Fotograf: Nasa

Destination Rymden - snart är rymdturismen igång i Sverige

Här är de svenska entreprenörerna som vill haka på Musk, Bezos och Branson ut i rymden.

Amazongrundaren Jeff Bezos gör det. Teslaentreprenören Elon Musk ­också. Liksom Virginmiljardären Richard Branson. Och de riktigt rika är inte ensamma om att kommersialisera rymden.

"Five, four, three, command start, two, one, zero. And lift off. New Shepard has cleared the tower."

Det är den 22 januari 2016 i västra Texas. Bara 61 dagar efter New Shepards första rymdfärd lyfter samma raket mot skyn igen. Uppskjutningen från den amerikanske mångmiljardären och Amazongrundaren Jeff Bezos anläggning i Texas markerade början på ett nytt kapitel i rymdindustrins historia.

Att kunna återanvända farkoster är ett genombrott som dramatiskt förändrar både möjligheter och kostnader, inte minst för att bredda och utveckla såväl forskning som rymdturism. Jeff Bezos är den senaste i raden av amerikanska miljardärer som lockats av att ta del av denna möjligheternas marknad, som Nasa, USA:s federala myndighet för rymdfart, och nu också Esa, den euro­peiska rymdorganisationen, med­vetet öppnat upp för privata aktörer.

"Jag gör bara saker som jag är passionerat intresserad av. Jag hade aldrig kunnat drömma om att jag en dag skulle ha de ekonomiska möjligheterna att starta ett rymdbolag. Men jag vann en lotterivinst – och på den stod det Amazon.com", sade Jeff Bezos när han nyligen för första gången släppte journalister innanför portarna till sitt rymdbolag Blue Origin i Seattle för en rundvandring.

Om två år hoppas han kunna transportera turister, sex i taget, på en rymdfärd i tyngdlöshetens tecken. 

Ungefär samma tidsperspektiv gäller i dag för den betydligt mer mediala konkurrenten Virgin Galactic och dess grundare, den brittiske entreprenören Richard Branson, efter att han i oktober 2014 drabbades av ett hårt bakslag.

Svenskarna i rymden

Spaceport Sweden
Utvecklingsbolag för kommersiell bemannad rymdfart för turism, forskning och utveckling med målet att etablera en världsledande rymdhamn

SSC
Tidigare Rymdbolaget driver Esrange i Kiruna, en bas för satellitkontroll, nedtagning av satellitdata och raket- och ballonguppsändningar och är moderbolag till en radorskningsdrivna bolag som exempelvis Ecaps och Nanospace.

GKN Aerospace Engine
Tidigare Volvo Aero uvecklar och tillverkar turbiner och utloppsmunstycken för raketmotorer till de europeiska raket­familjerna Ariane och Vega.

Ruag Space Sweden
Tidigare Saab Space utvecklar och tillverkar datorsystem, antenner och mikrovågselektronik till satelliter samt adaptrar och separationssystem till bärraketer.

OHB Sweden
Utvecklar och levererar kompletta system till nano- och mikrosatelliter, exempelvis Odin, Smart-1 och Prisma, men även delsystem.

ÅÅC Microtec
Utvecklar och levererar datahanteringssystem och kraftsystem till små satelliter. Tillsammans med OHB Sweden bygger de Mats – en ny svensk diskmaskinsstor satellit som ska upp i rymden om tre år.

 



Under en testflygning över Mojave-öknen kraschade en av Richard Bransons raketer som designats för turism och forskning. En av de två piloterna omkom och den andra skadades. 

Händelsen har dock varken hindrat Richard Branson från att fortsätta eller minskat intresset för att skriva upp sig på hans väntelista, där man för 250 000 dollar kan sällskapa med kändisar som Brad Pitt, Angelina Jolie, Leonardo DiCaprio, Ashton Kutcher och Justin Bieber. Alla lika sugna på att få komma ut i rymden och uppleva några minuters tyngdlöshet.

Med på väntelistan till rymden finns också svenske Rickard Steiber, tidigare chef för MTG X, men som just flyttat tillbaka till amerikanska västkusten för att leda den taiwanesiska telefontillverkaren HTC:s satsning på VR, virtual reality.

"Jag har en biljett med Virgin. Vi är ett litet exklusivt nätverk med mellan sjuhundra och åttahundra personer som träffas fyra gånger per år", berättar Rikard Steiber som också ingår i Space Angels Network, ett ängelnätverk som i fjol investerade 3 miljarder dollar i rymdrelaterade startupföretag.

Bland annat satsade Google 1 miljard dollar i Elon Musks bolag Space X. Elon Musk, mannen bakom elbilen Tesla­, har också skrivit rymdhistoria. Redan i december 2010 var Space X det förs­ta privata bolag som lyckats få tillbaka en rymdraket från jordens omloppsbana. 

LÄS ÄVEN: SpaceX lyckas landa sin raket efter att den varit ute i rymden

När raketen Dragon två år senare transporterade gods till och från den internationella rymdstationen ISS skrevs ny historia. I dag har Space X ett transportavtal för gods med Nasa, men räknar med att snart kunna ta med sig astronauter och så småningom även turister.

Att ta med sig turister på orbitala rymdresor, det vill säga i jordens omloppsbana, är dock inget nytt. Redan 2001 tillbringade den amerikanske entreprenören Dennis Tito, som bland annat grundat investmentbanken Wilshire Associates, 7 dagar 22 timmar och 4 minuter i rymden tillsammans med besättningen på den ryska farkosten Sojuz-U och blev därmed klassad som världens första rymdturist. För det fick han betala 20 miljoner dollar.

Samma farkost har därefter tagit med ytterligare sex turister, merparten amerikaner, till den internationella rymdstationen ISS.

Ryska privata intressen har förstås inte kunnat blunda för möjligheterna att skjuta upp turister i bemannade rymdfarkoster och snart kommer ryska Kosmokurs ge de amerikanska miljardärerna lite hälsosam konkurrens.

LÄS ÄVEN: För 10 år sedan skapade Elon Musk en master plan för Tesla - så såg den ut

Men den globala rymdindustrin handlar om så mycket mer än bara rymdturism.
I fjol omsatte den cirka 330 miljarder dollar, enligt Space Foundation, och visade en tillväxt på 9 procent jämfört med året innan. 

Den kommersiella delen av industrin, tillverkning och drift av satelliter, tillverkning och uppskjutning av raketer och rymdrelaterade tjänster för statliga och kommersiella kunder, stod för hela 76 procent.

Sverige tog sitt första steg ut i rymden den 14 augusti 1961 när raketen Plutnik lämnade Robotbyråns försöksplats i Norrbotten.

LÄS ÄVEN: Trenden: Miljardärer vill ha egna Nobelpris

Några år senare grundades den svenska raketbasen Esrange och därefter har vi fått se tillkomsten av såväl en myndighet, Rymdstyrelsen, och det statliga Rymd­bolaget som i dag går under benämningen Swedish Space Corporation, SSC. Det svenska rymdprogrammet genomförs till största delen i internationellt samarbete, främst inom ramen för det europeiska rymdorganet Esa.

Det var i samarbete med Esa som Christer Fuglesang klockan 20.47 den 9 december 2006 blev den förste och hittills ende svenske astronauten i rymden. Kanske kan det snart bli en till. I Nasas nästa astronautklass ingår Jessica Meir, en svenskamerikanska som nu förbereder sig för kommande rymdresor.

Med rötter i våra stora svenska industribolag har vi också byggt upp en privat rymdindustri i världsklass. Mer än hälften av industrin ligger av naturliga skäl på västkusten.

Där finns såväl schweiziskägda Ruag, tidigare Saab Space, och brittiska GKN, tidigare Volvo Flygmotor. GKN Aerospace utvecklar turbiner och utloppsmunstycken för raketmotorer till den europeiska raketfamiljen Ariane.



"Vi levererar för 100 miljoner kronor per år till Ariane 5-raketen. Efter ett beslut från Esa kommer antalet uppskjutningar med Ariane 6 dubbleras, samtidigt som GKN lyckats vinna fler subsystem. Det innebär att vi kommer fördubbla försäljningen fram till 2020", säger Fredrik Fryklund, kommunikationschef på GKN Aerospace Engine Systems Sweden.

Under svenska, statliga SSC:s vingar drivs ett antal spännande forskningsbaserade företag, inte minst Ecaps som tillverkar ett grönt raketbränsle och styrraketmotorer för satelliter. Ecaps fick nyligen sitt stora kommersiella genombrott genom kontrakt med Googles dotterbolag Terra Bella (tidigare Skybox Imaging) som startades av fyra studenter på Stanforduniversitetet för att skapa en plattform för att processa, lagra, analysera och distribuera massiva mängder av data insamlad från satelliter.

"Vi levererar kompletta framdrivningssystem till satelliterna och har även uppdraget att tanka dessa innan uppskjutningen. Under 2016 kommer vi tanka satelliter på tre olika kontinenter, i Indien, Franska Guinea och på den amerikanska västkusten. Vi siktar på att öka omsättningen till 90 miljoner kronor i år, från 80 miljoner kronor i fjol", säger Mathias Persson, vd på Ecaps.

Medan återanvändning är det senaste på raketfronten är miniatyrisering definitivt något som sätter trenden för satellitutvecklingen. Samtidigt som satelliterna blir mindre och mindre blir de billigare att såväl tillverka som att använda, något som gynnar entreprenörer som vill använda dem till alltifrån sändningar till trafiksystem och väderfenomen.

De riktigt små satelliterna, så kal­lade cubesats som bygger på nanoteknik, är superheta. Världens första cubesat skickades upp 2003. Tio år senare hade antalet stigit till hundra och om några år väntas antalet vara fyra eller fem gånger så högt. Det är en dramatisk förändring som gynnar ett annat av SSC:s bolag, Nano­space.

"Vi utvecklar komponenter till nano­satelliter, exempelvis en raketmotor som är en kvadratcentimeter stor. I fjol nådde vi ett stort genombrott då tre av våra nyutvecklade produkter var med om lyckade premiärflygningar. Vi ser ett enormt intresse för våra produkter i dag", säger Tor-Arne Grönland, vd på Nanospace.

Sammantaget omsätter svensk rymdindustri i dag cirka 2 miljarder kronor. Men nu är det dags för nästa steg.

Det anser många. Inte minst Karin Nilsdotter som utifrån sin plattform Spaceport Sweden, ett initiativ som togs av regeringen Reinfeldt 2007, under många år jobbat hårt för att positionera Sverige i kampen om rymdturisterna och få aktörer som Richard Branson att placera sin europiska rymdhamn i Sverige.



Men initiativet handlar inte bara om turism, utan om att skapa förutsättningar för en ny svensk högteknologisk miljardindustri.

"Sverige har de geopolitiska förutsättningarna, ett luftrum med begränsad flygtrafik, över femtio års erfarenhet, forskning i framkant och en besöksnäring som omsätter 300 miljarder kronor. Vi har också mycket att erbjuda personer som vill flytta hit", säger Karin Nilsdotter.

Rymdhamnarna i sig blir kunskapscenter, plattformar för teknikutveckling och forskning vid sidan av attraktiva besöksmål, inte minst om man runt dessa etablerar en flora av mer ekonomiskt överkomliga upplevelser, från upplevelsecenter och vindtunnelflygning på marken till norrskensflygningar och andra luftburna upplevelser.

Samtidigt skapar den kommersiella verksamheten förutsättningar för forskningsrelaterad verksamhet, konstaterar Spaceport Sweden och Vinnova i den gemensamma rapporten "Destination rymden".

"I den nationella rymdutredningen som just nu håller på att slutbehandlas konstateras att vi är duktiga, men att vi måste bli bättre på kommersialisering. Att möjliggöra rymdflygningar från Sverige ger oss bättre förutsättningar för såväl forskning som material­utveckling, men stimulerar också utveckling av tjänster i både rymden och på jorden", säger Karin Nilsdotter.

Det som nu främst står i vägen för att Richard Branson ska besluta sig för att skicka upp turister, men även forskare, i rymden från Sverige är ett tillstånd.

"All rymdverksamhet kräver tillstånd av regeringen. Vi har utarbetat ett förslag med hjälp av svenska och amerikanska experter och myndigheter som vi lämnat över till regeringen", säger Karin Nilsdotter.

Men det börjar bli bråttom. Trots att Sverige var tidigt ute börjar andra europeiska länder, framför allt Storbritannien, komma i kapp.

Under tydligt ledarskap från den brittiska premiärministern David Cameron har landet som ambition att tredubbla sin rymdindustri på femton år, ha en operativ rymdhamn klar till 2018, bli ledande på bemannad rymdfart och skapa hundra­tusen nya jobb.

"Risken är stor att vi missar en unik möjlighet som kostar väldigt lite i investeringar för att vi har så svårt att få till nationella samlingar kring sådant som är viktigt. Vi har en övertro på att marknaden ska lösa allt", konstaterar Mats Lindgren, vd på konsult- och analys­företaget Kairos Future, som bland annat var delaktig i framtagandet av rapporten "Destination rymden".

"Det mesta finns på plats. Nu saknas bara ett engagemang från högre ort. Det finns en tro på att det bara blir en massa rikingar som kommer hit, men jag tror att det kommer att kunna bli mycket bredare än så."

I väntan på att politikerna ska ge en positiv signal om tillståndsprocessen har det tagits initiativ för att få gräsrötterna att frodas. I december i fjol fick Sverige sin första rymdinkubator, Esa Bic. Ambitionen är att hjälpa ett fyrtiotal startupbolag under de närmaste fem åren.

"Det finns inkubatorer i ett tiotal andra europeiska länder. Nu äntligen fick vi vår på plats. Ett viktigt steg", säger Karin Nilsdotter, som i dagarna blev invald som första internationella ledamot i styrelsen för amerikanska Commercial Spaceflight Federation som verkar för att kommersialisera rymden.

LÄS MER: 
Efter Silicon Valley kommer Silicon Beach - och här blev VA utslängda från Snapchat
Hawking satsar 800 miljoner på minirymdskepp - vill hitta planeter människan kan kolonisera


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Så brädade han konkurrensen i ”världens hårdaste yrke” – slog alla rekord som dammsugarförsäljare
  2. Fick idén under sommarjobbet på McDonalds – nu tar hans bolag in en kvarts miljard
  3. Länsförsäkringar och Swedbank höjer bolåneräntor
  4. Affärsängeln bakom Malmös tech-succéer: ”Det är impact som gäller för mig nu”
  5. Tesla rasar på börsen efter beskedet att 3000 anställda sparkas
  1. Länsförsäkringar och Swedbank höjer bolåneräntor
  2. Fick idén under sommarjobbet på McDonalds – nu tar hans bolag in en kvarts miljard
  3. Svensk-brittiske miljardären: ”EU-kommissionen har lurat byxorna av Theresa May”
  4. SBAB går mot strömmen och sänker bolåneräntor
  5. Här är det klart vanligaste jobbet miljardärerna hade innan de blev snuskigt rika

För dig som prenumerant