Fotograf: Riksbanken

Svenskarnas skuldberg större än väntat

Riksbanken tvingas efter en enorm undersökning konstatera att svenskarnas skulder är större än befarat och att vi betalar av våra skulder i snigelfart.

Svenska hushåll är överlag högt skuldsatta i relation till deras inkomster, och det gäller framförallt låg- och medelinkomsttagare. Fyra av tio låntagare minskar inte heller sin skuld och de som gör det minskar skulden mycket långsamt.

Det skriver Riksbanken i en ekonomisk kommentar som publicerades bankens webbplats på onsdagen.

Riksbanken har samlat in data om de svenska låntagarna för att kunna genomföra bättre analyser om hur hushållens skulder är fördelade, och en slutsats är att hushållens skulder i relation till deras disponibla inkomster är högre än vad tidigare analyser har visat.

Det material som Riksbanken samlat in inkluderar information om nära 4 miljoner skuldsatta individer, 52 procent av Sveriges vuxna befolkning, och dessa kan kopplas till drygt 1,8 miljoner hushåll.

De totala skulderna i materialet uppgick i juli 2013 till 2.257 miljarder kronor, varav 95 procent bestod av bolån. Materialet visar att individer och hushåll med bolån igenom snitt har en högre inkomst efter skatt, men också en högre skuld än genomsnittet av samtliga skuldsatta.

"Den genomsnittliga skuldsatta individen har tre lån, är 50 år gammal och har en skuldkvot på 296 procent", skriver Riksbanken i kommentaren.

Riksbanken konstaterar att skuldkvoten vanligtvis baseras på aggregerad statistik, vilket innebär att den svenska befolkningens totala skulder divideras med deras totala disponibla inkomster.

Därmed inkluderas även individer som saknar skuld men som har en inkomst, det vill säga att nivån på skuldkvoten påverkas av hur stor andel av hushållen som är skuldsatta. Det fjärde kvartalet 2013 var den aggregerade skuldkvoten 174 procent, vilket enligt Riksbanken är högt i ett historiskt perspektiv.

Riksbanken konstaterar att man genom att beräkna skuldkvoterna för individer och hushåll som faktiskt är skuldsatta så får man en bättre bild av hur sårbara de egentligen är. Datamaterialet bekräftar att skuldkvoten för skuldsatta och skuldsatta med bolån är högre än för hela befolkningen.

En uppdelning av materialet på inkomst och åldersnivåer visar att skuldkvoten på individnivå i genomsnitt är 200 procent eller högre i samtliga inkomstgrupper, och högst i de lägre inkomstgrupperna.

"Den genomsnittliga skuldkvoten för samtliga skuldsatta individer är 296 procent, alltså högre än den aggregerade skuldkvoten. För individer med bolån är skuldkvoten i genomsnitt 370 procent".

Skulderna är inte oväntat högst bland dem med högst inkomster, men skulderna hos de skuldsatta med de högsta inkomsterna motsvarar ändå endast cirka 18 procent av de totala skulderna.

Uppdelat på länsnivå finns cirka en fjärdedel av de totala skulderna i Stockholms län, en sjättedel i Västra Götalands län och en sjundedel i Skåne län.

"I juli 2013 var de genomsnittliga skuldkvoterna för hushåll med bolån 430 procent i Stockholms län, 324 procent i Västra Götalands län, 352 procent i Skåne län och 265 procent i övriga landet", konstaterar Riksbanken.

En analys över hus skulderna utvecklas över tid kan ge en indikation på hus individernas amorteringar ser ut. Av materialet framgår att mellan juli 2012 och juli 2013 har 24 procent av individerna med bolån ökat sina skulder, 16 procent har oförändrade skulder och 60 procent har minskat sina skulder.

Riksbanken konstaterar att om individerna som minskade sina skulder skulle fortsätta att göra det i samma takt som mellan juli 2012 och juli 2013, skulle dessa individer bli skuldfria efter i genomsnitt 99 år.

"24 procent av individerna som hade ett bolån under denna period minskade sin totala skuld i en takt som motsvarar en avbetalningstid på 50 år eller mer. För dessa 24 procent motsvarar den genomsnittliga förändringstakten en avbetalningstid på 216 år", skriver Riksbanken.

Riksbanken tillägger att under de tre år som det finns data för har andelen individer som minskar sina skulder ökat och andelen som ökar sina skulder minskat.

"Dock har vi nu en större andel individer som minskar sina skulder allt långsammare", skriver Riksbanken.


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

Kalendarium

För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.