Debatt: "Svenska bankerna bryr sig mer om bolån än växande bolag"

Det finansiella systemet bör smörja hela ekonomin, inte bara bostadsmarknaden.

Statistik från SCB avslöjar en dramatisk förändring när det gäller bankernas utlåning. I slutet av 90-talet lånade bankerna ut dubbelt så mycket pengar till företag som till hushåll. Idag är det på väg att bli tvärt om. Nu lånar bankerna ut mer till privatpersoner än till näringsidkare. I en värld med låga räntor och stigande bostadspriser är det mer attraktivt att låna till en bostadsrättsägare på Kungsholmen än till en restaurangägare som vill expandera. Resultatet är förödande.

Framtidens skatteintäkter och arbetstillfällen skapas inte av bolån. De skapas när företag kan växa. Vi måste bygga oss ur stela banklösningar och skapa en finansmarknad som främjar tillväxt snarare än köksrenoveringar. Ett stort bidrag till bankernas vinster är höga marginaler och god tillväxt på bolån.

Men det är inte bara lönsamheten som gör bolånen attraktiva för banken. Bankens traditionella kreditbedömning gör det lätt att uppskatta risken i en bostad och en privatperson, men svårare att bedöma livskraften hos ett mindre företag. En analog och dyr bedömningsprocess gör det dessutom mer förmånligt att låna ut fyra miljoner kronor till en villaägare än 200 000 kronor till en småföretagare. Samtidigt kämpar små och medelstora företag i en miljö där bankerna tenderar att ställa orimliga krav för att låna ut pengar.

Företagarnas finansieringsrapport 2017 avslöjar att drygt hälften av svenska småföretag upplever att det är väldigt svårt att finansiera företagets investeringar. Resultatet blir att de företag som bidrar med mest skatteintäkter och arbetstillfällen riskerar att inte få finansiering till sin tillväxt. Tvärtemot vad många tror är det små och medelstora företag som påverkar sysselsättningen mest. Fyra av fem nya arbetstillfällen skapas i företag med färre än 50 anställda. Det är också från företag med färre än 50 anställda som den största andelen av skatteintäkterna kommer. Precis som väg- och kraftnätet har bankerna en strukturell roll i samhället.

Det finansiella systemet ska smörja hela ekonomin, inte bara bostadsmarknaden. Om detta inte uppfylls borde lagstiftarna medverka till att andra komplement släpps fram. I Storbritannien har lagstiftarna uppmärksammat problemet och agerat. I november 2016 lanserades "Bank referral scheme" som innebär att banken som inte kan hjälpa småföretagare med finansiering måste referera kunden till alternativa finansiärer. Det här är ett sätt att smörja ekonomin där det ger tillväxt. I Sverige fokuserar lagstiftarna istället på regulatoriska krav på det finansiella systemet. Därmed görs mycket lite för att anpassa och utveckla tjänster som hjälper svenska företag att växa.

Politikerna glömmer att vi behöver ett finanssystem som hjälper bolag som skapar arbetstillfällen att växa. När allt större andel av utlåningen går till bostäder och allt mindre till företag hamnar inte investeringskapitalet där det gör mest nytta för Sverige. Det är hög tid att fokusera mindre på regleringar och mer på åtgärder som skapar ett dynamiskt, växande näringsliv.

Tillväxt skapas när småföretagare kan expandera, när frisören kan investera i en större salong, butiksägaren satsar på nytt sortiment eller snickaren vågar anställa mer personal. Här finns drivkraft, kreativitet och arbetsförmåga som för Sverige framåt. Varje utebliven expansionsmöjlighet betyder färre nya jobb och lägre skatteintäkter. Framtidens arbetstillfällen skapas när framgångsrika företagare vågar ta risker, anställer och expanderar.

Oliver Mohseni, Grundare Froda

Daniel Wiberg, Chefsekonom Företagarna


NYHETSBREV


Kalendarium

SENASTE VA