Fotograf: Pixbay

Världens hetaste startup just nu – ska hjälpa bönderna att bli klimaträddare

Högsta koldioxidnivåerna i mänskligheten historia, nu ska stekheta startup-bolaget Indigo AG fixa så att världens bönder binder 1 000 miljarder ton koldioxid i sina åkrar - och rädda oss ur klimatkrisen.

Förra månaden nåddes de högsta koldioxidnivåerna i mänsklighetens historia. Nu kan en amerikansk startup, Indigo AG ha seglat upp som en räddare i nöden. Indigo AG utvecklar en teknik som inte bara kan öka böndernas vinst och ge konsumenter mer näringsriktig mat, utan där målet är att med hjälp av nya metoder kartlägga och bruka världens åkermarker med störst potential att binda 1 biljon ton koldioxid.

Hav, fossila bränslen och marken. Det är i storleksordning världens tre största koldioxid-pooler.

Tankesmedjan The Rodale Institute räknar med att så gott som alla koldioxidutsläpp som kommer ut i atmosfären under ett år skulle kunna försvinna genom att vi går över till bättre odlingsmetoder i det globala jordbruket som att inte riva upp jorden med plogar, så en täckgröda efter att huvudgrödan har skördats och använda varierad växtföljd för att enklare binda näringsämnen till marken.

Läs även: Investerarnas nya favoriter - bolagen som fångar koldioxid direkt från luften

I den bemärkelsen verkar Boston-bolaget Indigo Agriculture, AG, vara något på spåren - bolaget toppar just nu CNBC:s lista över de 50 mest disruptiva bolagen.

I dagarna offentliggjorde nämligen bolaget projektet Terraton som likt namnet antyder går ut på att binda 1 biljon, det vill säga 1 000 miljarder ton koldioxid i marken.

Förutom de storslagna planerna kring Terraton finns ytterligare faktorer som bidrar till att Indigo AG är stekhett på marknaden där bolaget efter att ha rest totalt 650 miljoner dollar, varav 250 miljoner dollar i den senaste kapitalinjektionen i höstas, värderades till 3,5 miljarder dollar.

En sådan faktor är att Indigo AG leds av ingen mindre än superentreprenören David Perry som blott efter år efter tillträdandet av vd-posten 2015 såldes biotechbolaget Anacor Pharmaceuticals till läkemedelsjätten Pfizer för 5,6 miljarder dollar.

En ytterligare orsak är att Indigo AG parallellt med höstens kapitalinjektion på 250 miljoner dollar har köpt satellitbildsbolaget Tellus Labs där tanken är att skapa levande kartor över världens åkermarker för att därigenom enklare kunna bilda sig en uppfattning om var bolaget med sina nydanande koldioxidbindande metoder bör lägga sitt fokus.

Indigo AG har också introducerat en digital plattform – Indigo Marketplace – som på elektronisk väg kopplar ihop inköpare med odlare.

Tanken att skapa en win-win i det att köparen enklare får tag i de grödor den vill ha, medan odlarna ökar förtjänstmöjligheterna genom access till större marknader.

Något som verkligen kan komma väl till pass för världens bönder efter att många har fått kasta in handduken då priserna på olika grödor har vacklat.

Målet att binda 1 biljon ton koldixoid är naturligtvis det som överskuggar allt annat.

Rent praktiskt går Terraton-projektet ut på att bönderna både får utbildning och verktyg för att bedriva ”regenerativa” lantbruk samtidigt som Indigo AG-forskarna testar koldioxidnivåer i olika markprover och betalar bönderna utefter hur mycket koldioxid man lagrar.

Initialt är tanken att betala 15 dollar per ton bunden koldioxid i marken, vilket snabbt kan bli mycket extra pengar och då särskilt för en lantbrukare som äger stora arealer åkermark.

Läs även: Forskare "hackar" fotosyntesen för att få plantor att växa sig större

Indigo AG-tekniken omfattar än så länge fem större grödor - majs, vete, sojabönor, ris och bomull – och rent praktiskt bygger tekniken på naturliga processer för att låta grödor ”andas” och sedan låta fotosyntesen förvandla koldioxid från atmosfären till sockerarter som i sin tur bildar löv, stjälkar och rötter.

Därmed kan koldioxiden ”fångas” i marken och ju mer bördig mark desto mer koldioxid kan lagras.

Förutom att Indigo AG hoppas kunna binda stora mängder koldioxid i åkermarker har bolaget också utvecklat nya fröbehandlingstekniker för att dels optimera grödans hälsa, dels optimera skördarna.

Därmed hoppas Indigo AG inte bara kunna bidra till att rädda världen från klimathotet, utan även göra att vi konsumenter får i oss mer hälsoriktig mat.

Men även om metoderna visar sig fungera är det minst sagt bråttom.

Så sent som förra månaden nådde världen med 415 parts per million, ppm, de högsta koldioxidhalterna i atmosfären i mänsklighetens historia.

Läs även: Larmrapporterna duggar tätt – ändå skymtar klimatdystopikern hopp

Även om det parallellt har skett en utveckling av tekniker för att suga koldioxid direkt ur atmosfären och lagra den säkert under jord kostar processen minst 100 dollar per ton, medan Indigo AG-metoderna skulle kunna ge en femtedel av den kostnaden per lagrat ton, enligt Fast Company.

Före Indigo AG har dock metoder för att binda koldioxid i marken ratats.

Det har dels berott på att det har varit så gott som omöjligt att mäta hur mycket koldioxid som binds i marken, dels att det har varit svårt att veta hur länge koldioxiden stannar där.

Nu räknar dock Indigo AG med att man via sina metoder ska kunna mäta och lagra uppemot 2-3 ton koldioxid per hektar och år.

Förutom att rädda världen, ge bönderna extra förtjänstmöjligheter och hjälpa världens konsumenter att få i sig mer hälsoriktig mat har Indigo AG också den fördelen att metoderna bygger på den naturliga processen där vi människor andas ut koldioxid och denna binds i rötter eller avdunstar i marken.

Den naturliga processen har också varit en starkt bidragande orsak till att såväl konsumenter som företag försöker motverka koldioxidutsläpp genom att stödja initiativ där träd planteras för att binda koldioxiden.

IT-jätten Apple har exempelvis investerat i en skog av så kallade mangrove-träd och oljebolaget Shell har nyligen offentliggjort en satsning på 300 miljoner dollar under 3 år för att stödja naturliga ekosystem som just skogar, enligt Fast Company.

Problemet är bara att man inte kommer så långt med att plantera träd.

Det här beror på att även om ett större och långsamt växande träd kan lagra väsentligt mycket mer koldioxid än växter och grödor så brottas världen samtidigt med problemet kring en omfattande avverkning av skog, enligt Washington Post.

Inom ramen för Terraton hoppas nu Indigo AG redan i år kunna teckna avtal med 3 000 bönder som alla äger minst 1 miljon hektar åkermark.

Något som kan underlätta för att nå det målet är att Indigo AG har deltagit i en studie som redan har hunnit pågå i ett decennium och omfattar tiotusentals bondgårdar.

Även om det naturligtvis är i allra högsta grad osäkert om Indigo AG verkligen når målet att binda 1 biljon ton koldioxid i marken pekar Washington Post ändå på att satsningen fram tills nu utgör det allra största experimentet att använda åkermark till att binda koldioxid.

Det övergripande målet med Terraton är att finna vilka grödor, metoder och geografiska platser som har förmåga att binda mer koldioxid i marken än andra.

Indigo AG är dock långtifrån ensamt om att uppmuntra bönder att binda koldioxid i marken.

1990 provade bönder i delstaten Iowa att göra detsamma.

Dessutom driver California´s Healthy Soils-initiativet ett program som ger bidrag till bönder som använder metoder som alltifrån kompostering till att täcka olika grödor.
Men det som gör att Indigos Terraton-initiativ skiljer sig åt från övriga är skalan i projektet och den mångsidiga approachen med nya metoder för att bruka jorden.

I ett sådant avseende kommer Indigo AG bland annat att ta stickprov av jorden samt använda olika modelleringar för att kunna avgöra hur mycket koldioxid som egentligen finns bunden i marken.

Förhoppningen är också att snabbt kunna skala tekniken med hjälp av att analysera satellitbilder.

Läs även: Här är affärsidén – nu tar supertalangen in riskkapital istället för donationer

Indigo AG är också i full färd med att dra igång en tävling för att dels uppmuntra entreprenörer att utveckla fler lösningar för att mäta jorden, dels hjälpa bönderna att maximera hur mycket koldioxid som egentligen kan fångas genom att binda den i marken.

Samtidigt pekar Washington Post på frågetecken som om det verkligen går att ändra lantbrukarnas metoder i sådan hög utsträckning, om ansträngningarna verkligen leder till rejäla minskningar av koldioxid i atmosfären och om fokus på att binda koldioxid i marken riskerar att leda till att man tappar fokus på andra metoder som kan bidra till att minimera utsläppen av växthusgaser.

Forskarvärlden hyser dessutom en oro för att kolbindningen kan bidra till att skapa andra gaser som till och med kan orsaka en snabbare uppvärmning av planeten än just koldioxid.

Grundaren David Perry säger till Washington Post att även om de flesta lantbrukarna har ett hållbarhetstänk så är det svårt att be ekonomiskt hårt kämpande bönder att frivilligt offra sig för att lagra koldioxid för planetens välmåga.

Därmed anser han också att en betalning på 15 dollar per ton lagrad koldioxid blir helt avgörande för att lyckas.

Han är även övertygad om att stora förändringar då gäller metoderna för hur världens bönder brukar marken är den åtgärd som har störst potential att matcha storleken på det växande klimathotet.

“I stället för att öka hastigheten på hur vi närmar oss klimatklyftan...så gör det här att vi kan börja att backa från den helt och hållet”, säger han till Fast Company.

Så överför ”kolcykeln” kol mellan levande ting och den värld vi bor i:

  1. Koldioxid från atmosfären absorberas av växter.
  2. Djur som äter växterna andas ut koldioxiden.
  3. Då djuren dör och bryts ned frigörs koldioxiden.
  4. Blockeras nedbrytningen formas fossila energikällor.
  5. Förbränningen av dessa fossila bränslen hamnar återigen i atmosfären.

Läs även: Kritiserad utbyggnad av Preemraff kan fortfarande komma att stoppas


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

Kalendarium

För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.