Fotograf: Unsplash/Globala målen

Världens 17 smartaste och viktigaste affärsidéer

Bakom klotets största utmaningar gömmer sig många av århundradets allra bästa affärs- och investeringsmöjligheter. FN:s 17 globala hållbarhetsmål är den hetaste snackisen i både startupkretsar och i riskkapitalvärlden just nu.

Den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit är minst sagt en gigantisk utmaning.

Det krävs massor av idéer och mängder med kapital för att de sjutton globala hållbarhetsmålen, Sustainable Development Goals, för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling ska uppnås till 2030.

”Norden ligger långt framme i arbetet med att nå målen, och Sverige bär definitivt ledartröjan i världen”, säger Camilla Brückner, chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP:s nordiska kontor.

karta-globala-malen-logo-och-ikoner.jpg

Men ambitioner och smarta idéer behöver pengar för att kunna förverkligas.

”Att nå de globala målen till 2030 kommer att kräva investeringar på mellan 5 000 och 7 000 miljarder dollar per år. Det är mycket pengar och det internationella biståndet kommer inte att räcka till. Men den goda nyheten är att det inte saknas privat kapital. Det finns 256 000 miljarder dollar på den globala kapitalmarknaden som kan göra underverk om de investeras i hållbar utveckling”, säger Camilla Brückner.

Svårigheten att styra om kapitalet har diskuterats länge, långt innan FN:s hållbarhetsmål presenterades 2015.

Men nu börjar allt fler investerare, inte minst de större institutionerna, efterfråga mer fokus på investeringar i företag som adresserar hållbarhets­utmaningar mer aktivt.

Det i sin tur har satt fart på riskkapitalmarknaden.

Det svenska riskkapitalbolaget Summa Equity, som drog i gång 2017 och i dag förvaltar 11 miljarder kronor, ser världens stora utmaningar som möjligheter och letar investeringar utifrån FN:s sjutton globala hållbarhetsmål.

Nyligen lämnade också en av de verkliga tungviktarna i den svenska riskkapitalvärlden, Jan Ståhlberg, EQT som han var med och grundade och byggde upp till ett av Europas största riskkapital­bolag för att starta på ny kula.

Det nya projektet är ett samriskbolag tillsammans med Nordea som under namnet Trill Impact ska investera initialt närmare 5 miljarder kronor i onoterade bolag som bidrar till FN:s hållbarhetsmål.

En annan ny riskkapitalaktör med målet att investera i ”långsiktigt hållbara bolag, som har en positiv påverkan på samhället i stort” är Formica Capital med pengar från miljardärsfamiljen bakom Stenakoncernen.

Några som var snabba att anamma de nya hållbarhetsmålen i sina investeringar var de holländska pensionsfonderna, APG och PGGM, berättar Nadine Viel Lamare som nyligen lämnade sin roll som hållbarhetsexpert på Första AP-fonden efter drygt 26 år för att starta konsultfirman Good4Business.

”Utmaningen vi mötte var att de leverantörer som gjorde hållbarhetsanalyser bara tittade på bolagens inkomstströmmar och inte tog någon hänsyn till om man exempelvis hade barnarbete i processen”, säger hon och efterlyser ett helhetsperspektiv och att företagen måste uppfylla ett minimikrav på alla nivåer.

En annan utmaning som hon och hennes kolleger mötte var att det saknades instrument att investera i för att få till verklig förändring.

”Det man letar efter är ju nya investeringar, investeringar som inte skulle ha skett utan vår satsning. För kan man säga att man bidrar till hållbarhetsmålen om man köper aktier från någon annan i ett befintligt företag som till exempel Tesla?”

Det mest naturliga instrumentet för pensionsfonderna är infrastruktur, menar Nadine Viel Lamare.

”Om alla gröna obligationer vore riktigt bra så skulle de utgöra en bra möjlighet, men det är de inte. AP-fonderna får sedan årsskiftet investera i infrastruktur, men det finns väldigt få investeringsbara projekt eftersom fonderna inte kan investera i hög risk. I Storbritannien lanserades en grön investeringsbank för ett antal år sedan. Den kunde gå in som garant i vissa gröna projekt och lyfta en del av risken. Något sådant borde vi ha i Sverige.”

Från UNDP:s lokalkontor i Sverige, som ligger i Norrsken House tillsammans med många startupbolag med affärsidéer som bygger just på en hållbar utveckling, jobbar Albert Askerljung och hans kolleger bland annat med att öka integrationen av målen hos svenska företag. Han hoppas att de i början av nästa år ska kunna dra i gång acceleratorprogrammet för små och medelstora företag i Sverige, ett program som just nu testas i Danmark med trettio medverkande företag.

”Vi hjälper företagen att under sex till tolv månader utveckla innovativa lösningar som ger både affärspotential och inverkan på de globala målen. Vi hjälper till med experter och guidning”, säger Camilla Brückner.

UNDP har också tagit fram en rad andra plattformar för att skynda på omställningen i det privata näringslivet globalt. SDG Impact, som lanserades i New York den 25 september i fjol, för att stötta företag att hitta hållbara investeringar på affärsmässiga grunder och Business Call to Action, ett verktyg som ska underlätta för företagen att hantera och mäta sin såväl sociala som miljömässiga påverkan.

”Företagen håller på att förflytta sig från att inte göra skada till att integrera hållbarhet i kärnaffären. Det är i den senare utmaningen ligger, men också potentialen”, säger Camilla Brückner.

Att mycket handlar om att integrera hållbarhet i kärnaffären är något som många andra stämmer in i. Och här finns mycket jobb kvar. Även i Sverige.

Enligt en undersökning av åttio svenska företag som konsultföretaget EY genomförde i fjol rapporterar 70 procent i enlighet med FN:s hållbarhetsmål, men endast hälften av dem planerar att integrera målen i sin affärsstrategi.

Niklas Sörensen, vd för det danska stiftelseägda konsultbolaget Rambolls svenska verksamhet, ser att det fortfarande saknas en viss förståelse i näringslivet för affärsvärdet i att jobba hållbart. Samtidigt trycker slutkonsumenterna på, något som också påverkat Rambolls eget hållbarhetsarbete.

”När vi tidigare tänkt inifrån och ut med lagstiftning som styrt nivån tänker vi nu utifrån och in. Det finns ett jätteintresse i samhället i dag och vi ser att vi i dag måste tänka mer som ett konsumentföretag. Det har blivit så tydligt vad slutkunderna vill, tidigare missade vi dem”, säger Niklas Sörensen.

Att det skulle bli dyrare att göra produkter och tjänster mer hållbara är ett förlegat tänk menar han och tar ett exempel.

”När vi fokuserat på den sociala hållbarheten i utsatta områden och skapat mer integration och högre trygghet har vi sett en ökning av värdet på fastig­heterna i området.”

helsingborg.jpgFoto: Ramboll

Som samhällsrådgivare arbetar Ramboll aktivt med drygt hälften av målen enligt Niklas Sörensen men är tydligt samlade runt mål 11, hållbara städer och samhällen. Kundprojekten sträcker sig från koldioxidbudgetar i kommuner till rullande busskurer i glesbygden.

Transporter är som alla vet en av de stora miljöbovarna. Globalt står transportsektorn för en sjundedel av växthusgasutsläppen, främst på grund av de oljeprodukter som förbränns som bensin och diesel. Men i Sverige ­kommer närmare en tredjedel av utsläppen från transporter, eftersom vi har långa ­avstånd, ett stort bilinnehav och stora bilar.

”Vi försöker positionera oss som en ledare inom hållbara transporter och när vi djupdykt i målen har vi sett att transporter påverkar alla sjutton målen. Som det ser ut i dag genom en positiv men också en rätt negativ påverkan. Vår uppgift är att göra framtidens transportsystem säkra, effektiva, tillgängliga och fossilfria. Det är där vi kan göra skillnad”, säger Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.

scania.jpg

Men Scanias ledning har insett att det inte räcker att utveckla fossilfria motorer om det saknas bränslen att köra dem med. Därför har bolaget letat sig utanför sina traditionella områden och exempelvis gått in i ett konsortium tillsammans med Shell för att bygga biogasanläggningar i Europa.

”Vi vill inte bara förse våra kunder med tekniken utan hjälpa dem att uppnå sina egna hållbarhetsmål”, säger And­reas Follér.

Han menar att en av styrkorna med de globala hållbarhetsmålen är att de försett världen med ett gemensamt språk.

”Ju närmare vi kommer år 2030, desto mer får vi ett samtal kring dem och desto mer konkurrensfördelar får vi. De som misslyckas med att integrera målen i sin affär kommer konkurreras ut.”

Anne Larilahti, hållbarhetschef på Telia, menar liksom Andreas Follér att de globala målen bidragit med ett gemensamt språk som såväl kunder som politiker förstår och att ICT-sektorn i likhet med transportsektorn påverkar alla sjutton mål.

”Vi insåg dock att vi måste titta på målen i två nivåer, de vi har direkt påverkan på och de vi har indirekt påverkan på. Som företag måste vi fokusera på våra styrkor och i linje med vår verksamhet. Mål 13, bekämpa klimatförändringarna, är kanske den viktigaste och det mål som det är mest bråttom med, men vi satsar ju inte på att suga koldioxid ur atmosfären. Däremot när vi jobbar med mål 11, hållbara städer och samhällen, gör vi det på ett sätt som ligger i linje med mål 13.”

Kraften i mål 17, genomförande och globalt partnerskap, kan inte överskattas menar hon och lyfter fram Telias samarbetet med en rad andra nordiska storbolag och regeringar som initierades i slutet av förra året för att få upp tempot i omställningen.

”Alla tittar på oss. Det är här i Norden förändringen kommer att hända först.”

Men även om företag, inte minst svenska, jobbar med att integrera hållbarhet i affären är det få som tagit processen ett steg längre, nämligen att mäta verksamhetens nettoeffekt. Ett nödvändigt steg, menar Maria Mähl, som trots sin unga ålder har en imponerande meritlista i bagaget som gav henne titeln Veckans Affärer Supertalang 2017. I dag är hon partner och ansvarig för Norden på det brittiska fondbolaget Arabesque, ett bolag som driver innovation vad gäller att investera hållbart.

”Om jag driver ett läkemedelsföretag som utvecklar ett hivvaccin men som kanske också säljer opiater i USA där dessa preparat orsakar en drogepidemi och släpper ut smutsvatten från fabriken i Asien. Vad blir min nettoeffekt på de globala målen då?”

De globala hållbarhetsmålen lider lite av samma problem som Parisavtalets mål, nämligen att få företag mäter sin påverkan längs hela värdekedjan menar Maria Mähl.

”Dessutom bygger jättemycket av mätningarna på uppskattningar, uppskattningar som kan leda investeringarna helt fel.”

För att leda finanserna rätt har Arabesque utvecklat ett slags termometer som snart ska lanseras. Den kommer att visa att man genom att investera i en viss portfölj exempelvis bidrar till två graders uppvärmning.

”Det fina med AI och maskininlärning är att vi kan skrapa nätet efter externaliteter i stället för att man manuellt ska sitta och räkna på eller uppskatta all påverkan.”

Arabesque har också utvecklat en tjänst där företagen kan se hur de olika målen och delmålen interagerar, både positivt och negativt.

”Redan året efter lanseringen av de globala målen började man se att företag började skylta med ett av målen, ofta mål 8 som handlar om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Men det är inte så det funkar”, säger Parul Sharma, människorättsjurist och ordförande i The Academy for Human Rights in Business.

parul_sharma.jpgParul Sharma

Under knappt två år var hon även ordförande i den svenska Agenda 2030-delegationen, en post hon valde att lämna efter att delegationen skulle utvidgas med ledamöter från näringslivet. Hon menade att det inte var förenligt med hennes arbete att granska och utvärdera företag.

Ett av de företag som sedan valdes in i delegation var Swedbank, påpekar hon.

”De globala hållbarhetsmålen handlar inte om boxar, det är kugghjulsprocesser. Det är väldigt olyckligt att företagen ibland kör med cherry picking och jag är trött på frågan om vilket mål som är viktigast.”

Om företag ska vara med och bidra till en hållbar utveckling krävs det mer statlig reglering och lagstiftning menar Parul Sharma.

”Poängen är att hållbar utveckling består av fyra komponenter: antikorrup­tion, mänskliga rättigheter, arbets­tagarnas rättigheter och miljöfrågan. Så länge företagen tar ansvar för alla dessa fyra får de skylta med vilka mål de vill. Men det går inte att köpa råmaterial från högriskländer och inte ta ansvar för alla de fyra komponenterna och sedan producera en hållbar produkt”, säger Parul Sharma.

Det är elva år kvar till år 2030. Då ska världen ha blivit en bra mycket bättre plats att leva på med radikalt förbättrade förutsättningar till långsiktig överlevnad.

”Att fortsätta med business as usual är inte ett alternativ. Det leder både till att vi missar FN:s hållbarhetsmål och utsätter oss för katastrofala miljörisker. Enligt vår modell skulle detta scenario leda till att i genomsnitt endast tio av de sjutton globala målen nås till 2030”, säger professor Johan Rockström som tillsammans med sina forskarkolleger tagit fram en lista med nödvändiga förändringar.

Att med hjälp av FN-rapporter utläsa hur långt världen kommit är svårt. Men för svensk del behöver vi jobba mer med jämlikhet, jämställdhet och med våra miljömål.

”I vår rapport som kom 2017 konstaterar vi att inkomstskillnaderna har ökat och vi kommer att ha svårt att nå upp till miljömålen. Utsläppen i Sverige till följd av vår konsumtion går ned men däremot går utsläppen i utlandet till följd av vår konsumtion upp”, säger Sara Frankl, ansvarig för uppföljning av hur Sverige lever upp till FN:s hållbarhetsmål på SCB.

Totalt uppfyller Sverige endast cirka 20 procent av de globala indikatorerna för Agenda 2030 enligt SCB. 

Läs även: Deras kran dämpar vattenåtgången med 98 procent – ”Vi tog oss an utmaningen”


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST