Fotograf: Wikimedia Commons

Utsläpp hotar ekonomin mer än vi trott

Nya rön visar att framtida generationer kommer få betala betydligt mer för skadorna vi orsakar idag än vad världens regeringar har räknat med. Professorn i miljöekonomi varnar nu för att åtgärder måste vidtas inom kort.

Barack Obama inledde i veckan en kampanj för att få amerikanerna att ta klimathoten på allvar. Till stöd har han en rapport sammanställd med hjälp av över 300 experter där det framgår att klimatförändringarna skapar stora problem för landet. Ökningen av naturkatastrofer i hela landet kostar ekonomin miljarder dollar, betydligt mer än man tidigare trott, och nu måste USA implementera nya regelverk för att minska utsläpp av växthusgaser. Det rapporterar Wall Street Journal.

Samtidigt publiceras en artikel i den ansedda tidskriften Nature där forskarna utgår från en nyligen publicerad rapport från IPCC. Per Westergård skriver på Mistras hemsida att de nya rönen visar att framtida generationer kommer få betala betydligt mer för de skador som dagens koldioxidutsläpp medför än vad världens regeringar har räknat med. Syftet med artikeln, som bland annat Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, ligger bakom var dels att diskutera hur en rimlig koldioxidskatt kan räknas fram men även att stödja den amerikanska regeringens förslag om att höja sin social cost of carbon till 37 dollar per ton. Det är en teoretisk kostnad som myndigheter måste lägga till när de beräknar kostnader för framtida infrastruktur- och energisatsningar.

Trots flertalet rapporter som varnar för effekterna av ökade halter av växthusgaser har utsläppen stigit snabbare under det senaste decenniet än under något av de tre föregående.

Vi måste se till att politikerna börjar vidta åtgärder inom de närmaste åren. Förhoppningsvis kan vår modell som tydliggör framtida kostnader bidra till en förändring. Men det har ingen betydelse om bara Sverige gör detta, knappt ens om hela EU går i samma riktning. Bäst vore det om alla världens länder valde att vara med, men det är kanske inte så troligt på kort sikt. Däremot är det avgörande att åtminstone de 20 största länderna börjar agera snarast , säger Thomas Sterner till Mistra.


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant