Fotograf: Kirt x Thomsen

Svenskt lyxluftskepp till Nordpolen – de blåser liv i gammal teknik som skonar klimatet

Carl-Oscar och Carl-Franz Lawaczeck är i färd att ta fram ett luftskepp för lyxresor till Nordpolen. Första avgång sker 2023. I nästa steg ser de luftskeppen som nyckeln till flygets gröna omställning, såväl för transporter som för passagerare.

På måndag släpps biljetterna till flygresor av det mer ovanliga slaget. Det handlar om att glida fram i sakta mak från Svalbard till Nordpolen i ett luftskepp inrett med all tänkbar lyx. En slags Polarexpedition i luften. 

I likhet med satsningarna på rymdturism från Elon Musk, Richard Branson och Jeff Bezos siktar svenska OceanSky Cruises in sig på de riktigt rika, miljardärerna, där biljettpriset på 600 000 kronor för en kabin för två inte väntas göra något större hål i plånböckerna.  

De första sexton passagerarna kommer att lämna Longyearbyen 2023,  berättar Carl-Oscar Lawaczeck som grundat OceanSky tillsammans med sin pappa Carl-Franz Lawaczeck

Både far och son har en gedigen bakgrund i flygbranschen. Carl-Oscar som pilot i såväl flygfrakt och privatjet som i passagerarflygbolag men också med erfarenhet från utveckling på den kanadensiska flygplanstillverkaren Bombardier, medan hans pappa byggt upp bolag inom flygtransporter och haft ledande positioner i industrin under de nästan 40 år han tillbringat där. 

Läs även: ”Vad flygbranschen sade till mig i enrum – efter vår uppmaning att halvera flygresorna”

Deras resa med OceanSky började för åtta år sedan och då var det inte lyxresor som stod i fokus. 

”2011 satte vi oss ned, jag och pappa, och började fundera på hur alla problem för flygfrakter skulle kunna lösas. Den första utmaningen är att godset inte ska till en flygplats utan ofta till en otillgänglig slutdestination. En annan utmaning är att godset ofta är för stort att för att få plats i ett flygplan och en tredje är beroendet av fossila bränslen.”

Han slår hål på tankarna om att biobränsle eller batteridrift ska lösa flygets gröna omställning. 

”Det går inte att producera så mycket träd. Vi såg samma sak för 15 år sedan med etanolbilarna som skulle vara räddningen men sedan visade det sig att man var tvungen att odla hela Brasilien med betor. Eldrivna flygplan är ännu längre från marknaden. En Boeing 737 från Stockholm till Malaga skulle behöva 360 ton batterier, vilket kan jämföras med flygplanets vikt på 80 ton.”

Ju mer de funderade desto mer insåg de att luftskeppen, eller hybridskeppen till att börja med, var svaret. Ett hybridskepp behöver exempelvis ingen infrastruktur för att starta och landa utan behöver bara några hundra meter öppen yta. Till och med vatten fungerar som landningsplats.

Det fanns andra som var inne på samma spår, Ulf Svensson, transport- och miljöanalytiker och Matts Lundin, teknologie doktor i skeppsbyggeri och transportanalys. De fyra slog ihop sina påsar. 

Detta gäng var dock inte de första i historien som funderat på att kommersialisera luftskepp. Hajpen inför krigsåren fick ett abrupt slut när den tyska zeppelinaren Hindenburg, som var det största luftskepp som någonsin byggts, fattade eld och havererade inför flera filmkameror i Lakehurst, USA, 1937. 

I slutet av 90-talet var det dags igen.  

”Det var ett gäng tyskar som satt och funderade på att det fanns mycket pengar att tjäna på att transportera vindkraftverk, hus och andra stora gods. De startade Cargolifter och reste 200 miljoner euro i riskkapital, bland annat från ABB. De började bygga men när den enorma hangaren utanför Berlin stod klar var pengarna slut. Politik och förskingring förekommer i likvidationen av bolaget. Hangaren köptes av en galen asiat som omvandlade den till Tropical Island resort.”

Utmaningen att nå ett genombrott för luftskeppen handlar inte om teknik, menar Carl-Oscar Lawaczeck, utan om att hitta en affärsmodell där det betalar sig att investera runt en halv miljard kronor för att bygga det. 

”Vi började med att försöka hitta kunder i transportsegmentet. Men det gick inte att säga till kunderna att de skulle skriva på ett kontrakt och få leverans inom ett par år, trots att vi har världens bästa kontakter i sektorn. ” 

De befann sig i ett moment 22. 

Med hjälp av ett spontant intresse från miljardärer satte de igång att fundera på hur de skulle kunna använda lyxresebranschen som en språngbräda för sin affär.

”Det blir en blandning mellan Teslas idé om att börja med en lyxbil och Virgin Galactics rymdresor där man bokar långt i förväg.”

Tanken är att brittiska Hybrid Air Vehicles, som ska tillverka luftskeppet åt OceanSky, ska få investeringarna som behövs för att slutföra den påbörjade konstruktionen av den kommersiella versionen med hjälp av miljardärernas intresseanmälningar.

Luftskeppet Airlander kommer i sin lyxiga utformning att kunna hysa 16 passagerare, men om man skulle placera dem som i ett flygplan kan denna första generation rymma cirka 100 passagerare enligt Carl-Oscar Lawaczeck. 

”I nästa steg vill vi bredda och flyga med såväl frakt som med vanliga passagerare, till exempel mellan London och Berlin.”

Hittills har flygningarna med Airlander gjorts med diesel men bränsleförbrukningen ligger mellan 60 till 80 procent lägre än med ett flygplan. I kommande generationer av luftskeppen räknar Carl-Oscar Lawaczeck med ännu lägre förbrukning och att det då kommer gå att använda såväl biobränsle som batterier istället för diesel. 

Nästa steg är solcellsdrift på den 4000 kvadratmeter stora ytan, något som teoretiskt går redan med dagens verkningsgrad på solceller enligt Carl-Oscar Lawaczeck.

”Eftersom effektbehovet är så mycket mindre än för flyget blir det möjligt att flyga med batterier. Men bara batterier är inte möjligt för första generationens hybrida luftskepp, vi kommer behöva bränsle också. Nästa generation luftskepp kommer teoretiskt sätt kunna använda helt fossil- och utsläppsfria energibärare, som batterier eller bränsleceller.”

Den första generationen av Airlander kommer att flyta fram i en hastighet av 90 kilometer i timmen, men i takt med att luftskeppen blir större kommer hastigheten att öka. 

Läs även: Resejätten TUI hakar på heta och omdebatterade trenden – börjar klimatkompensera alla resor


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

Kalendarium

För dig som prenumerant

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.