Fotograf: Elisabeth Ohlsson Wallin

Så blev påklädd teknik hetaste modet

Svenska bolag ligger i framkant på marknaden för wearables - kroppsburen teknik - som kommer vara värd 30 miljarder dollar om bara några år. "Det råder en guldrusch just nu. Förr hade jag koll på allt, idag är det omöjligt", säger experten.

"Det råder en guldrusch just nu. För två år sedan hade jag koll på varenda ny wearable som kom ut. I dag är det omöjligt." Michael Kazarnowicz sitter mitt emot mig  ett kafé  Söder i Stockholm. Som digital rådgivare och tidigare lärare  Hyper Island vet han allt som är värt att veta om kroppsburen teknik eller wearables. 

Men för honom stannar det inte där. Wearables har blivit en del av hans liv. 

Under hans till synes normala klädsel gömmer sig en hel drös med teknik - en Hexoskintröja med textilsensorer som tillsammans med en app från OM Signal mäter andningsfrekvens, andningsvolym, hjärtfrekvens, hjärtslagsvariationer samt aktivitet. 

Runt handleden har han en aktivitetsmätare från Polar och i ett band runt halsen sitter en liten kamera från Autographer som automatiskt tar bilder av det som händer i hans omgivning. I väskan har han den svenska konkurrenten, Narrative. 

"Tidigare, när jag jobbade som personlig tränare kom jag i kontakt med tekniken och började fundera. Människor vet så väl hur mycket bensin bilen drar per mil men inte motsvarande om sin kropp. " 


Människan och tekniken. Avståndet minskar. Tanken hisnar. 

"Wearables är egentligen bara minskad friktion att använda teknik, ett steg närmare att vi integreras med maskinen", menar Michael Kazarnowicz som också är en anhängare av transhumanismen, en rörelse som förespråkar användning av teknik för att förbättra och utöka människans mentala och fysiska egenskaper. 

Kroppsburen teknik är egentligen inget nytt. Den har funnits i flera decennier, inte minst i försvarsindustrin. 

Men med en materialteknik som utvecklats starkt, mindre skrymmande teknologi och längre batteritid står vi nu  randen till en mycket bredare spridning. 

Det märktes inte minst  årets stora teknikmässa, CES i Las Vegas, där trenden blommade ut fullständigt. 

Heapsylons smarta sockor, Sensoria, som håller koll på hur mycket du tränar, och blöjor med sensorer som kan tala om för föräldrarna när det är dags att byta är bara några exempel. 

"En stor del av utbudet i dag handlar om mätning, dels för att det är görbart, dels för att det är så påtagligt och lätt att sälja in. Urtypen är stegräknaren. Anledningen till att den inte klassas som en wearable är att det är mekanik. Nike Fuelband är egentligen bara är en glorifierad stegräknare som innehåller en accelerometer, då blir det digital teknik i stället", säger Michael Kazarnowicz. 

Bedömningarna om den framtida potentialen för wearables är i dag en salig blandning av hajp och skepticism. För fortfarande är utbudet större än efterfrågan och undersökningar bland tidiga användare visar  relativt kort intresse innan produkten läggs hyllan. 

Men med rätt produkt tror vissa, inte minst Michael Kazarnowicz, att potentialen och därmed marknadsvärdet kan bli lika stort som försmarta telefoner. 

En klart mer konservativ bedömning från IDC räknar med att marknaden för kroppsburen teknik kommer att vara värd runt 30 miljarder dollar 2018, vilket kan jämföras med marknaden för smarta telefoner som i fjol värderades till 168 miljarder dollar.
 

Kroppsburen teknik bärs  kroppen - som glasögon, smycken eller accessoarer. Eller i kroppen - som sväljs eller opereras in.

Produkterna innehåller tre komponenter: sensorer, displayer och en dator. Tillsammans är de som ett ekosystem, där varje enskild del är spännande men som blir ännu mer spännande om de kombineras. 

Men definitionen som plötsligt dök upp från ingenstans för cirka två år sedan är fortfarande luddig. Det försvårar förstås bedömningarna av det framtida marknadsvärdet. 

"Sakerna kommer alltid lite innan vi börjar benämna dem. Det är först när tekniken blir så vanlig att man måste sätta en benämning den som det händer. Och då är det alltid det ord som bäst beskriver den som får spridning. Man visste exempelvis inte vad man skulle kalla de nya mobiltelefonerna heller innan begreppet smartphone kom", säger Michael Kazarnowicz. 

