionen minskar framöver som en följd av den nyligen beslutade kraftvärmebeskattningen. Det är illavarslande då det handlar om planerbar elproduktion som också är viktig för att avhjälpa lokal kapacitetsbrist i elnätet", säger Nicole Burstein.

Systempriset på Nord Pool under första halvåret i år var i genomsnitt 10 procent högre än motsvarande period förra året och hamnade på 43 öre/kWh. De högre priserna i år förklaras främst av sämre tillgång till vattenkraft och högre priser på utsläppsrätter.

Priset på utsläppsrätter har ökat från 8 EUR/ton vid ingången på 2018 till kring 25 EUR/ton under första halvåret i år, och beror framförallt på att EU:s marknadsstabilitetsreserv trätt ikraft.

"Till detta kommer utvecklingen på valutamarknaderna där den svenska kronan försvagats med 7 procent gentemot euron och 13 procent gentemot dollarn. Valutakurserna har betydelse då bränslepriserna noteras i dollar, medan handeln med utsläppsrätterna och på Nord Pool sker i euro", kommenterar Magnus Thorstensson.

Läs även: Vindkraftsbolaget ökar omsättningen med 2201% – men aktien faller


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST