Fotograf: Mats Andersson/TT

Varför minusränta och vad innebär det?

Med minusräntan rör sig Riksbanken in på experimentellt territorium. Men bedömare välkomnar beskedet. Det här kan du vänta dig i det nya räntelandskapet.

Det hade tisslats och tasslats om minusränta men torsdagens besked från Riksbanken chockade ändå de flesta. Reporäntan sänks till -0,10 procent.

"Det här överraskade marknaderna. Det var betydligt mjukare än väntat. Hela arsenalen av åtgärder imponerar: reporäntesänkningen, att de återinför korridoren för de finjusterade operationerna, att räntebanan visar viss sannolikhet för ytterligare en sänkning, statsobligationsköpen och möjligheten för ett låneprogram för företag. De trycker på rejält", sade Knut Hallberg, makroanalytiker på Swedbank i en kommentar till Nyhetsbyrån Direkt.

Danske Bank kallar beslutet "helt rätt", därför att det visar att toleransen mot låg inflation är liten. Danske Banks expert tror inte att -0,10 är gränsen utan att räntan kan sänkas ännu mer.

Vad gäller svensk ekonomi så återhämtar den sig relativt väl just nu och kreditkanalerna fungerar. Den nya reporäntan innebär en ännu mer expansiv penningpolitik och minusräntan får ses som ett icke-konventionellt verktyg, eller till och med ett experiment.

Men faktum är att Danmark redan har negativ ränta och Schweiz har haft det.

Experter tror att att den har en begränsad effekt på inflationen, men kan riskera att leda till stegrande tillgångspriser. 

Med en negativ reporänta fortsätter bolåneräntorna att vara låga och kronan kommer att försvagas. Bankerna kommer att behöva lite tid för att justera sina egna räntor. Särskilt eftersom minusräntan kan innebära en teknisk utmaning.

Småsparare kommer sannolikt inte att behöva drabbas av negativa räntor på sina konton, även om en dansk bank nyligen infört det. Det ledde till kundflykt.

Handelsbanken, Nordea och SEB har i kölvattnet av Riksbankens besked offentligt hävdat att de inte kommer att införa negativa inlåningsräntor till kunderna.

Många saker är ännu oklara. Ett exempel är att redan innan beskedet skulle Skatteverket utreda vad som händer med skatten på såkallade Investeringssparkonton (ISK).

För bankerna innebär den negativa reporäntan att de kommer att betala för att deponera sitt överskott av likviditet hos Riksbanken, precis som vid en negativ inlåningsränta. De kommer alltså att vilja skyffla ut pengarna på marknaden. Förhoppningen är att pengarna ska användas till investeringar och konsumtion.

Riksbanken sade i samband med beskedet att de är redo att "snabbt göra mer". Enligt Knut Hallberg på Swedbank är det något marknadsaktörerna kommer att ha i bakhuvudet framöver. Han kallar draget taktiskt skickligt.

Missa inget spännande. Följ Veckans Affärer på Facebook!


Vill du läsa fler spännande nyheter från VA?
 
Gör som 55 000 andra och anmäl dig till vårt nyhetsbrev här: 

Relaterade artiklar


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

För dig som prenumerant

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.