Louise Brown och Parul Sharma Fotograf: Montage VA

Korruption kostar svensken 10 000 per år

Vardagskorruptionen kostar svenskarna 10 000 kronor var per år och nu uppmanar två debattörer politikerna att ta korruptionen på allvar - och inse att det finns miljarder att hämta.

70 miljarder kronor. Det är en och en halv gånger statens budget för Sveriges universitet och högskolor. Det är också det årliga priset för korruption och svartjobb i vårt land. Men det är tydligen inte tillräckligt mycket för att tas upp i årets valdebatt.

Mer än var tredje chef anser att favorisering och korruption hindrar konkurrensen i Sverige. Ett av tre företag säger att det förekommer korruption när lokala myndigheter gör upphandlingar, och nära var femte medborgare säger sig känna någon som mutats.

Sverige är ett av få länder i västvärlden där kommunrevisionen fortfarande inte är oberoende, utan politiskt tillsatt och fri från kompetenskrav. Kommunrevisorer har heller inga specifika krav på sig att identifiera risker för korruption och andra oegentligheter.

I internationella sammanhang hävdar vi gärna att vi inte har något problem med korruption i vårt land och vi saknar en nationell strategi för bekämpning av korruption. Svensk export bärs av tungviktare inom försvar, telekom, energi och bygg, traditionellt korruptionsdrabbade sektorer, som till varierande grad är verksamma på mycket otransparenta marknader. Sverige har risats av OECD för att vi inte tillräckligt bekämpar bestickning av utländska tjänstemän och Ericsson och Teliasonera har hjälpt till att späda på kritiken. Trots detta saknas fortfarande en proportionerlig diskussion om svenskarnas korruption och mutor på så kallade tillväxtmarknader. Att inte diskutera och att inte förstå utvecklingen i dessa länder utgör i sig en affärsrisk, och resulterar inte sällan i miljömässig och social ohållbarhet.

Korruptionen i Sverige uppskattas till cirka 9 miljarder kronor per år. Kritiker menar att det är en blygsam uppskattning. Räknar vi med svartjobben ökar kostnaden med minst 60 miljarder kronor. Det motsvarar tillsammans alltså en och en halv gånger statens budget för landets universitet och högskolor.

Medan våra politiker adresserar ökande samhällsbehov med löften om extra miljoner, bör vi som väljare istället fråga om det inte är enklare att använda pengar som redan finns, men som hamnar i fel fickor. Är inte 70 miljarder tillräckligt mycket för att vara värt att få upp på agendan?

Regeringen har inrättat en värdegrundsdelegation som ska arbeta för att upprätthålla allmänhetens förtroende för offentlig förvaltning. Det kan behövas, då 25 procent av befolkningen säger sig tro att kommunpolitiker är inblandade i korruption. Tyvärr är ansatsen varken ny eller unik. Mängder med utredningar har gjorts om de svagheter i den kommunala förvaltningen som öppnar för korruption. Men rapporterna fastnar oftast på något skrivbord. Politikerna vill helt enkelt inte bli impopulära bland de egna partikamraterna på kommunal nivå , kommenterar en professor i juridik.

De flesta av oss tror inte att skandalerna och vardagskorruptionen påverkar oss. I runda slängar kostar den varje vuxen svensk 10 000 kronor per år. Det är dags att ta korruptionen på allvar och inse att det finns miljarder att hämta. Särskilt ett supervalår som detta. 

 

Louise Brown, Författtare till Den skenhelige svensken korruption utan konsekvenser
Parul Sharma, Människorättsjurist och författare till Rätten till liv i det globala Indien


NYHETSBREV


Kalendarium

SENASTE VA