Han är fortfarande tveksam till hur just de smarta mobilerna ska betraktas eftersom de definitivt är den viktigaste delen av ekosystemet kring wearables med alla tillhörande appar och ofta bärs i handen. 


Tre andra trender har också bidragit till att göra wearables stort. 

Den första är internet of things - utrustning med uppkoppling. Den andra är quantified selfrörelsen där sensorerna spelar en huvudroll. Och den tredje är crowdfunding. Aldrig tidigare har det varit så lätt att få finansiering till produkter innan det ens finns en färdig prototyp att visa upp. Framväxten av crowdfunding, särskilt i USA där reglerna för aktieägarbaserad crowdfunding nu är  väg att lättas upp, har bidragit till en mycket fragmenterad marknad där små entreprenörsdrivna bolag som svenska Narrative kan vara med och slåss med stora drakar som Google och Samsung. 

För arton månader sedan tog grundaren till den smarta klockan Pebble in 10 miljoner dollar  den amerikanska crowdfundingsajten Kickstarter. Ett nytt rekord. Det var långt över de 100 000 dollar som var den ursprungliga planen. 

Nästan 70 000 personer köpte den nya smarta klockan utan att den ens fanns. Det stora intresset banade väg för hundratals nya idéer som fått sin finansiering från crowdfunding som exempelvis Memini, en bärbar kamera, och Fitbark, för fitness hos hundar. 

Under de drygt fyra år som de två stora amerikanska crowdfundingsajterna Kickstarter och Indiegogo varit i gång har de dragit in nästan 1 miljard dollar till tusentals projekt. Den amerikanska revisions- och konsultjätten Deloitte räknar med att crowdfunding fortsätter att växa med 100 procent årligen de närmaste åren. 

Baksidan med lättillgänglig finansiering och en fragmenterad marknad är förstås att många aktörer aldrig kommer att lyfta. Eller så riskerar de att gå under när den snabba teknikutvecklingen kommer i kapp. 

Ett svenskt exempel  det senare är Mutewatch, som redan 2011 lanserade en cool klocka som aktiverades genom att peka  den eller genom att flippa  armen och som larmade med vibrator. Det var långt innan begreppet wearable var myntat. Men klockan saknade uppkoppling och enligt en av grundarna, Mai-Li Hammargren, blev den också för dyr att producera. 

I dag är produktionen av Mutewatch historia men grundarna har inte gett upp. De utforskar just nu nya spännande lösningar inom segmentet. 

För konsumentmarknaden behöver en oro för ökad kontroll stillas och en acceptens uppnås innan den kroppsburna tekniken kan slå igenom fullt ut. 

Företagen däremot, behöver inte vänta  att marknaden och konventionerna ska sätta sig. Dörren är öppen för tidigt experimenterade. 

För företagen är möjligheterna stora, inte minst för alla som inte jobbar vid ett skrivbord. Bara i USA uppgår den gruppen till 17 miljoner personer och summerar till en marknad värd 20 miljarder dollar för kroppsburen teknik. 

Värdet av wearables kommer från att introducera teknologi i områden där säkerhet, logistik eller etikett tidigare har hindrat traditionella tekniklösningar. Wearables är det första smidiga sättet att tillgodose personer i yrkeslivet med digital information samtidigt som de kan ha händerna fria. 


Det finns i dag tre huvudsakliga användningsområden för wearables: att mäta information, att komma med information i rätt tid och att tillföra ny input. 

Med smarta glasögon kan användaren få relevant information precis vid beslutstidpunkten. Det är viktigt i många sammanhang, inte minst i vården där kirurgen kan operera med båda ögonen  patienten och samtidigt få behövlig information i ögonvrån. 

De möjliggör också för kirurgen att kommunicera med en extern specialist i realtid, eller övervaka en annan samtida operation. 

En bilförsäljare kan med smarta glasögon visa en bil för en kund samtidigt som manualer kan följas i ögonvrån och för den anställda fältet utan närhet till en dator kan output men även input hanteras med hjälp av kroppsburen teknik. 

" Virgin Atlantic körs ett pilotprojekt där Google Glass och Sonys smartklocka används för att ta hand om vipresenärer. När de möts upp kan de anställda med hjälp av röstkontroll ge resenärerna rätt information utan att behöva kolla i skärmen. Många hävdar att glasögonen står i vägen för mänsklig interaktion men jag tror att datorer gör det i större utsträckning och att wearables kan göra vårt liv rikare och enklare", hävdar Michael Kazarnowicz. 

 mätområdet finns en rad intressanta användningar även för före tagen. 

I Australien har brandmän utrustats med ett piller som kan upptäcka tidiga tecken  värmestress, i försäkringsbranschen kan rabatter ges till kunder som kan visa data  sin hälsosamma livsstil eller billigare bilförsäkringar baserat  en säker körprofil, och i tranportbranschen kan lastbilschaufförer larmas om de blir för trötta. 


Utvecklingen av kroppsburen teknik befinner sig ännu i sin linda och fortfarande återstår en hel del förbättringar. 

"Alla samlar in data men data är inte kunskap. Hur omvandlar jag data till användbara insikter? Den koden har ingen knäckt ännu. Säg att du har ett Nike Fuelband och har gått tiotusen steg eller en Fitbit och har sovit sju timmar per natt, är det bra eller dåligt? Det måste utvecklas mjukvara som omvandlar all data till insikter."

Det finns också andra hinder som måste undanröjas för att wearables ska bli riktigt stort. Ett av dem är bluetoothtekniken. Den kroppsburna tekniken kräver uppkoppling. Men bluetooth, som ofta används i dag, tillåter bara kommunikation med en annan enhet. Ett annat hinder är batteritiden som trots att den förbättrats avsevärt fortfarande i många fall är för kort. Det krävs också mer utveckling kring själva formen som vid sidan av att vara unik även kommer att behöva vara anpassningsbar. 

"Utan att överdriva så skulle jag kunna nämna tjugo nya activity tracker som är  väg ut. De som kommer att överleva är de som är öppna med sina API:er, det vill säga hur en viss programvara kommunicerar med en annan programvara, och hur de tar in andras tjänster in sin app", menar Michael Kazarnowicz. 

Utvecklingen för kroppsburen teknik går framåt i en rasande hastighet och det som bara för några år sedan lät som science fiction börjar nu bli verklighet. 

Nya metoder för att styra tekniken, som gester och tankar baserat  mätning av hjärnmönster, är spännande lösningar i lanseringar som väntas nå marknaden i år

Men årets största händelse lär bli när Apple, som länge lurat i vassen och noga följt utvecklingen  marknaden för kroppsburen teknik, lanserar sin nya programversion, IOS 8. I den nya programvaran, som troligen släpps i början av sommaren, kommer vi enligt spekulationerna få nya tjänster som i dag går under arbetsnamnet Healthbook. 

Den nya programvaran väntas vara kopplad till en smart klocka och innehålla möjlighet till stegräkning, mätning av blodtryck, vätskenivåer samt blodsocker. 

 

DAGENS SPIONGLASÖGON
Tobii har utvecklat de verkliga spionglasögonen. Men inte för kalla kriget, utan för den heta reklammarknaden.


"Våra glasögon
är de mest sålda i hela världen", säger Oskar Fajerson, säljchef för Tobii Technologys analysprodukter. 


"Vi säljer hundratals och är nästan tre gånger så stora som vår närmaste konkurrent. Men de är lite dyrare än Armaniglas ögon. Det får jag lov att erkänna."

Självklart konkurrerar de inte med Armani och vanliga designerglasögon. Inte heller direkt med de nya hajpade Google Glass, de smarta glasögonen från sökjätten med samma namn. Tobii Glasses är eyetrackingglasögon som används för att studera människors beteende. För den nätta summan av 250 000 kronor kan du komma över ett par glasögon från Tobii. 

"Vi jobbar med att spå hur slutanvändare beter sig, förstå var människor tittar när de går in i butiker eller var de tittar när de tittar på en reklamskylt", förklarar Oskar Fajerson. 

Men de används också i akademisk forskning för att exempelvis studera barns utveckling. 

"Man brukar säga att 90 procent av de intryck hjärnan bearbetar är visuella. Därför är det så oerhört viktigt att veta var folk tittar."

Tobii Glasses, som bygger på bolagets teknologiplattform inom eyetracking, har funnits på marknaden i fyra år. De är designade för att interagera så lite som möjligt med bäraren och säljs i dag främst till marknadsundersökningsföretag, företag med stora varumärken och till forskare. 

Hajpen runt Google Glass och nu senast Facebooks mångmiljardförvärv av virtual realitybolaget Oculus Rift har definitivt öppnat nya möjligheter för ett bolag som Tobii Technology. 

"Vårt mål är naturligtvis att andra ska intressera sig för att använda vår teknologi i sina wearables", menar Oskar Fajerson. 

Tobii Technology är nu också på gång med en börsnotering efter sommaren.

 

SMARTARE KLÄDER
Kan Sverige väva samman dagens digitala försprång med gammalgedigen tekotradition i den nya heta trenden med smarta textilier? 


"På 1980-talet
och i början av 1990-talet var det tjo och tjim och vilda tankegångar om hur datorer skulle integreras 
med textilier. 
Sedan kom mobiltelefonerna och tog över fullständigt."

Men nu är Nils-Krister Persson, universitetslektor på Textilhögskolan i Borås nöjd. Intresset för smarta textilier har vaknat till liv på nytt. Han leder den tekniska forsk ningen i textilier, kläder, inredning och teknisk textil som exempelvis filter.

Är du en person som snabbt blir för varm när du rör dig eller lätt blir avkyld när du blir stillastående? Då är de smarta jeansen från Borås textilhögskola något för dig. 

"Vi har länge velat få fram en fiber som kunde hålla temperaturen. Nu är vi där", konstaterar Nils-Krister Persson. 

En tråd består av många fibrer som sedan spinns till garn. I det allra tunnaste lagret av textil i de smarta jeansen ligger en kärna med ett hölje av vax runtomkring. 
Utanför det finns ett lager av nylon. När kroppen avger värme smälter vaxet i jeansen i stället för att stanna på kroppen och bli till svett. När du sedan ställer dig i busskön i rusket stelnar vaxet och ger tillbaka värmen till kroppen. 

"Vi har konstaterat att intresset för att kyla sig är större sett ur ett globalt perspektiv även om vi i norr ofta fryser."

Ett känt svensk varumärke inom sportkläder är med i projektet berättar Nils-Krister Persson, men forskningen har ännu inte kommersialiserats. 

"Vi har mött intresse för tekniken från möbelindustrin där den kan göra möbeltyger mindre känsliga för nedsmutsning och mer hållbara."

Forskarna inom smarta textilier jobbar också mycket med företag inom medicinteknik. Inerventions, ett litet entreprenörsdrivet företag med bas i Solna, har tagit fram en helkroppsdräkt, Mollii, med elektroder för avslappning och spastiska, stela och värkande muskler.

 

DEN TÄNKANDE CYKELHJÄLMEN
Den mäter rörelser 200 gånger per sekund och kan skilja på normal cykling och olyckor. Smarta svenska cykelhjälmen Hövding kom redan 2011. 


"Begreppet wearables
fanns inte riktigt när vi lanserade. Vi har fokuserat på säkerhet och komfort. Vi ville ta fram en hjälm som smälter in i livet på ett helt annat sätt än en vanlig cykelhjälm", säger Johan Bresky, chef för kundtjänst på Hövding.

Att Hövding i dag kan klassas som en wearable råder det ingen tvekan om. Idén som föddes i huvudet på Anna Haupt och Terese Alstin när de pluggade industridesign vid Lunds universitet 2005 baseras på sensorer, gyro och accelerometrar. 

"Vi har byggt upp data från flera hundratals olyckor som vi iscensatt med en stuntgrupp, men också data från en mängd personer som varit ute och cyklat med en Hövding. Den insamlade datan har resulterat i den algoritm som i dag finns i hjälmen och som letar efter olyckor."

Efter två och halvt år på marknaden finns Hövding nu att köpa i hela Europa via bolagets sajt samt i butiker som Designtorget i Sverige samt även i Norge, Danmark, Österrike, Schweiz, Benelux och snart även i England och Finland.


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. PR-veteranen som upptäckte Greta Thunberg – och anklagades för att utnyttja hennes framgång
  2. Oroväckande tecken: Danmarks tredje största bank betalar för att folk ska ta bolån
  3. Klimatpsykologen: Vi måste inse att vi inte är maktlösa bara för att världen befinner sig i kris
  4. Wikipedia kompletterar svensk historia – för att göra den mer jämställd
  5. Harvardforskarna: Kvinnliga chefer presterar bättre än manliga
  1. Oroväckande tecken: Danmarks tredje största bank betalar för att folk ska ta bolån
  2. Viktigaste faktorn till en framgångsrik start-up – enligt stjärnentreprenören som sålde sin app för 816 miljoner
  3. PR-veteranen som upptäckte Greta Thunberg – och anklagades för att utnyttja hennes framgång
  4. Stressdoktorns recept: Så kan du vaccinera dig mot stress i höst
  5. Analytikern: Butiksdöden är inte e-handelns fel

För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.