Fotograf: Jill Bederoff

”Ingen har fattat att vi måste leva på en fjärdedel av vår lön – så vi är körda”

Den skotsk-indiske futuristen Vinay Gupta, som ofta framhålls som en av vår tids smartaste hjärnor, menar att vi alla måste börja leva som i indiska Kerala. 

”Det första vi måste göra är att berätta sanningen istället för alla dessa lögner som vi omger oss med idag.”

Futuristen Vinay Gupta har en vision. Han vill få oss att stanna upp och inse varför världen ser ut som den gör och vad vi behöver göra i praktiken för att leva inom planetens gränser.

”I världen som helhet kanske vi förbrukar två till tre planeter idag. I Europa ligger konsumtionen på fyra till sex planeter och i USA ligger den på mellan åtta och tio planeter. Det innebär att varje europé måste börja leva på en fjärdedel av sin lön. Jag ser inte att någon gör det idag. Så vi är körda.”

Vi befinner på ett nybyggt kontor i norra London. Där håller Vinay Gupta och hans tio anställda i Mattereum på att bygga ett universum av uppkopplade prylar. Det handlar om smarta kontrakt baserade på blockkedjan men också om en plattform med legala strukturer som förenklar samägande.

Plattform för samägande

”Mattereum är tänkt att göra för prylar vad datorer gjort för information under de senaste 30 åren.”

I februari väntas den första prylen hamna på Mattereums plattform, troligen en Stradivariusfiol värd cirka 9 miljoner dollar. Genom att köpa en token blir det möjligt för var och en av oss att äga en liten del av detta vackra och åtråvärda instrument och kanske så småningom även få chansen att spela en liten trudelutt.

”Idag är konsumtionen av prylar otroligt ineffektiv. Ta din kamera till exempel. Troligen ligger den i sin väska 95 procent av tiden. Om du istället fick en hundraprocentig garanti på att en kamera som motsvarar dina behov levereras till dig, var du än befinner dig, inom en timme – då skulle du inte äga en kamera. Om det fanns likvida marknader för det här så skulle Nikon och Canon sälja betydligt färre kameror men de som såldes skulle kunna kosta 5 000 dollar. Den här modellen skulle vara så effektiv för att få ned koldioxidutsläppen”, säger han, tar en klunk kaffe och ger ytterligare ett exempel.

”I dag kanske det finns 20 000 tomma sovrum i London. Samtidigt finns det kanske 20 000 hemlösa som skulle kunna placeras i dessa rum om vi hade haft effektiva marknader som drog in den här typen av tillgångar i systemet och såg till att de blev använda. Men problemet är att vi inte har det.”

Förutom att skapa en plattform för samägande vill Mattereum samla all tänkbar information om världens prylar på ett och samma ställe.

”Genom att scanna streckkoden kan du få reda på om den kan återvinnas eller inte, var du kan köpa påfyllning till din penna eller om prylen passar till de prylar du redan har.”

Individuell koldioxidskatt – och medborgarlön

Men det är nästa steg som blir riktigt intressant berättar han, och tar en ny klunk av kaffet. Att gå från inkomstbeskattning till att beskatta koldioxidutsläpp på individnivå.

”Om man inte kan visa att ens konsumtion understiger det framräknade snittet beskattas man enligt schablonen. Det ger tillverkarna incitament att producera rena produkter och vara transparenta med denna information. Ett sådant system ger oss manöverutrymme. Och det kommer vi att behöva. För när människor väl inser att något behöver göras kommer det att bli panik.”

Att kombinera koldioxidskatt med medborgarlön är en perfekt lösning menar Vinay Gupta.

”De människor som inte tjänar så bra och använder sin fossildrivna bil fram och tillbaka till jobbet kan få pengar tillbaka genom medborgarlön. Då kommer det inte att drabba fel personer.”

Även om han i grunden är positiv till medborgarlön hyser han en farhåga.

”Min oro är att det distribuerar pengar utan att distribuera makt. Om du gör det så har du fortfarande en maktkoncentration hos några få och då leder det inte till några riktiga förändringar.”

Läs även: Professorn: Vi måste börja prata om medborgarlön i Sverige

Med en mamma från Skottland och en pappa från Indien har Vinay Gupta redan tidigt haft världen framför sina fötter. Som ingenjör och materialforskare har han varit verksam vid universitet i Indien, Tyskland och Japan.

Grundade kryptovalutan ethereum

Det var först för fyra år sedan han skaffade sig ett ”riktigt jobb”. Då slog han följe med ryska Vitalik Buterin för att grunda bitcoins efterföljare ethereum.

Innan dess hade han lovat sig själv att aldrig göra något för pengar som han inte var villig att göra utan ersättning.

”Ethereum var ganska spännande, men det var definitivt så att jag tog ett steg tillbaka från det ideella arbete jag sysslat med tidigare. Det fungerade ganska bra, jag anpassade mig på sätt och vis in i kapitalismen.”

Han kom i kontakt med blockkedjan redan på 1990-talet.

”Jag skrev min första kod 1997. Sju år senare började jag fundera på hur man optimerar överlevnadsprylar för klimatflyktningar med hjälp av blockkedjan. Om man har 150 miljoner flyktingar i rörelse borde man börja med att ge dem en identitet och en mobiltelefon. Om du inte kan få data från fältet vet du inte var du ska sätta in åtgärder. Exempelvis kan du ställa en fråga om det finns dricksvatten där de befinner sig.”

Det var just med flyktingarna i fokus som han uppfann Hexayurt, ett extremt billigt och lättbyggt tältliknande hus. Om det massproducerades och distribuerades till behövande skulle det teoretiskt utplåna hemlösheten i världen, menar han.

Hexayurt är främst tänkt till flyktingläger men har idag även kommit att användas i festivalsammanhang, inte minst under den hajpade Burning Man-festivalen i Nevada.

”Vi kommer få en jordbrukskollaps

Själv har han inspirerats av två personer, Mahatma Gandhi och den kanske mindre kände Buckminster Fuller, en visionär arkitekt som efter långvarig alkoholism stod på randen till självmord. I sista ögonblicket bestämde han sig istället för att undersöka hur mycket en enskild människa kunde påverka världen i positiv riktning. Beslutet ledde till en enorm mängd idéer, uppfinningar och konstruktioner, inte minst praktiska och billiga bostäder och transportmedel.

”Här i London, i en av världens rikaste städer, kommer människor att frysa ihjäl i vinter. Var är Iphonen i dessa människors händer? Var är appen för hemlösa? Du kan ringa 999 om du blir rånad, men du kan inte ringa 999 om du håller på att frysa ihjäl. Varför? Jo för vi bryr oss inte. Det skulle inte behöva vara så svårt att inse att det system politikerna byggt för att skydda sina medborgare borde gälla även för hemlösa.”

Men vad behövs för att människor ska vakna på riktigt?

”Vid något tillfälle kommer vi att få en jordbrukskollaps. Ett eller två år med en massiv minskning av utbudet av mat med svält och möjligen folkmord som resultat. Än värre blir det om USA drabbas, då pratar vi inte om svält i Afrika eller Indien utan om en global svält. Det kan ske vilket år som helst.”

Han menar att den tuffa sanningen är att livet bara varit riktig bra under perioder av kolonialmakt, för kolonisatörerna, och efter andra världskriget, för vinnarna.

”Om du inte hade turen att vara en vit europé så har det barkat rätt åt helvete och stannat där.”

”Det är bara de senaste 30, 40 åren som vi sett början av en förmögenhetsdistribution som tillåtit några av utvecklingsländerna att komma ikapp. Innan dess har det bara varit en enda lång nedförsbacke. Jag såg en uppskattning nyligen om att förmögenhetsöverföringen från Indien till Storbritannien under det brittiska imperiet var 45 triljoner dollar i dagens penningvärde. Det är därför Indien ser ut som Indien och Storbritannien som Storbritannien.”

Varken dystopiker eller utopiker

Trots sitt tvivel på människans förmåga att se sanningen betraktar han sig varken som dystopiker eller utopiker.

”Det som gör att jag inte är dystopiker är att det ser bara ut som en dystopi om du är rik och vit. Om du är fattig och brun är det bara en fortsättning på det liv dessa människor levt i under decennier. Det som händer är att den verkliga världen kommer i kapp de rika som nu så smått börjar förstå hur livet i den andra delen av produktionskedjan ser ut. Det är som att se avloppet rinna åt fel håll. Det är äckligt men kallas verklighet.”

Det finns ljus i tunneln även för Vinay Gupta. Sitt största hopp sätter han till utbredningen av solpaneler.

”Det finns två vägar att gå idag – sol- eller kärnkraft. Jag anser att kärnkraft är mycket mindre effektivt än solkraft, så av ekonomiska skäl tror jag på solkraften. Priset på sol har rasat. Om 20, 30 år kommer vi att kunna ha en fossilfri global ekonomi bara tack vare solenergins framfart.”

”Solenergi kan lösa världens problem”

Än så länge är effekten dessvärre inte synlig säger han och pekar på att vi 2018 nådde en ny rekordnivå för de globala koldioxidutsläppen.

”Så jag förutser inte en permanent dystopi, men det kommer att bli mycket värre innan det blir bättre. Billig solenergi kan lösa en stor del av världens problem.”

”Ta saltvatten som exempel. Det är inga problem för det är bara att avsalta allt med hjälp av solenergi. Högre värme i städerna på grund av klimatförändringar, inga problem, det är bara att ha luftkonditionering överallt driven av solenergi. Om man hittar en teknik att suga ut koldioxid som är effektiv, så kan man göra det med solenergi.”

Läs även: Därför är det bäddat för en svensk solkrafts-boom

Förutom att satsa stort på solenergi behöver vi skippa köttet, minska till lättviktiga och långsamtgående bilar i storstäderna, skapa utrymme för cykling och minska storstadsbornas pendlingsavstånd.

”Man måste flytta folk så att de kommer närmare där de jobbar och det borde finnas en marknad för att på ett effektivt sätt byta bostäder med varandra. Egentligen skulle man bygga hus där det fanns såväl bostäder som kontor.”

Innan våra vägar skiljs åt lyfter han frågan om det verkligen är möjligt att genomföra de nödvändiga förändringarna i lagstiftning och i sociala strukturer i en demokrati.

”Är det möjligt att stoppa in tillräckligt med kapital bakom de disruptiva teknologierna för att kunna komma ur detta hål och kaos i en demokrati? Jag har inte svaret. Det kan gå åt bägge håll.”

Mer läsning: Googles superfuturist Ray Kurzweil: Minimera riskerna i ditt liv de närmaste 10 åren så har du en god chans till ett evigt liv


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

För dig som prenumerant

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.