Fotograf: David Magnusson

Har du råd att inte anställa honom?

Homosexuella män kallas inte lika ofta till anställningsintervjuer och tjänar mindre än heterosexuella män. "Fler måste våga komma ut", säger Peter Häggström, marknadschef på HiQ som menar att alla tjänar på öppenhet. "Vinnarföretagen är de som låter sina anställda vara sig själva."

"Efter att jag kom ut och vågade vara mig själv hoppade jag åtta meter på första hoppet i första tävlingen. Jag kunde slappna av, spelade inga roller och kunde fokusera mig på att prestera", säger Peter Häggström.

Han kom ut som homosexuell inför sina närmaste när han var 23 år gammal. Året var 1999 och ett år senare skulle han representera Sverige i OS i Sydney i längdhopp.

Under det tidiga 2000-talet var homosexualiteten inom idrotten något främmande och okänt som det inte talades om. När han gick ut i medierna och talade om sin läggning 2009, rätt långt efter idrottskarriären tagit slut 2002, blev det uppmärksammat. Sedan dess har fler idrottare, som Anja PärsonKajsa Bergqvist och Anton Hysén kommit ut.

"Det är en enorm skillnad mellan Anja och Anton. Anja var superstjärna och det fanns en stark bild i Sverige av vem hon var som var svår att bryta. Anton var okänd innan han kom ut. Det är mycket smartare att komma ut i början av karriären, då får du själv påverka bilden av dig. Du tjänar mer på att vara öppen, då kan du prestera bättre", konstaterar han.

I dag arbetar Peter Häggström som marknads- och informationschef på IT- och managementkonsultbolaget HiQ och har lagt längdhopparskorna på hyllan.

Enligt honom går det att applicera samma tanke på näringslivet - du måste vara öppen och vara dig själv för att kunna prestera ditt bästa. Det privata påverkar vem du är på jobbet, eftersom de rollerna vävs ihop alltmer. Näringslivet har dessutom ett försprång mot idrotten i och med kravet på likabehandlingsplaner.

"Ju fler som vågar komma ut, desto bättre. Det gör att fler kan och vågar. Men det är även arbetsgivarens ansvar att se till att det är möjligt", menar Peter Häggström. "Jag önskar jag hade vågat vara mig själv ännu mer när jag var som bäst inom idrotten - det hade garanterat gett några ytterligare centimeter i längdhoppsgropen."

Mats Hammarstedt är professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet. Han har tittat på situationen för hbt-personer på arbetsmarknaden i ett antal rapporter och resultatet är inte alltför muntert.

"Om man ska sammanfatta läget så är inkomsterna bland icke-heterosexuella män lägre än för heterosexuella män och om man tittar länsvis så samvarierar attityder och inkomstskillnaderna. Det vill säga ju sämre attityd mot homosexuella, desto större löneskillnader och sämre chans för den homosexuella att få jobb. Det är statistiskt säkerställt."

Han och hans kolleger har även skickat in fiktiva ansökningar till olika jobb och i de fall ansökan har signalerat att personen lever i ett samkönat förhållande eller är engagerad i hbt-frågor har de i färre fall blivit kallade till intervju.

"Diskriminering mot homosexuella män slår mer i manliga yrken - ju fler män det finns, desto större risk att bli diskriminerad. Det är samma för icke-heterosexuella kvinnor i kvinnodominerade yrken. Det ger en ny dimension av könsskillnader och den könssegregerade arbetsmarknaden", säger han.

Helena Westin som beskrivits som kommunikationsguru av branschtidningen Resumé har under sin karriär sett hur samhällets attityder har förändrats. Hon minns hur det var när hon i början av 1990-talet kom ut som lesbisk, då var hon marknadschef på Penninglotteriet. Senare har hon även varit marknadschef hos mobiloperatören Tre, affärsutvecklingschef på Aftonbladet, vd för Paradiset DDB och delägare i reklambyrån Tre Kronor. I dag driver hon eget konsultbolag och sitter i RFSL:s förbundsstyrelse.

"Grovt förenklat är föreställningen att jag som lesbisk är nästan som mannen, eftersom jag åtrår kvinnor, medan bögen är som kvinnan eftersom han åtrår män", konstaterar hon.

"Jag tror att det har varit lättare för mig i den manliga norm som finns i näringslivet, för jag svarar intepå det sexuella spelet som finns mellan män och kvinnor på en arbetsplats. Det är nog både en fördel och en nackdel, jag svarar inte på männens flörtar vilket gör dem konfunderade och i stället blir jag en av grabbarna, vilket en straight kvinna har svårare att bli. Men å andra sidan, jag vet ju inte hur karriären hade sett ut om jag varit hetero, då kanske jag hade varit superhög chef i ett börsbolag nu."

Enligt Mats Hammarstedt är en vanlig motivering från arbetsgivare till varför de inte anställer öppet homosexuella att de tänker på vad kunden ska säga, eller attityden på arbetsplatsen.

"Näringslivet är konservativt och homosocialt, den vite heterosexuelle medelålders mannen är norm, alla andra är avvikare. Att arbetsgivare uttrycker sig så är rent ut sagt förkastligt, det är att lägga ansvaret på den som sticker ut i stället för att arbeta med strukturen", säger Helena Westin.

Både Helena Westin och Peter Häggström tror att vissa branscher är mer konservativa och svårare att vara öppen i än andra.

Helena Westin tror att det generellt är svårare och sämre med öppenheten ju högre upp i hierarkierna en kommer, oavsett bransch, och hon pekar på det faktum att det är två personer inom reklam- och kommunikationsbranschen som ställer upp på att intervjuas är symtomatiskt.

Även om Peter Häggström själv inte mött så mycket motstånd så märker han av en del fördomar, som att homosexuella inte skulle vara prestationsinriktade.

"De bästa grupperna är de som vill åt samma håll, men som inte är helt homogena i sitt förhållningssätt eller bakgrund. Som öppet homosexuell har du en fördel i och med att du gjort upp med dina demoner och vet vem du är."

"I näringslivet har vi inte råd att säga nej till folk på grund av sexuell läggning. Ett företag måste spegla hur samhället ser ut. Vinnarföretagen är de som inkluderar alla och skapar en modern arbetsmiljö där alla är välkomna att få vara sig själva", säger han.


Kalendarium

För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.