Fotograf: KTH/Press

"Hundratals miljoner är undernärda - därför är genmodifierad mat en moralisk skyldighet"

Hundratals miljoner lider idag av undernäring och matbehovet kommer bara öka. Det är därför vår moraliska skyldighet att odla genmodifierad mat, menar en KTH-forskare.

Idag bedöms 795 miljoner människor vara kroniskt undernärda. Jordens befolkning ökar snabbt och med det behovet av mat. Enligt FN kommer efterfrågan på mat att växa med 70 procent de närmaste 35 åren.

Ett sätt att att hjälpa de som lider av näringsbrist är att odla genmodifierad mat. Det hävdar Payan Moula som forskar i etik på avdelningen för filosofi vid KTH. Han sågar argumentet att genmodifierad mat är skadlig för vår hälsa.

"Detta argument saknar stöd i verkligheten. En enorm forskningsinsats har gjorts på området. EU-kommissionen har exempelvis satsat 300 miljoner euro på 130 olika forskningsprojekt för att söka bevis för detta. 500 forskargrupper har i 25 år forskat om genmodifierad mat kan påverka människor negativt. Man har inte kunnat se att genmodifierade grödor som sort är mer skadlig än någon annan gröda", säger Payam Moula.

Han berättar även om Golden rice, eller gyllene ris, som är genmodifierat och framtaget för att tillverka betakaroten, som finns ibland annat morötter.

"Våra kroppar gör om betakaroten till vitamin A, och det är därför speciellt användbart i utvecklingsländer. 600 000 barn under fem dör varje år på grund av A-vitaminbrist. Det gyllene riset har varit redo att användas i 15 år, likväl är det inte tillåtet."

Eftersom befolkningen ökar ställs stora krav på den globala matproduktionen. Mat kan komma att bli en större bristvara än idag i många utvecklingsländer.

"För att försörja jordens befolkning år 2050 kommer vi att behöva öka mängden producerad mat med cirka 60 till 100 procent. Och det på ungefär lika stora jordarealer som används för jordbruk idag. Att tillåta genmodifierad mat där den gör nytta är alltså vår moraliska skyldighet", säger Moula.

Genmodifierad mat har blivit en politiskt laddat fråga och stora multinationella företag som Monsanto har blivit slagträn i debatten.

LÄS ÄVEN: Ikea: Om 20 år livnär vi oss på 3D-printade köttbullar

Många är skeptiska till genmodifierad mat därför att den inte är naturlig.

Moula tycker att argumentet är svagt ur ett etiskt perspektiv och frågar sig varför det onaturliga skulle vara dåligt.

"Man kan fråga sig vad som är onaturligt respektive naturligt. Är all majs onaturlig? Vi har ju förändrat och förädlat denna gröda i tusentals år. Vi har gödslat odlingar länge, och idag gör vi det med hjälp av avancerade produkter och teknik vilket knappt kan anses vara naturligt."

Matproduktion står även för en stor del av utsläppen av växthusgaser. Även där har genmodifierad mat en roll att spela, till exempel genom att grödor utvecklas som gör jordbruket mer långsiktigt hållbart.

Det finns idag många olika växtförädlingstekniker. Superbroccolin, som för något år sedan landade i svenska grönsaksdiskar, och rörde upp en storm av kritik, är till exempel inte genetiskt modifierad. Den är framtagen genom korsbesfruktning och selektiv avel, precis som människan gjort i årtusenden. Men dagens forskare kan med modern teknik välja ut de exemplar de vill avla på, och sedan förutse deras avkommas genetiska kombinationer.
LÄS MER: Superbroccolin bara början - fler supergrönsaker på väg

Moula förordar att varje gröda analyseras för sig.

"Vi måste granska grödorna utefter hur de påverkar hälsan, miljön och klimatet. Alla enskilda grödor, oavsett hur de är producerade, måste bedömas på sina egna meriter. Detta är inte särskilt radikalt. Det är så man vanligtvis jobbar."

LÄS ÄVEN: Lillebror Musk tror på matens makt

Relaterade artiklar


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant