1 av 6
Bildspel: Skymningstid för Forsmark och de andra svenska kärnkraftverken? Energisveriges mäktigaste man tycker till om svensk energipolitik och företagens hållbarhetsarbete. Klicka vidare i bildspelet för fler bilder och faktarutor Fotograf: Scanpix

Han räknar kallt med att kärnkraften läggs ner

Erik Brandsma är mäktigast inom svensk energi. I vår intervju ger han sin syn på svensk energipolitik och ger svenska företags hållbarhetsarbete en känga

Han är holländare och skogsingenjör i grunden. Har arbetat på FN, OECD och Eon med hållbarhet och företags sociala ansvar i Kanada, New York, Paris och Düsseldorf, senast på Vattenfall som hållbarhetschef. Sedan ett drygt år är Erik Brandsma generaldirektör på Energimyndigheten.

Vi träffas för ett samtal om energiframtiden en solig augusti eftermiddag på ett kafé vid Grisslinge havsbad i Värmdö utanför Stockholm, inte så långt från hans bostad.

Han är brunbränd, som alla denna sommar. Han talar fort och intensivt och samtidigt eftertänksamt. Den holländska accenten är knappt märkbar. 

Behövs energipolitik?
Margaret Thatcher sade ungefär att  our energy strategy is to not have an energy strategy ", svarar Erik Brandsma.

Bristen på brittisk politik för trettio år sedan straffar sig nu, menar han.

Massor av kraftverk är på väg att stängas, och det är jättesvårt att hitta investerare när det inte nns garantier för priser."

Den brittiska regeringen vill ha ny kärnkraft, men många tilltänkta investerare har dragit sig tillbaka, och nu har regeringen tvingats ge prisgaranti. Det nns dock fortfarande inget investeringsbeslut taget för vare sig kärnkraft eller ny kolkraft med koldioxidrening."

De brittiska myndigheterna har varnat för att det kan bli elbrist inom några år.

Sverige har inget akut problem, men kärnkraften är ett stort X i ekvationen även här.

Vattenfall har lämnat in en ansökan om att få bygga ny kärnkraft med sikte på att fatta ett investeringsbeslut 2022. Ett kärnkraftsblock kostar 60 70 miljarder , säger Erik Brandsma.

Han tillfogar att det är osannolikt att alla tio reaktorerna kommer att ersättas av nya, och att Energimyndigheten alltså måste planera för en avveckling, som kanske kommer mellan 2025 och 2045.

Vi kan ju inte låta slumpen avgöra. Vi måste fatta medvetna val och ha alla möjligheter öppna."

Myndigheten har därför på eget initiativ startat en utredning om tiden efter 2020, med arbetsnamnet Hållbart energisystem

.En del av kärnkraftsersättningen är  redan klar, genom elcerti katen. 

Det systemet tvingar elleverantörerna att ha en viss, ökande, andel av ny förnybar el som de kan producera eller köpa. Det ger 25 TWh till 2020, motsvarande fyra reaktorer. Det blir antagligen ännu mer. Sedan 2012 är Norge med i ett gemensamt certi katsystem som ger ytterligare 12,6 TWh. En stor del av den extra potten byggs i Sverige, eftersom det är dyrare där än här.

Det nns vidare en planeringsram för 30 TWh vindkraft till 2020, vilket motsvarar fem reaktorer.

Men det är inte ett hårt mål. Det är för att säkerställa möjligheten att bygga så mycket, genom att ta reda på var de bästa platserna är och så vidare. Det hårda målet är de 25 TWh i elcerti katen, oavsett energislag. Det målet kommer att nås , slår han fast.

Danmark har nu bortåt 500 megawatt solceller, medan Sverige har 20 25 megawatt. Har solcellerna en framtid i Sverige?

Jag tror på nettodebitering, alltså att den som har solceller på taket får betalt för el som matas ut på nätet.

Men Danmark har ju nettodebitering, det är ju därför de har så mycket solceller och det har inte vi ... 

Vi jobbar på det. Även om nettodebitering kan vara krångligt skatterättsligt, så vill alla inblandade ha något sådant för att främja utvecklingen.

Elbolagen har redan börjat med att frivilligt låta kunderna kvitta den el man levererar mot den el man använder senare för att så länge hantera frågan för sina kunder.

Regeringen har satsat 210 miljoner extra 2013 2016 för att stimulera solceller på tak. Men när det handlar om stor skala är det viktigt att vara kostnadseffektiv. Det är svårt att se att solceller blir en betydande del av elmixen de närmaste fem åren. På mycket längre sikt, 30 40 år, kanske det är möjligt.

Här zoomar han ut.

Det är ett dilemma i energidebatten att det är så olika tidsperspektiv. En del resonerar om situationen nu, andra om en omställningsperiod på tio, femton, tjugo år och ytterligare andra om en idealisk situation långt i framtiden. De diskussionerna möts aldrig."

Tidsperspektiven verkar dock mötas i Erik Brandsmas huvud för han rör sig ganska obesvärat mellan dem. Han kontrasterar de långa investeringsperspektiven med snabba svängningar.

Det är inte lätt att vara vd för ett stort europeiskt energibolag , konstaterar han.

Jag har själv jobbat i kraftjättar där vi var vana vid stora marginaler, trygg asset base, säker efterfrågan.

De marginalerna nns inte nu, och ingenting är säkert. Skiffergasen i USA har lett till att amerikanskt kol dumpas på den europeiska marknaden, så att gaskraft inte kan konkurrera. 

Samtidigt har Japan tagit en stor del av marknaden för LNG, ytande naturgas, efter Fukushima , säger Erik Brandsma.

Genom den snabba utbyggnaden av solkraft gäller inte längre det gamla mönstret av höga europeiska priser på dagen och låga priser på natten. I Tyskland, Schweiz och Österrike används en del vattenkraft baklänges så att vatten pumpas upp med elkraft på natten och släpps ner genom turbinerna och ger el på dagen.

Solkraften gör att prisskillnaden dag/natt förvinner. Då tjänar pumpkraftverk inga pengar.

Den förre hållbarhetschefen är övertygad om att företag över huvud taget förlorar mycket pengar på att inte ta hållbarhets- och samhällsfrågor på tillräckligt allvar.

Ty ovanpå de snabba ekonomiska och tekniska förändringarna så händer saker snabbt politiskt.

Som exempel anför han Vattenfalls stora satsning på CCS, det vill säga att ta bort koldioxiden från kolkraft och trycka ner den under jorden. I Vattenfalls ingenjörskultur räknade man med att CCS skulle fungera tekniskt och ekonomiskt inom ett antal år. Men man räknade inte med samhällskrafterna.

I Tyskland, Danmark och Nederländerna där Vattenfall har planerat för CCS har opinionen satt stopp för det.

Glömmer man den dimensionen så kostar det många miljoner , säger Erik Brandsma.

Inom Eon diskuterades också CCS för några år sedan. Jag sade att om vi ska bygga en demonstrationsanläggning så gör det vid havet, inte mitt inne i Tyskland.

Eon beslutade också, i linje med det, om att delta ett CCS-projekt i Rotterdam. Det har dock ännu inte börjat byggas.

Det var också mycket dyrt för kraftbolagen att underskatta klimatdimensionen, och därmed den förnybara energin , fortsätter Erik Brandsma.Det var inte kraftjättarna som först satsade på vind och sol, och när de började köpa vindkraftsprojekt var det säljarens marknad. Det kostade dubbelt så mycket som om man varit ute ett par år tidigare, enligt Erik Brandsma.

Har man inte ngret på samhällets puls, så kan sådant hända , säger han. Hittills har företagens hållbarhetsarbete mest inriktats på inköp och vad han kallar lantropi och charity work med syftet att förbättra varumärket. Han vill att det också ska kopplas till kärnverksamheten, till exempel i produktutveckling, och själva affärsidén.

Det har blivit bättre, men vi i Sverige ligger inte i framkant , säger han torrt. Ägarna tar stora risker om man inte lyfter de här frågorna, och dit räknar han också etik.

Teliasonera och deras affärer i före detta sovjetiska republiker är ett tydligt exempel."

Om den nuvarande affärsmodellen för  energiföretagen att sälja många kilowattimmar inte fungerar, vad tror du kommer i stället?

Man kan gå nedströms eller uppströms i värdekedjan. Uppströms är till exempel gruvor eller gasfält, nedströms är ett mer kundorienterat synsätt.

Det senare är mer sannolikt, och där handlar det om smarta nät, effektivare energianvändning, mikroproduktion."

Det blir en annan dynamik. Det kräver partnerskap som samlar alla kompetenser som inte nns i ett bolag.

Vi får se ett helt annat landskap i energibranschen om 10 15 år. Det kommer att bli vinnare och förlorare. En bestämmande faktor är förstås klimatpolitiken. Den påverkar inte bara  energibolagen utan också den utsläppsintensiva industrin i Sverige: stål, cement, kalk, gruvor och raffinaderier. 

Där är den europeiska utsläppshandeln i dag det viktigaste styrmedlet, och den har  havererat , enligt Erik Brandsma.

Den svenska klimatpolitiken har alltid gjort en stor lov runt de största utsläpparna. Ska det fortsätta så?

Det är ju där utsläppshandeln skulle ha kommit in. Det är första prioriteten att få den att fungera igen.

Han låter först avvisande till tanken att införa nationella styrmedel för att få ner utsläppen i sådan industri. Men han tillfogar att Energimyndighetens forskningssida  arbetar tillsammans med den nämnda industrin för att utveckla effektivare och utsläppssnålare teknik för att få den lite närmare kommersialisering.

Det kan till exempel gälla rökgasåtercirkulering i SSAB:s masugnar vilket skulle kunna minska koldioxidutsläppen med en miljon ton och minska kolanvändningen i motsvarande grad.

Det är stora pengar att tjäna på effektivitetsförbättringar, inte bara något man ska göra för miljön.

Ett program inom myndigheten som varit mycket framgångsrikt är PFE, Program för energieff ektivisering inom elintensiv industri. Det har främst syftat till att spara el, och sparar över 2 TWh/år och ger på köpet stora besparingar i värme. Företagens morot är att de slipper en elskatt på ett halvt öre per kWh.

Men PFE läggs ner i slutet av 2013 för enligt EU får man inte göra så , säger Erik Brandsma.

Myndigheten jobbar dock vidare med att försöka få PFE att fortsätta i någon form.

Klimatpolitiken har givetvis en internationell dimension och Sverige har goda förutsättningar att driva på klimatpolitiken. Men Sverige är ett litet land…

Det är inget litet land. Det är ett stort land med få invånare, utifrån mitt holländska perspektiv , invänder Erik Brandsma

Sverige har visat att tillväxt kan kopplas loss från koldioxidutsläpp , fortsätter han.

Sverige har ett bra startläge med relativt låga koldioxidutsläpp från energisektorn, bra tillgång till förnybara resurser och en befolkning som är medveten och intresserad.

Vad är det bästa Sverige gjort för klimatet? Efter lite funderande nämner han koldioxidskatten som infördes 1991 och som ledde till en stor och långsiktig introduktion av biobränslen.

Först handlade det mest om att ersätta olja och kol i fjärrvärmen. Nu är Sverige också ledande i att utveckla biodrivmedel. Det visade sig i december 2012, då Sverige ck maximal utdelning i EU:s stora satsning NER300 på innovativ förnybar teknik, 3 projekt av totalt 23 till alla EU-länder och en miljard kronor. Det var ett projekt för grön olja, ett för biobränsleförgasning och ett för vindkraft i kallt klimat. Dessutom använder ett belönat polskt projekt svensk etanolteknik.

