Fotograf: Ian Tuttle

Silicon Valley-ekonomen: ”Distributionseran är här och framtidens stora fråga blir vem som får access till vad”

AI skapar inte bara stora utmaningar för arbetsmarknaden, utan kommer tvinga oss att tänka på hur vi fördelar ekonomiska resurser.  Det hävdar ekonomen och AI-experten Brian Arthur.

"Världen står inför två stora utmaningar: AI och klimathotet. Jag tycker att det borde ordnas en konferens som när världens länder 1975 enades om riktlinjer för genteknikens utveckling. Men den borde inte ske i Kalifornien, utan ett mer neutralt land som Sverige eller Schweiz."

Det säger den världskände 73-årige ekonomen Brian Arthur då jag träffar honom i tornrummet på Kungliga Vetenskapsakademin mitt under Nobelveckan.

Under en månad kommer han att befinna sig vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi och Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet för att diskutera om och i så fall hur AI kan nyttjas för att tackla klimathotet.

Irländaren W. Brian Arthur blev efter en rad akademiska framgångar i hemlandet matematiker vid Berkeley i Kalifornien. Efter en vända vid forskningsorganisationen IIASA fick han redan vid 37 år som den yngste någonsin en prestigefylld professur vid Stanford-universitetet.

Han är bosatt i Silicon Valley sedan 1982 och har blivit ett stort namn där genom sina teorier om hur nätverkseffekter påverkar ekonomin, men han har också disputerat i ämnet hur man bygger algoritmer. Han arbetade på IBM under den tiden företaget skapade stora rubriker då deras AI Watson lyckades besegra de amerikanska stormästarna i frågesportprogrammet Jeopardy.

Idag är Brian Arthur bekymrad över att många Silicon Valley-bolag utvecklar saker utan att tänka på konsekvenserna. Han efterlyser en mer "tankfull ekonomi" där jättar som Google och Facebook regleras hårdare.

Det bör ske som en viktig förberedelse inför att världen är på väg mot en lika stor revolution som boktryckarkonsten – distributionseran.

"Precis på samma sätt som Johannes Gutenberg gjorde information tillgänglig för alla kommer vi att göra detsamma med extern intelligens."

Brian Arthur ser ett scenario där vi redan inom 5-10 år har en massa kommunikation utan mänsklig inblandning och räknar kallt med att flygledare blir en av de första yrkeskategorierna som ryker.

"Det är klart att vi till viss del kan ersätta förlorade jobb, men det lär inte ske fullt ut. Det gör att det blir oundvikligt att införa medborgarlön", säger Brian Arthur.

Men utmaningen handlar inte bara om vår tids stora frågor som AI, medborgarlön och klimathotet, utan hur vi ska tackla distributionen på ett rättvist sätt.

"Framtidens stora fråga handlar om vem som får access till vad", säger Brian Arthur.

Han tycker att EU-migranter är ett bra exempel på hur ekonomins spelregler sätts ur spel precis på samma sätt som att modellen med fria marknader alltmer ifrågasätts.

Men den som tror att distributionseran också leder till att den växande populismen i samhället försvinner misstar sig, enligt Brian Arthur.

"Vi får se populismen växa ända fram tills dess att distributionsfrågan är löst på ett rättvist sätt. Donald Trump är bara ett symtom på fenomenet."

Han räknar kallt med att även om exempelvis USA övergår till en mer rättvis skandinavisk ekonomisk modell kommer distributionsfrågan fortsätta att vara det stora problemet i minst 50 år.

Då jag frågar Victor Galaz på Stockholm Resilience Center som sitter vid hans sida hur utvecklingen mot en sådan era matchar klimathotet menar han att matchningen är usel. Det är anledningen till att Beijerinstitutet och SRC har inlett ett samarbete med Brian Arthur.

"Vi måste fundera över hur vi kan upptäcka klimatförändringar filtrerade genom algoritmiska system som rör sig supersnabbt. Vi måste också bli snabbare på att förstå vart AI-revolutionen tar oss innan det är så inbäddat i allting att det inte finns någon väg tillbaka", säger Victor Galaz.

Brian Arthur är också allvarligt bekymrad över hur populismens företrädare struntar i allt vad klimathot heter och klubbar igenom beslut om alltifrån oljeborrning i Arktis till gigantiska pipelines.

"Det är klart att den sortens initiativ ger jobb. Men problemet är att om vi fortsätter att rättfärdiga beslut genom jobb påverkar det miljön negativt och det har vi inte råd med. Gig-ekonomin med bolag som Uber är heller ingen hållbar lösning då affärsmodellen bygger på usla löner."

Då världen rör sig allt snabbare in i distributionseran kommer många företag att upplösas i sin nuvarande form, enligt Brian Arthur.

"Den stora frågan handlar om hur den rumsliga aspekten av en organisation förändras. Här ser vi redan hur tjänster som Skype ger färre resor. Sedan får vi inte glömma att hela den gigantiska trenden globalisering är en effekt av telekomutvecklingen."

Men det som framförallt har banat väg för AI och distributionseran handlar inte om telekom, utan det kraftiga prisraset på sensorer.

"AI är inte effekten av en uppkomst av algoritmer. Big Data får du genom sensorer och genom Big Data vässar du algoritmer."

Victor Galaz är dock inte bara orolig över att populister ignorerar klimathotet, utan också över trenden att tillgångsstyrd innovation tycks fortsätta i oförminskad takt.

Han utesluter heller inte att dagens öppna klimatmodeller och dess tillämpningar i olika sektorer kan övergå till privata slutna system i syfte att tjäna pengar.

Industrialismen är Brian Arthurs främsta forskningsområde och precis som att det i den tidens orättvisa samhälle tog 100 år innan fackföreningarnas arbete gav resultat räknar han med att mänskligheten även 30 år framåt kämpar med att hantera distributionseran.

"Precis som vid industrialismens början ser jag inga tecken på att en upplyst regering, i alla fall inte en ensam, finner någon vettig lösning på distributionsproblemet."

Fram tills världen hittar en lösning som fungerar ihop med klimathotet, kan AI varna för annalkande katastrofer som översvämningar och hetta.

Victor Galaz infliker dock att det stora problemet inte handlar om utveckla system som varnar för naturkatastrofer, utan att AI-system som hjälper medborgare och andra att snabbt agera lyser med sin frånvaro.

Brian Arthur ser ändå hopp för världen.

"Vi har befunnit oss vid vägskäl tidigare i historien, men måste börja prata om AI och sluta se det som science fiction."

Idag har 73-åringen inga planer på att dra sig tillbaka.

"Bara en etta i Silicon Valley kostar cirka 1 miljon dollar och jag är fortfarande nyfiken på massa saker."


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant