Donald Trump och Xi Jinping. Fotograf: Kollage.

Marknaden tvivlar på USA och Kinas handelsförsoning

Europaräntorna sjönk och dollarn tappade på tisdagen, samtidigt som börserna stod på minus.

Europaräntorna sjönk och dollarn tappade på tisdagen, samtidigt som börserna stod på minus. Sentimentsglöden efter helgens handelsuppgörelse mellan Kina och USA tycktes därmed falna relativt snabbt denna gång.

USA-räntorna sjönk successivt på måndagen och fortsatte ned i den inledande handeln i Asien för att därefter vända uppåt i kortare löptider senare på tisdagen.

Den tioåriga statsobligationen var sammantaget 7 punkter ned till 2,95 procent. En inverterad avkastningskurva mot tvååringen, vilket ses som en historisk signal för annalkande recession, var därmed endast 12 punkter bort.

Finansminister Steven Mnuchin och rådgivaren Larry Kudlow talade positivt om helgens möte och utsikterna för att få Kina att göra eftergifter, men generellt råder viss skepsis på marknaden om hur mycket Kina egentligen gått med på.

Till exempel är det osäkert i vilken mån biltullarna kommer att sänkas.

Donald Trump själv twittrade på tisdagen att han hoppas på ett "riktigt" avtal med Kina och att förhandlingstiden kan komma att förlängas bortom de 90 dagarna. Förmodligen kommer de gå i land med detta "men om inte, kom ihåg att jag är en 'tullman'", twittrade han.

Kommentarerna från kinesiskt håll har varit sparsamma, och eventuellt kan det komma mer vid en reguljär pressträff med handelsdepartementet på torsdag, efter att presidenten kommit hem från en resa till Portugal.

Tyska räntor var vid svensk stängning 1-2 punkter ned. Producentpriserna i euroområdet steg mer än väntat i oktober, annars var tisdagen relativt begränsad med makrodata, medan de politiska turerna fortsätter. Eurogruppens ordförande Mario Centeno sade efter en nattmangling att de inte kunnat enas om en eurobudget eller gemensam insättningsförsäkring, och mer arbete krävs i vår.

Däremot var de eniga om en reservfinansiering för räddningsfonden ESM och att ge ESM mer befogenheter. Eurogruppen rekommenderade samtidigt Italien att sänka sitt budgetunderskott och respektera budgetreglerna.

Ekonomikommissionär Pierre Moscovici sade att dialogen med Italien har intensifierats den senaste tiden och landet är nu mer intresserat av att lösa problemet, men de fortsätter ändå att förbereda att bötesproceduren startas mot Italien.

Dollarn har tappat i spåren av den amerikanska räntenedgången, till 112:80 mot yenen och till cirka 1:14-nivån mot euron under tisdagen, mätt som dollarindex rör det sig om en försvagning på -0,5 procent.

BK Asset Management skrev att med G20 bakom oss har marknaden börjat fokusera på Fed och det kommande mötet med pressträff som kan ge guidning för 2019. Under de senaste veckorna har Fed-ledamöter intagit en betydligt mindre hökaktig ton vad gäller räntehöjningar och marknaden ser nu bara två möjliga höjningar 2019.

"De klart lägre förväntningarna har slagit mot USA-räntorna med tioåringen nu under den psykologiskt viktiga 3-procentsnivån, och dynamiken har även tyngt dollarn som gått generellt svagare i dag", skrev BK Asset Management.

Yuanen har stärkts cirka 1,8 procent ned mot 6:83-nivån mot dollarn, den kraftigaste tvådagarsrörelsen sedan 2007.

"Investerare fortsätter att gå ur korta yuanpositioner. Jag ser inte så mycket utrymme för ett fortsatt yuanrally då det senaste prisagerande till största delen bör ha prisat in de positiva nyheterna från vapenvilan mellan Kina och USA, och det finns mycket osäkerhet om förhandlingarna framöver", sade Ken Cheung på Mizuho Bank till Bloomberg News.

Pundet stärktes till 1:2770 mot dollarn, med stöd av beslutet av en generaladvokat vid EU-domstolen att Storbritannien ensidigt skulle kunna ta tillbaka sin aktivering av artikel 50 i EU-fördraget, som startade brexit. Marknaden tar därmed fasta på varje alternativ väg bort från en hård brexit, oavsett hur (o)sannolik. Parlamentet har inlett en fem dagars debatt inför omröstningen den 11 december.

Den norska kronan stärktes 3 öre till 9:65 mot euron, delvis efter Norges Banks regionala företagsenkät, som visade på fortsatt god produktionstillväxt, ökat kapacitetsutnyttjande och arbetskraftsbrist.

Handelsbanken skrev att fastlands-BNP har kommit in lite svagare än Norges Bank väntat under året men att detta kan motverkas av de solida signalerna i denna enkät.

"Vi håller fast vid våra förväntningar om två mer räntehöjningar från Norges Bank under 2019", skrev de.

Svenska räntor sjönk 1 punkt överlag medan kronan sammantaget stärktes 6 öre till 8:98 mot dollarn och 4 öre till 10:23 mot euron från måndagen.

Vice riksbankschef Per Jansson sade till journalister att inflationsutfallet i oktober inte var "riktigt bra" och att det nu vore skönt om den underliggande inflationen, KPIF exklusive energi, visar en stigande tendens. Detta eftersom Riksbankens plan att höja reporäntan i december eller februari baseras på en uppgång i den underliggande inflationen.

Han ser det i dagsläget som "prematurt" att spekulera i vad det oväntat låga inflationsutfallet betyder för hur han kommer att rösta vid kommande räntemöte i december.

"Vi har ett viktigt utfall för inflationen i november vi kommer att få med oss. Det skulle vara väldigt skönt om vi får en siffra som går åt rätt håll", sade han.

Nästa KPIF-utfall kommer den 12 december, medan Riksbankens nästa penningpolitiska möte hålls den 19 december.

På tisdagen publicerades Per Janssons uppskjutna anförande om Riksbankens möjligheter att motverka nästa nedgång i ekonomin.

Han lyfte där fram att de på kort sikt kan använda sig av reporäntan och tillgångsköp. Men i en värld där den neutrala räntan är låg, som i dag, är det ofrånkomligt att centralbankernas styrräntor inte blir ett lika effektivt verktyg som tidigare. Det kan därför finnas skäl att på längre sikt diskutera en höjning av inflationsmålet, men det är avhängigt internationell utveckling och ska det göras måste det göras med stor eftertanke.


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST