En MSB-anställd övervakar skärmar på kontoret i Stockholm. Fotograf: Jessica Gow/TT

Efter varningen inifrån trollfabriken: Så skyddar sig Sverige – och så skyddar du dig – mot propaganda inför valet

”Ryssland och islamistisk påverkan är våra prioriteringar.”

”Jag anser att Sverige ska övervaka alla försök att påverka valet. Jag ser att Putins propaganda får effekt på människor som bor i Sverige. Jag möter människor som är ofattbart förälskade i Putin på svenska sidor på Facebook, särskilt i den stängda communityn av rysktalande svenskar.”

Varningen kommer från den ryska frilansjournalisten Lyudmila Savchuk som under en period skaffade sig en unik inblick i hur det går till när propaganda och fake news produceras på löpande band i en trollfabrik i Sankt Petersburg. Intervjun, som VA.se och Business Insider Nordic nyligen publicerat, har lett till stort intresse och debatt långt utanför Sveriges gränser.

Har ni på Säpo sett det som Lyudmila Savchuk beskriver?

”Det vi har gjort är att vi samlat på oss information om val internationellt. Den visar att vissa väljargrupper dit främmande makt riktat budskap har fått effekt där. I steg två kan det få effekt på opinionen, men därmed inte sagt att det påverkar valutgången”, säger Linda Escar, biträdande enhetschef på säkerhetsskyddsenheten på Säpo.

Hon syftar exempelvis på den desinformation som spreds i det amerikanska valet om att det gick att rösta på Hillary Clinton genom att skicka ett sms eller adresser till röstningslokaler som visade sig vara falska.

Lärdomar från utländska val har också varit till nytta i de förberedelser inför det svenska valet som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, jobbat med sedan i höstas.

”Vi har tittat på valen i USA, Tyskland och Frankrike, men även på Brexit. I USA fanns till exempel en låg medvetenhet om att det fanns ett hot. Nu vet vi att Ryssland försökte påverka valet där. De såg hackningsförsök och andra händelser, men bara var och en för sig. De såg inte sambandet”, säger Mikael Tofvesson, chef för enheten för omvärld och beredskap på MSB.

Parallellt med att undersöka vilka kanaler för påverkan som är relevanta för Sverige, som exempelvis traditionell media, social media och även rent fysiska som hatpredikanter, har MSB identifierat sårbarheter.

”Vad är människor oroliga för? Människor som känner rädsla är mindre källkritiska”, säger Mikael Tofvesson.

Därefter har listan över påverkanskanaler och listan över sårbarheter samkörts för att se var de största hoten finns för Sverige.

Slutsatserna har kommunicerats i två samverkansforum, ett litet med Polisen, Säpo och Valmyndigheten, och ett stort nationellt forum.

”Vi pekar inte ut vad andra länder eller aktörer gör för att slå an mot våra sårbarheter eller specifika länder, men vi är öppna med två saker. Det ena är Ryssland, vilket har att göra med den försvarspolitiska utvecklingen i närområdet, och det andra är islamistisk påverkan. Det är våra två prioriterade områden”, säger Mikael Tofvesson.

Linda Escar vill inte ge någon bedömning om hur förekomsten av propaganda förändrats jämfört med tidigare val, men helt klart är att sociala medier är en kanal som ökat i omfattning.

”Digitaliseringen, teknikutvecklingen och sociala medier har förändrat landskapet. Idag finns helt andra möjligheter att sända budskap direkt till individer utan den källkritik som etablerade medier står för”, säger hon.

Samtidigt påpekar hon att det i Sverige finns ett relativt sett lägre förtroende för sociala medier och ett relativt högre förtroende för traditionell media, myndigheter och politiska institutioner.

”Det är positivt eftersom det ger myndigheter möjlighet att få genomslag om man skulle behöva gå ut och dementera information om exempelvis röstningsförfarandet”, säger Linda Escar.

En person som studerat fenomenet propaganda noggrant är journalisten och författaren Ann-Marie Åsheden.

”Det är bra att MSB har tagit tag i problemet med påverkan. Skolan gör sitt också, med träning i källkritik. Men jag tror ändå att vi själva måste ta huvudansvaret för att inte låta oss manipuleras”, säger hon.

I en ny bok om propaganda försöker hon förklara vad det är och varför vi blir påverkade.

”Av all sorts påverkan som vi utsätts för är propaganda den mest effektiva. Den spelar på hela klaviaturen och använder alla påverkanstekniker till det yttersta. Det är kombinationen av tankemönster serverade på guldfat och känslomässig påverkan som gör den så kraftfull”, säger Ann-Marie Åsheden.

Som individ gäller det att granska sitt behov av bekräftelse, inte låta känslorna ta över förnuftet och se till att inte bli en kugge i ett propagandamaskineri, menar Ann-Marie Åsheden. Ett råd till alla som möts av propaganda är att vara nyfiken, lyssna och samtala istället för att själv börja hata.

Att respektera fakta är oerhört viktigt: ”Vissa saker är objektivt sanna. Den som struntar i det hamnar fel, förr eller senare”, säger hon.

Ann-Marie Åsheden. Foto: Jill Bederoff

Ann-Marie Åsheden. Foto: Jill Bederoff

Starkt övertygade människor förmår ofta inte ta till sig fakta, men Ann-Marie Åsheden är överens med Mikael Tofvesson. Att korrigera fakta och feltolkningar är superviktigt.

”När man ser något som inte stämmer är det viktigt att gå i svaromål och ifrågasätta. Om det felaktiga får stå oemotsagt, då vinner den dialogen. Ibland kan det vara det vara viktigt att rädda dem som tittar på”, säger hon.

Rikard Lindholm, medgrundare till Semantiko och Facebook-expert, berättar att det idag finns över 1000 högerextrema grupper på Facebook. De drivs ofta av privatpersoner och har mellan 1000 och 100 000 följare.

”Lägg en extra sekund på att titta på vem det är som postar och vilka sajter de länkar till. Ofta blandar de etablerad media med sajter som exempelvis rapport24.com.”

Enligt Rikard Lindholm är det långt ifrån säkert att det verkligen finns en verklig person bakom Facebook-grupper.

”De här människorna har ofta mellan 80 och 200 vänner, har konstiga namn och delar mycket som är främlingsfientligt men mycket litet som är privat. Då kan man misstänka att det finns en främmande makt eller troll som driver gruppen. Men svenskar är snabba på att hugga och delar bara efter att ha sett en rubrik eller en bild.”

Att ha ett konstant kritiskt förhållningssätt, läsa artiklar hela vägen ned och bara dela med sig av källor man litar på är vägen framåt, menar Mikael Tofvesson.

”Du lägger ditt sociala kapital i vågskålen när du delar information.”


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Han skrotar miljardinvestering i Klippan som skulle ge 500 jobb: "Måste få konsekvenser att rösta på SD”
  2. Fick lön och löneförhöjningar av kommunen under 14 år – utan att jobba
  3. Oscar Properties köper lyxprojekt från konkursbo – för 1 miljon kronor
  4. Bolagen som utklassar allt och alla - här är Sveriges 728 Superföretag 2018
  5. Här är butikskedjorna som växer snabbast i Sverige
  1. Han skrotar miljardinvestering i Klippan som skulle ge 500 jobb: "Måste få konsekvenser att rösta på SD”
  2. Bolagen som utklassar allt och alla - här är Sveriges 728 Superföretag 2018
  3. Butiksdöden slår till: Skokedjan stänger nästan alla sina butiker
  4. Dagens 12 pinfärska analyser – aktierna du ska köpa och sälja efter börsturbulensen
  5. Den globala börsoron går in på andra veckan: Storbolaget på Stockholmsbörsen rasar tvåsiffrigt

För dig som prenumerant