Darja Isaksson Fotograf: Joel Nilsson

Digitaliseringsninjan: Framtidens hälsa är redan här – den är bara ojämnt fördelad

"För att kunna förutsäga något om framtidens vård och hälsa, räcker det en bra bit att titta på de behov, utmaningar, teknologier, insikter och lösningar som redan finns", menar Darja Isaksson.

Framtidens medborgare Nour vaknar sällan med symptom i kroppen som hon inte har någon aning om i förväg.

Sensorer i hemmet, kläder och i plåster på hennes kropp genererar löpande data om alltifrån gångstil och andning till daglig analys av saliv och svettdroppar. Informationen används till att anpassa automatiserade matbeställningar, träningsprogram och leveranser av mat och medicin, men också till att rekommendera och boka tester och vårdkontakter de gånger något ser ut att behöva åtgärdas medicinskt. Det menar digitaliseringsninjan och opinionsbildaren Darja Isaksson. 

STOR INTERVJU: Innovationsgeneralens framtidsscenario: "Grönare städer, snabbare transporter och smartare konsumtion" 

DIAGNOS SVERIGE

Detta är ett utdrag ur debattantologin Diagnos Sverige: Om framtidens hälsa av Mats Ögren Wanger (red). I boken medverkar forskare, journalister, skolföreträdare, debattörer, politiska makthavare och andra personer med kunskaper inom medicinsk utveckling och spjutspetsteknologi för att väcka idéer om hur vi kan bygga en hållbar och framgångsrik hälso- och sjukvård.

Åtgärder sätts in i ett långt tidigare skede än vi i dag är vana vid. Nour kontrollerar själv vilka tjänster och individer som får tillgång till hennes hälsodata. Hon gör som de flesta andra, och låter information om avvikelser delas automatiskt med hennes närmaste vårdgivare, vilket gör att många vårdepisoder bokas helt automatiskt.  

Nour har också valt att donera alla sina data till forskning. Relationen till hennes primära vårdgivare handlar till största del om att datorer byter data och analyser med varandra, men också att hon och hennes läkare båda interagerar med intelligenta virtuella robotar för att förstå mer, och de kommunicerar direkt med varandra när det bidrar med ytterligare värde.

Vilken vårdgivare man väljer handlar i Nours tid sällan om var man bor rent fysiskt, utan snarare om vilken vårdgivare som är bäst lämpad att ge ett så komplett 360-gradersperspektiv på individen som möjligt. Vissa är till exempel specialiserade på individer med ovanliga DNA-uppsättningar.

De allra flesta vårdgivare ingår i internationella vårdkedjor, vilket gör att man i allmänhet behåller kontakten med sin primära vårdgivare oavsett om man åker på semester eller rentav flyttar till ett annat land för att jobba utomlands ett tag. Vårdgivare som är digitalt organiserade erbjuder alltid tillgänglighet dygnet runt på det språk som individen föredrar, och de allra flesta vårddialoger genomförs helt och hållet digitalt, vid tider och via kanaler som passar individen bäst.

Nours medicinskåp gör det möjligt att ta många labbprover hemifrån, till exempel CRP-prover (C-reaktivt protein), som används av de flesta för att avgöra om det finns behov av antibiotika eller inte. Nours mamma som tidigare haft bröstcancer är uppkopplad mot tjänster som gör att hennes blodprov analyseras för att upptäcka eventuell ny cancerogen aktivitet bland hennes celler.

För tester som kräver medicinsk expertis har internationella labbstrukturer vuxit fram, där de prover som inte kan tas hemmavid oftast tas i någon av de många labbkiosker som integrerats med annan tillgänglig infrastruktur på alltifrån hotell till flygplatser och vissa kvartersbutiker. Oavsett var proverna tas, räknas ledtiderna för provsvar ofta i minuter eller timmar, emellanåt några dagar.

Samtidigt som en lämplig behandlingsepisod automatiskt bokas in i de vårdkedjor som behövs, väljer individen vilka tider, platser och utförare som passar hen. Transparensen i hur olika behandlingsteam presterar är hög och skillnader i hur vårdepisoder bokas handlar bland annat om i vilken utsträckning patienten själv är certifierad för att ta ansvar för sin egen behandling. 

I möten där patienten och läkaren samarbetar i realtid är de vr-baserade (virtual reality) vårdkontakterna väldigt populära. Sådana möten hjälper patienten att få förståelse för de medicinska aspekterna av hur föreslagen behandling fungerar och påverkar kroppen. Mängden virtualiserat innehåll som visualiserar och levandegör processerna i kroppen har blivit enormt detaljerade och pedagogiska. Samtidigt gör de virtuella miljöerna att både läkare och patient kan interagera effektivt tillsammans med de data som diskuteras. 

I Nours livssyn finns en självklar koppling mellan hälsofrämjande livsstil och medicinsk vård, och hon tar för givet att den senaste forskningen får genomslag i de algoritmer som gör det enkelt för henne att göra hälsosamma val i vardagen. Livslängden i Nours samhälle fortsätter att öka, och det är tydligt att allt fler är friska långt upp i åldrarna. 

Uppdraget i denna antologi är att skriva om framtidens hälsa. Det är svårt att försöka förutspå framtiden, men det som är möjligt för oss alla är att blicka mot de nya beteenden och teknologier som redan finns, och acceptera att de kommer att påverka framtiden. 

Särskilt intressanta är teknologier som har stor potential att erbjuda lägre friktion till individer samtidigt som de är kostnadseffektiva.

När det gäller framtidens hälsa och hur nya möjligheter påverkar den, kan vi också lära av historien och dra lärdomar av förändringar vi redan sett hända i andra branscher. Baserat på sådana sätt att försöka ta en titt in i framtiden, så blir mitt viktigaste budskap i antologin kanske detta: Framtidens hälsa är redan här, den är bara ojämnt fördelad. 

För att kunna förutsäga något om framtidens vård och hälsa, räcker det en bra bit att titta på de behov, utmaningar, teknologier, insikter och lösningar som redan finns, och att vi sedan föreställer oss att vi lyckas skala upp dem till nivåer som ger genomslag i hela samhället.

 

Darja Isaksson är digital strateg, grundare och vd för Inuse och Ziggy Creative Colony och utnämnd till Årets mäktigaste opinionsbildare 2016.