Fotograf: Uber/Press

Billiga företag ritar om riskkapitalkartan

Det är billigare än någonsin att starta företag - och fonderna som finansierar dem behöver inte vara rika. I USA och Sverige finns två olika riskkapitaltrender.

I digitaliseringens värld är det billigare än någonsin att starta företag och riskkapitalfonderna som finansierar dem behöver inte längre vara rika. I USA kommer mikrofonderna och i Sverige affärsänglarna stort.

När taxitjänsten Ubers
värdering plötsligt trumfar den traditionella biljätten General Motors krävs riktiga bjässar till riskkapitalfonder för att kunna finansiera de nya bolagens nästa runda. Mängden venture capital-fonder med ett kapital på över 500 miljoner dollar ökar därför i rask takt.

Men det är inte bara de stora fonderna som blir större, de mindre investerarna blir också mycket mindre.

Antalet mikro-venture capital-fonder i USA har mångdubblats de senaste åren. År 2014 räknade riskkapitalfonden Bullpen Capital till 85 nya fonder av denna typ och man uppskattar att det innan 2015 års slut kommer att ha dykt upp ytterligare 100.

En mikrofond förvaltar vanligtvis ett kapital som understiger 50 miljoner dollar och investerar ofta i startupbolag innan de hunnit driva igenom sin första officiella finansieringsrunda, den så kallade A-rundan. Då handlar det om en liten investering, något som passar bra för en mindre fond.

I en värld där bolag som den snabba meddelandetjänsten Snapchat kan se en ökning i sin värdering på 1 200 procent på bara fyra månader är det självklart attraktivt att vara en av de tidiga investerarna.

Enligt analysfirman Pitchbooks prognoser är 67 procent av alla nya fonder i USA just mikrofonder.

Den främsta anledningen till de mindre kapitalstarka fondernas popularitet anses vara att det i dag inte alls behövs lika stora investeringar som förr. För att starta ett bolag år 2015 behöver du knappt några pengar alls, så mikrofondernas småpengar blir plötsligt stora nog för att vara avgörande.

66 procent av allt riskkapital i USA finns dock i de nya jättefonderna som växt i takt med Uber.

Detta betyder i praktiken att kapitalet har koncentrerats när några få fonder kontrollerar de stora summorna, något som kritiserats av många traditionella vc-fonder.

Kritiken kommer bland annat från Mark Suster, partner på den amerikanska riskkapitalfonden Upfront Ventures, som menar att denna koncentration betyder att marknaden öser in orimligt stora summor i bolag som Snapchat och Uber, något som är möjligt när man inte tvingas hushålla hårdare med sitt kapital. Investeringarna blir helt enkelt för stora, vilket eldar på den fruktade bubblan.

Mark Suster tror även att mikrofonderna i längden kommer växa sig större de med och konsolideras till de "normalstora" fonder vi är vana att se.

Trenden som redan gjort sig tydlig i USA kan även vara på väg in på den svenska marknaden.

Isabella de Feudis, vd på Svenska riskkapitalföreningen, ser redan nu tydliga tecken.

"Det har hört av sig fler som är intresserade av att skapa nya fonder under sommaren i år än någonsin förr", berättar hon och påpekar att det inte alls är säkert att alla vill skapa just mikrofonder.

"Vc-fonder är i regel mindre i Sverige än i USA, så allt beror på hur man definierar mikrofonder. " Många har redan kommit längre än ett första intresse.

"Vi känner till minst ett tiotal fonder som ligger i startgroparna nu och reser kapital. Återstår att se hur stora de blir", säger Isabella de Feudis som är positivt inställd till utvecklingen.

"Det är alltid bra att entreprenörer har fler aktörer att välja på. Sedan millennieskiftet har vi sett att antalet vc-fonder och affärsänglar har minskat i antal, men 2014 bröts den trenden och nu är vi på väg uppåt igen", säger hon.

Svenska riskkapitalföreningens data visar även att den stora ökningen i investeringar i venture capital i Sverige kommer helt från ökade privata investeringar.

Data visar även att genomsnittsbeloppet en riskkapitalist investerar i en ung firma bara blir lägre och lägre på den svenska marknaden, vilket skulle kunna bana vägen för än mindre fonder.

Lars Lindgren, som är affärsängel och som har spenderat nästan hela sin karriär i vc-världen, är inne på ett lite annat spår.

"De trender vi ser i USA brukar i regel komma även till Sverige, men när nu marknaden bara snurrar snabbare och snabbare är det inte säkert att vi hinner med."

I stället tror han att utvecklingen på den svenska marknaden kommer att se lite annorlunda ut.

"Allt fler individer med pengar på fickan väljer att inte skapa en fond, med tillsatt personal och allt sådant, och blir i stället själva affärsänglar."

Det Lars Lindgren säger stämmer till viss del överens med den utvecklingen man kan se på den svenska riskkapitalmarknaden. Vi blir alltmer vana vid tunga och kapitalstarka affärsänglar som både använder sina pengar och sitt varumärke som entreprenörer - tänk Skypegrundaren Niklas Zennström vilja att lyfta unga bolag.

Ett tydligt exempel är bröderna Erik, Magnus och Gustaf Brandberg. Efter att ha sålt sina Axisaktier ska de nu själva investera sina 3 miljarder kronor i startupbolag som affärsänglar. Trenden med fler mindre investerare har vi på så vis redan sett ta fart i Sverige.

Lars Lindgren är också själv en av dessa affärsänglar. Han hade kunnat välja att luta sig tillbaka, skapa en mindre fond med sina pengar och leva på avkastningen, men har valt att i stället själv fatta rodret och har i dag investerat tidigt i en rad svenska startupbolag.

"Det är ju mycket roligare än att spela golf ", säger han och representerar tydligt den trend han själv pekar ut.

Varför skapa en fond när du kan ta del av allt det roliga själv?


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST