Norgeparadoxen: Efter 10 år med lagen om könskvotering till styrelser är jämställdheten usel i ledningen i stället

Det ska bland annat bero på en könsparadox i näringslivet.

Trots andraplaceringen på World Economic Forum Gender Gap-index för 2017 har Norge lång väg kvar att gå inom privat sektor, rapporterar Financial Times. Det beror bland annat på något som FT kallar en könsparadox i näringslivet.

Allt började för 10 år sedan då Norge klubbade igenom en lag om att styrelsen hos noterade bolag måste bestå av minst 40 procent kvinnor utan chefsposition i bolaget.

Det lät bra på pappret och en ström utländska besökare följde experimentet.

Men även om andelen kvinnor i styrelserna har förbättrats går det inte skönja tydliga ringar-på-vattnet-effekter till chefsnivå. Sanningen är snarare att endast 15 av 213 noterade företag leds av kvinnor – 7 procent av alla företag.

Financial Times menar att det innebär att Norge till och med lyckats sämre med jämställdheten i näringslivet än länder som inte har lika tydligt fokus på frågan.

Den stora frågan är varför.

Även om det har talats om en dammsugareffekt där duktiga kvinnor på chefsnivå har sugits upp till styrelsenivå anser Norges minister för barn och jämlikhet, Lina Hofstad Helleland, att det inte finns några enkla svar.

”Det är enkelt för norska kvinnor att kombinera arbetslivet med familjelivet. Och jämlikhet mellan könen har varit ett mål för Norge i årtionden", säger hon till FT.

Ministern, som själv är tvåbarnsmamma, hävdar också att lönegapet mellan könen minskar. Hon tycker ändå att könsparadoxen är av yttersta vikt att ta tag i.

”Det är inte bara viktigt eftersom jag tycker att kvinnor ska vara vd:ar, utan det är också viktigt för Norges välfärd. Ska vi lyckas behålla välfärden i framtiden måste vi ha de bästa människorna i toppen av våra bolag”, säger hon.

Kristina Jullum Hagen är chef för arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor på  Næringslivets Hovedorganisasjon. Hennes recept går ut på att Norge måste utbilda kvinnor i teknik.

Ett problem är att kvinnliga förebilder i näringslivet lyser med sin frånvaro och flera som ändå befinner sig i rampljuset har hudflängts av media.

Kristina Jullum Hagen menar att toppchefer inom såväl offentlig som privat sektor får räkna med att offra sina huvuden, men att kvinnor i privat sektor blir än mer synliga genom att vara i minoritet.

Linda Hofstad Helleland anser också att det finns för få kvinnliga förebilder i näringslivet och att det bidrar till att sektorn inte blir tillräckligt attraktiv för den vassaste kvinnliga kompetensen.

Financial Times rapporterar att politikerna är överens om det inte finns något behov av fler lagar och att kvotering till styrelserna fungerade för ett mindre antal publika bolag, men visade sig vara ett ”trubbigt instrument för att tackla chefsproblemet”.