Fotograf: Marcus Larsson

Han vägrar tro på ett Terminator-scenario: ”AI kompletterar snarare mänsklig intelligens”

I en uppmärksammad rapport från Oxford-ekonomer från 2013 hävdade bland annat den svenske toppakademikern Carl Benedikt Frey att automatiseringen gör att nära vartannat jobb rationaliseras bort närmaste två decennierna. Nu menar forskningsledaren bakom rapporten "Människor, maskiner och framtidens arbete", Joakim Wernberg vid Entreprenörskapsforum, att siffrorna är uppåt väggarna.

"Det är klart att folk sätter i halsen när Oxford-ekonomer påstår att 47 procent av alla jobb i USA kommer att försvinna. Problemet är att Carl Benedikt Frey och Michael A. Osborne utgår ifrån att jobben utgör själva grundatomen i ekonomin."

Ett ytterligare problem är att när Oxford-duon tittar på vad tekniken kan göra utgår man ifrån att allt det också kommer att ske.

"Frey och Osbourne säger att om 70 procent av en arbetsuppgift kan automatiseras är yrkeskategorin att betrakta som försvunnen."

Joakim Wernberg exemplifierar vad han ser som en felaktig slutsats med att han regelbundet köper kaffe av baristas.

Resonemanget lyder att efterfrågesidan i ekonomin också spelar en avgörande roll för utvecklingen och att även om nästan alla baristajobb automatiseras skulle de kvarvarande jobben bli en high-end-nisch.

"Man kan fråga sig varför jag ändå kan tänka mig att betala 40-50 kronor för att få en kopp kaffe tillverkad och serverad av en människa. Det beror bland annat på att jag beredd att betala lite extra för en trevlig pratstund."

Poängen är att teknik alltid har en reaktion och en motreaktion och att det inte vägs in i Oxford-rapporten.

Joakim Wernberg, som först läste teknisk fysik och sedan arbetade med policyfrågor i 10 år åt bland annat Handelskammaren samtidigt som han var industridoktorand i Lund, pekar på hur en studie av en forskargrupp inom OECD har undersökt olika arbetsuppgifter inom samma yrkeskategori och snarare dragit slutsatsen att automatiseringen får i genomsnitt 9 procent av jobben att försvinna i medlemsländerna.

"Det är tacksamt att sprida att hälften av jobben försvinner, medan forskargruppen i OECD får arbeta betydligt hårdare för att sprida sina slutsatser. Då bör man ändå komma ihåg att OECD-rapporten bygger på ett liknande antagande som i Oxford-rapporten om att allt som kan automatiseras kommer att automatiseras."

Nu har alltså Entreprenörskapsforum med Joakim Wernberg som forskningsledare kommit med rapporten "Människor, maskiner och framtidens arbete."

Tonvikten ligger på vad förändringen leder till och hur den kommer att gå till.

Läs även: Amerikanske Dr Doom: "Det här är en läskig tid för den globala ekonomin"

Joakim Wernberg vill bland annat tona ned AI i det att han menar att det inte är ett nytt fenomen, utan en naturlig följd av digitaliseringen, att AI inte kan utveckla sig själv utan programmering och att AI är ett paraplybegrepp.

"Har du en X- och Y-axel för att beskriva kognitivt arbete hamnar inte mänsklig intelligens och AI på samma plats i grafen, utan AI sprider sig lite."

Han vänder sig också emot att definiera AI som en viss procent av mänsklig intelligens då intelligens kan mätas på mängder av sätt.

"AI kompletterar snarare mänsklig intelligens."

Som exempel nämner han den forne ryske världsmästaren i schack Garry Kasparov.

När denne förlorade mot IBM:s AI Deep Blue konstaterade mästaren efteråt att om han med AI:s hjälp kunde räkna ut fler potentiella framtida drag skulle kombinationen av människa och maskin gå segrande ur striden.

Den insikten lade grunden för tävlingsformen Freestyle där Garry Kasparov snart märkte att spelare som kan använda datorn som verktyg ofta vinner över duktigare spelare utan hjälpmedel.

"En stormästare i schack är väldigt bra, men två amatörer med datorer kan slå stormästaren. Det viktiga är att även om maskininlärning möjliggör avancerade analyser är den ändå bara ett avancerat komplement."

Som exempel nämner han hur automatisk bildigenkänning visserligen har effektiviserat hanteringen av röntgenundersökningar, men att det inte innebär att läkare blir arbetslösa för det.

"Skulle AI rent hypotetiskt frigöra 50 procent av läkarnas arbetsuppgifter frigörs också 50 procent mer tid för att möta patienter."

Något som kommer väl till pass i ett Sverige där läkarbristen är stor.

Läs även: "Ingen har fattat att vi måste leva på en fjärdedel av vår lön – så vi är körda"

Då det gäller hotet om att en avancerad form av en Generell Artificiell Intelligens, AGI, skulle förgöra oss tycker han inte att faran bör negligeras, men heller inte överdrivas.

"Det viktiga är att vi skiljer på debatten om en framtida superintelligens och utvecklingen av dagens intelligenta verktyg, för det är två helt olika saker."

Eventuella farhågor om att AI skulle koppla upp sig mot olika system i syfte att skapa ett medvetande bortom mänsklig kontroll ger han inte mycket för.

Det beror på att man måste skilja på logisk analys – om alla svanar är vita och du ser en svan så måste den vara vit - och statistisk analys – om 999 svanar är vita måste även den 1000:e vara det.

"Förr låg fokus på deduktiv AI, men den då den metoden inte var så skalbar sker numera huvuddelen av all utveckling på området inom maskininlärning, det vill säga induktivt kunskapsbyggande. En superintelligens skulle behärska deduktiv intelligens för att bli generell. Så även om hotet med en superintelligens existerar är det långtifrån överhängande".

Det gör också att han anser att diskussionen om en superintelligens bör separeras från debatten om en specifik AI för att den sistnämnda förtjänar sin egen debatt.

Joakim Wernberg hävdar också att även om Google-AI:n AlphaGo vann mot den koreanske världsmästaren Lee Sedol i det avancerade brädspelet Go drar den mänsklige mästaren betydligt mindre energi än AI:n.

"Det handlar inte bara om intelligens utan om hur människa och maskin utför kognitivt arbete på olika vis".

Det här kan också spela roll ur ett klimatperspektiv.

Till exempel har Google använt en version av AlphaGo för att effektivisera nedkylningen av serverhallar.

Det är effektivt att låta AI "tugga" i bakgrunden för att frigöra tid som läkare och lärare kan lägga på patienter respektive elever.

"Vi måste bygga ihop bitarna för att få en mer rättvis bild."

I slutet av rapporten från Entreprenörskapsforum finns fem essäer där bland annat Googles Nicklas Berild Lundblad citerar den svenske forskaren Anders Sandberg vid Future of Humanity Institute på punkten att mängden fysikaliskt arbete i universum är oändlig.

"Skulle du resa 100 år tillbaks i tiden och berätta om dagens arbetsmarknad skulle folk inte förstå hur det kan komma sig att man betalar lön för vissa jobb. Mängden arbete är oändligt och arbete förstörs inte, utan omorganiseras snarare hela tiden."

Det gör att han tycker att diskussionen om att medborgarlön behövs för att jobben försvinner inte håller.

"Medborgarlön är kanske mer ett svar på oron för att jobben ska ta slut samt en vilja att omfördela resurser annorlunda. Men argumentationen att vi behöver införa medborgarlön för att det inte kommer att finnas tillräckligt med jobb har för många hål för att flyta."

Det talades för 5-10 år sedan om Norden och Sverige som ledande it-nationer på grund av såväl hem-pc-reformen som omfattande bredbandsutbyggnad, men nu måste Sverige bli bättre på att anpassa organisationer och arbetsformer till teknikens möjligheter, enligt Joakim Wernberg.

Som exempel på hur det inte bör gå till nämner han den pågående konflikten mellan traditionella vårdbolag och nätaktörer som Kry, Min Doktor eller Doktor.se.

"Det borde vara en självklarhet att integrera så kallade nätläkare traditionella vårdsystemet i stället för att ha en konflikt. Den sortens problem har bidragit till att OECD i flera rapporter har pekat ut att länderna i Norden börjar halka efter."

Han menar att man till exempel inte kan mäta digitaliseringen av skolan i antal iPads per klassrum, utan att man måste fokusera på hur lärare kan dra nytta av tekniken i sitt arbete på bästa sätt.

"Tekniken är aldrig ett mål i sig självt utan ett medel för ett mål. Vi ska inte mäta medlet, utan fokusera på målet".

Nu efterlyser Entreprenörskapsforum större utredningar där Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet gör gemensam sak och tittar på strukturomvandlingar som blickar mot framtiden vad gäller lärande och arbete.

"Tar maskiner över det rutinbaserade arbetet och det icke-rutinbaserade blir kvar blir allt arbete lite mer kognitivt krävande, vilket leder till krav på anpassning och ett livslångt lärande som ställer helt nya krav på utbildningssystemet. Att vara färdigutbildad på högskolan vid 28 års ålder räcker inte i framtiden."

Du kommer ändå med lugnande besked om jobben?

"Både och. Har jag rätt får vi inget Terminator-scenario om 10 år och vi är inte arbetslösa allihopa, men samtidigt är frågan om hur vi tar vara på teknikens möjligheter genom organisatoriska anpassningar oerhört komplicerad. Sverige måste omorganiseras efter teknikupptagningen för att inte halka efter. Det här gäller samtliga sektorer."

Läs även: Yrkena du ska söka dig till för jobb direkt efter examen – och de du borde undvika 


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

Kalendarium

För dig som prenumerant

VA Superkarriär:

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.