Fotograf: Flickr

22-åringens nätverk utmanar bitcoin - och används av datajättarna

En fjunig 22-åring är kryptovalutornas eget underbarn. Anarkisten Vitalik Buterin vill ge makt till individen genom en bitcoinliknande teknik.

Han är en fjunig, mager 22-årig datanörd. Vitalik Buterin, som är född i Ryssland och immigrerade till Kanada som sexåring, är kryptovalutornas eget underbarn. Som tjugoåring startade han plattformen Ethereum som på kort tid har seglat upp som bitcoins utmanare.

Men att kalla Ethereum för bitcoin 2.0 är missvisande. Bitcoin är mest känd som en digital valuta, men blockkedjesystemet som det bygger på är i grund och botten en metod för att registrera ägarskap - vilket kan vara mycket annat än bara digitala pengar. Möjligheterna är så stora att bitcoin ibland kallats för pengarnas internet. Men mjukvaran har också sina begränsningar. Av säkerhets- och effektivitetsskäl är programmeringsspråk inkomplett vilket hämmar användningsområdet.

Det är här Vitalik Buterin kommer in.

Första gången han hörde om bitcoin var 2011, från sin radikale ryske pappa "som gillar saker som bitcoin".

Då hade kryptovalutan två år på nacken och för att få tag på några bitcoin började Vitalik Buterin blogga om fenomenet för en ersättning av fyra bitcoin per text. På den tiden motsvarade det drygt 12 kronor i timmen, som gymnasieeleven Vitalik Buterin köpte t-tröjor för. I dag kostar en bitcoin 3 400 kronor.

Vitalik Buterin slavade på och startade snart Bitcoin Magazine. Han blev alltmer engagerad i blockkedjevärlden, i olika öppna källkodsprojekt. Efter studentexamen började han läsa systemvetenskap vid Waterloouniversitetet i Kanada men hoppade av efter åtta månader då han insåg "att jag spenderade mer tid på bitcoinrelaterade aktiviteter än på studierna".

I stället drog han till Spanien, där han jobbade på ett decentraliserat börsprojekt och bodde i ett anarkistkooperativ utanför Barcelona. Äventyret fortsatte till Israel, där han träffade folk som programmerade andra generationens krypterade valutor. Här fick han idén till Ethereum.

Precis som bitcoin är Ethereum byggt på en blockkedja där varje transaktion lagras på ett transparent vis, i en krypterad databas som är distribuerad bland systemets nätverk av användare. Detta gör blockkedjesystemen omöjliga att korrumpera och låter användare handla med varandra utan mellanhänder.

Ethereum är dock en mer öppen plattform än bitcoin, och saknar i sig själv funktioner men har i stället ett välutvecklat inbyggt programmeringsspråk som ger programmerare fria händer att inte bara skapa valutor, utan att skriva olika överenskommelser eller så kallade smarta kontrakt. Dessa smarta kontrakt har förmågan att genomföra och upprätthålla sig själva.

Med andra ord slipper man mellanhänder, som domare eller banker, för att genomdriva kontrakten.

Ett exempel kan vara vadslagning om utfallet av en fotbollsmatch. Kontraktet kan specificera att om en viss nyhetsbyrå rapporterar att lag A vunnit så går pengarna till spelare B och vice versa, och sedan även flytta över betalningen. Detta löser förtroendefrågan vid internethandel mellan främlingar.

En första officiell version av Ethereumplattformen släpptes nyligen och närmare tvåhundra "dappar" - decentraliserade appar - har redan skrivits. Det är allt ifrån den decentraliserade mikrobloggen Eth-Twitter (där ingen central auktoritet kan ta bort inlägg) till crowdsourcingplattformen Weifund och decentraliserad valövervakning.

Datajättar som IBM experimenterar med Ethereum som plattform för att kontrollera internet of things och Microsoft har underlättat för användning av Ethereum för sin molntjänst Azure. Många banker tittar på Ethereum som plattform och exempelvis JP Morgan har skapat ett verktyg, Masala, som underlättar för bankens interna databas att interagera med Ethereum.

För att finansiera utvecklingen av Ethereum har plattformen skapat sin egen valuta, ether, som används för att betala för transaktioner i nätverket. Och precis som hos bitcoin så används valutan även för att betala så kallade "miners" som löser blockkedjans matematiska krypteringsproblem och uppdaterar dess databas. Mängden ether ökar därför konstant - med runt 30 procent om året - men i motsats till bitcoin så har ether inget tak för mängden valuta (bitcoin kan inte överstiga 21 miljoner mynt).

I dag är Ethereum med sina drygt 5 800 noder, det vill säga datorer som upprätthåller blockkedjan, bitcoins största konkurrent. Bitcoin har runt 7 100 noder.

Men många i branschen ser inte nödvändigtvis bitcoin och Ethereum som rivaler. I stället kan de båda systemen samverka. Bitcoin kan tjäna på att ha en bättre plattform för smarta kontrakt och ether kan vinna nätverkseffekter.

Detta menar bitcoinexperten Andreas Antonopoulos.

"Det finns utrymme för många olika digitala valutor och de skulle kunna samverka på ett bra vis", säger han i en intervju för videotalkshowen "London real".

Själv drömmer Vitalik Buterin om decentraliserade marknadsplatser och nätverk - och inte minst om att höja internets potential.


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!


VECKANS AFFÄRERS SENASTE LISTOR

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Valutakollapsen: Svenska kronan nådde nyss sin näst lägsta nivå – på 108 år
  2. Bolånekriget fortsätter: Nu sänker statliga storbanken de populäraste räntorna
  3. Börsen dissar Telias invit till Bonnier – aktien fortsätter ned efter handelsstopp
  4. Hedgefondveteran: Trumps attacker kan krascha Amazons börsfest
  5. Topplista: Nordens 10 hetaste aktier just nu
  1. Valutakollapsen: Svenska kronan nådde nyss sin näst lägsta nivå – på 108 år
  2. Aktienestorn Mitteregger: Köp svenska storbolaget som kan vinna megaorder på 100 miljarder
  3. Från rik uppväxt till att skrapa tuggummi på lagergolv: Så höll den svenska smygrasismen på att knäcka topp-vd:n
  4. 7 av 10 är introverta – därför måste du lära dig kurera din ”introverta baksmälla”
  5. Stororder till svenska snillebolaget – aktien rusar över 20%

För dig som prenumerant