Sverige kan också vara stolt över elcerti katen, som han menar är ett bättre sätt att främja förnybar energi än de feed-in-tariffs, som nns i många andra länder. Sådana tariffer ger en fast ersättning per kWh energi, olika för olika energislag. Det svenska systemet är teknikneutralt och därmed mer kostnadseffektivt.

Vi har också många bra exempel som uppmärksammats internationellt , fortsätter han till exempel i hållbar stadsutveckling för att minska användningen av fossila drivmedel, och där har energimyndigheten en roll.

Sverige påverkar också den internationella klimatpolitiken genom att vi är respekterade för kunskap och kompetens, till stor del bakom kulisserna . Vi har ett icke-proportionerligt in ytande. Inte så att allt gott kommer från Sverige. Erik Brandsma framhåller EU:s utfasning av glödlampor som framgångsrik.

Han skulle gärna också se mer harmonisering av energipolitiken över gränserna. Det är mycket suboptimering. Om ett land har överskott på solenergi vid ett visst tillfälle så är det inte säkert att den elen kan exporteras till ett annat land som då skulle kunna dra ner på sin gaskraft. Istället blir det negativa priser.

Att folk tidvis får betalt för att använda el kan visserligen leda till nya affärsmöjligheter, som att producera vätgas av gratis el, men utbyggnaden av förnybara energikällor kräver att den som tillhandahåller reglerbar kapacitet måste få betalt för det, även då de inte producerar el.

Detta problem måste lösas för att man både ska kunna bygga ut förnybar energi, garantera tillgång till el och att priset på el blir konkurrenskraftigt för svensk och  europeisk industri. Det handlar både om att använda nätet och produktionen effektivare och att bygga ut nätet.

Ett av Energimyndighetens större projekt är ett demovågkraftverk i Bohuslän. Det fungerar bra. Det ser lovande ut, även som en möjlig exportprodukt, enligt de beräkningar jag har sett."

Stora projekt som detta är ofta nansierade till hälften av näringslivet (i detta fall Fortum) och till hälften av myndigheten. Han försäkrar att han har utmärkta relationer till såväl alla energibolagen som till övrigt näringsliv, både den tunga industrin och till exempel Volvo och Scania.

År 2015 startar en busslinje för el- och elhybridbussar i Göteborg i ett samarbete mellan Energimyndigheten, Göteborgs stad och Volvo. Den ljudlösa och avgasfria bussen ska ha en hållplats inomhus i Östra Nordstan.

Transportsektorns utsläpp brukar anses vara en svårare nöt att knäcka än el och värme.Erik Brandsma arbetar mest i Eskilstuna, och dit tar han sig helst med buss och tåg från bostaden på Värmdö utanför Stockholm. Ibland tar han bilen till pendeltåget i Flemingsberg en elbil.

Som seglare använder han sig också av vindkraft. Han har varit segelinstruktör och jobbat med att segla båtar mellan till exempel Kanarieöarna och Tyskland.

Relaterade artiklar


NYHETSBREV


Kalendarium

LYSSNA PÅ VA:S PODDAR

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. 5 enkla sanningar som gjort vanliga svenskar till miljonärer
  2. Här är IKEA:s fantastiska respons – på bolaget som försöker tjäna pengar på att kopiera deras populäraste produkt
  3. Tinder Select: Så fungerar den hemliga VIP-versionen – som bara modeller och miljonärer känner till
  4. Nu är Trumps nästa förbud på gång – och Sverige är högst på listan
  5. Glöm Teslas hajpade Model 3 – den här nya doldisen kan vara elbilen som alla har väntat på
  1. Nu är Trumps nästa förbud på gång – och Sverige är högst på listan
  2. Här är det dramatiska förslaget som kan skapa prisfall på lägenheter i Sverige
  3. Här är IKEA:s fantastiska respons – på bolaget som försöker tjäna pengar på att kopiera deras populäraste produkt
  4. Glöm Teslas hajpade Model 3 – den här nya doldisen kan vara elbilen som alla har väntat på
  5. Har tagit in miljoner – men nu går svenska Netflix-utmanaren i konkurs

SENASTE VA

VA Karriär