Anna Breman, chefekonom Swedbank Fotograf: Anders Ahlgren/TT

Chefekonom: Bonus-malus fick svensk BNP att krympa

Bonus-malus-systemet sänkte bilförsäljningen vilket bidrog till att svensk BNP krympte för första gången på fem år, enligt Swedbanks chefekonom Anna Breman som spår att BNP-siffran blir starkare igen fjärde kvartalet.

BNP-nedgången på 0,2 procent under det tredje kvartalet, den första på kvartalsbasis sedan det andra kvartalet 2013, beror delvis på tillfälliga faktorer som det ändrade fordonsskattesystemet, vilket drog ned hushållens konsumtion rejält. Bakomliggande finns dock också en avmattning i svensk ekonomi.

Det säger analytiker till Nyhetsbyrån Direkt.

Läs även: Trendbrott: Nu krymper Sveriges BNP för första gången sedan 2013

"Vi har en avmattning i svensk ekonomi som började redan förra sommaren, men att den här siffran är så svag beror på att den dras ned av tillfälliga faktorer. Sjunkande försäljning av bilar till följd av bonus-malus-systemet gör att hushållens konsumtion föll tillbaka kraftigt. Vi tror att BNP kommer att vara starkare igen det fjärde kvartalet", säger Swedbanks chefekonom Anna Breman till Nyhetsbyrån Direkt.

Bonus-malus-systemet innebär en bonus till bilar med låga utsläpp och en förhöjd fordonskatt under tre år för bland annat bensin- och dieseldrivna personbilar.

Hon tillägger att det också är positivt att de fasta bruttoinvesteringarna fortsatt är så pass goda, de ökade 0,8 procent från det andra kvartalet.

"Investeringar ser fortfarande bra ut, trots att bostadsinvesteringarna som väntat vände ned", säger hon.

Hon tror inte att Riksbankens planerade räntehöjning påverkas av BNP-nedgången.

"Det var inget som stack ut så allvarligt att Riksbanken skulle backa från en räntehöjning. För det krävs att inflationen blir mycket svagare än de räknat med. Vi tror att Riksbanken ser igenom den här siffran", säger Anna Breman.

Michael Grahn, Danske Banks chefekonom i Sverige, säger att BNP-utfallet var i linje med förväntningar och att nedgången i hushållens konsumtion delvis handlar om tillfälligheter.

"Men vi ser nu också hur bostadsbyggandet faller tydligt, vilket tynger bilden. Det gör även industriproduktionen. Vi fick visserligen ett positivt bidrag från utrikeshandeln, men det beror på att importen gick ned så mycket", säger han till Direkt.

Även om det alltså är en del tillfälligheter finns också mer bestående motvindar för hushållens konsumtion framöver.

"Blickar man framåt är vår bedömning att tillväxten fortsätter ned i årstakt under det fjärde kvartalet. Förutom beskedliga reallöneökningar tyngs konsumtionen av bostadsmarknaden och möjligen också att sysselsättningen har toppat ur. Allt detta kommer att fortsätta dämpa tillväxten", säger Michael Grahn.

Han tror inte heller att BNP-statistiken kommer att rubba Riksbanken från en första räntehöjning i december.

"Tillväxten är inte deras huvudfokus, utan inflationen, men det komplicerar bilden i någon mening om BNP skulle fortsätta ned även kommande kvartal. De borde fortfarande kunna höja en första gång i december, men det är mer skakigt om det kommer någon till höjning till sommaren, som vi skissat på", säger han.

BNP sjönk alltså 0,2 procent mellan det andra och det tredje kvartalet, den första nedgången ett kvartal på fem år. I årstakt sjönk BNP-tillväxten till 1,6 procent från 2,7 procent under det andra kvartalet.


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST