SEB:s Annika Falkengren har i snitt legat tvåa på listan - varje år Fotograf: Scanpix

Ericsson och SEB har mäktigaste kvinnorna

Storbolagen toppar Veckans Affärers samlade lista över näringslivets mäktigaste kvinnor. Och ohotad jubileumsetta under de femton åren är SEB:s Annika Falkengren

Under femton år har Veckans Affärer kartlagt jämställdheten i näringslivet och årligen sammanställt vår lista över näringslivets 125 mäktigaste kvinnor. Och vid en genomgång av all data vi samlat in genom åren kan vi konstatera att även om det är långt kvar till ett jämställt näringsliv så jo. Något har hänt.

När Veckans Affärers chefredaktör år 1999, Mats Edman, konstaterade att det fanns två kvinnliga börs-vd:ar och att bara 3 procent av börsbolagens styrelseledamöter var kvinnor gav han sig sjutton på att visa "kvinnorna som faktiskt nns". Så föddes vår Näringslivets 125 mäktigaste lista.

År 1999 hade den vanligaste titeln för kvinnliga chefer någon form av pre x: som marknadschef, platschef eller enhetschef. I dag, femton år senare, är er än hälften av kvinnorna på listan vd, elva är vice vd, sju koncernchefer och för övrigt dominerar affärsområdeslands- och regionchefer. Kvinnor har med andra ord både fått, och tagit, mer plats på viktigare positioner inom svenskt näringsliv.

För femton år sedan hade VA 500-bolagen, det vill säga Sveriges 500 största bolag, till 98,6 procent en man som vd. Bara 2 börsbolag hade en kvinna som vd. I dag har 14 av börsbolagen kvinnliga vd:ar och även om resterande 237 börsbolag har en man är det fortfarande en stor förbättring jämfört med i fjol då vi räknade in 11 kvinnliga börs-vd:ar (inkl tillträdande under våren). Årets 14 är en fördubbling jämfört med 2011 då antalet kvinnor var sju.

Bland de kvinnor som gurerat på vår lista genom åren nns ett namn som sticker ut särskilt. Annika Falkengren, koncernchef på SEB, har som ingen annan gett näringslivskvinnan ett ansikte. Hon har funnits med på listan under alla de 15 åren och hela tiden placerat sig på toppositioner. Hennes sammanräknade placeringspoäng är 33, vilket ger 2,2 i snittplacering under 15 år. Det innebär att hon i snitt placerat sig lite drygt på andraplatsen på listan varje år i 15 år. Bara Susanna Campbell, som gick rakt in på förstaplatsen när hon tillträdde som vd för Ratos ifjol, har en bättre snittplacering: 1. Men då har hon hittills bara legat på listan ett enda år, 2012.

Trots att hon anser att mycket har hänt under hennes karriär är Annika Falkengren fortfarande otålig när det gäller jämställdhet i näringslivet:

"Jag skulle vilja att det hade hänt mycket, mycket mer! Men det är faktiskt stor skillnad när jag ser tillbaka. I dag nns det er kvinnor på tunga näringslivsposter och i leden under toppnivåerna kommer kvinnorna fram bättre. Den största förändringen är att det numera betraktas som en självklar brist om ledningsgruppen bara består av män", säger hon.


Foto: Micke Lundström

"Jag blir glad när jag ser att yngre kvinnor i dag tar mer för givet att de ska ta för sig på jobbet. Och på samma sätt tar yngre män för givet att de ska vara föräldralediga. Vem höjer numera på ögonbrynen när pappor kör barnvagn på stan?"

Vilka faktorer har varit avgörande för jämställdhetsutvecklingen inom näringslivet?
"Politiken har tryckt på och kvoteringsdiskussionen nns där hela tiden, det har betydelse. I dag jobbar varenda nomineringskommitté med mångfaldsfrågan. Men lika viktigt är att ledningar släpper fram kvinnor på operativa nivåer. Det behövs er kvinnliga chefer på alla nivåer för att er ska komma in i företagsledningarna och sedan bli aktuella som styrelseledamöter. På SEB jobbar vi hårt med den frågan. Kvinnor och män kan behöva olika sorters support och mätbara resultat underlättar till exempel för kvinnor att komma fram. Det är viktigt att förstå det, så att kompetensen på alla nivåer kan tas tillvara."

"Näringslivet är ingen isolerad del av samhället, allt hänger ihop, diskussionen om lika lön, delad föräldraledighet, kvotering... Att ha frågan konstant på agendan, som ni på Veckans Affärer har, hjälper verkligen till", säger Annika Falkengren.

"Ett tryck både utifrån och inifrån har lyft fram kvinnor internt i företagen. På SEB vill vi alltid ha minst en kvinnlig kandidat i sök-processen till seniora chefstjänster. Vi har interna mentorsprogram för kvinnor, jag och alla i den verkställande ledningen är mentorer."

Stöd i karriärbygget och medveten rekrytering är ena sidan av saken, men även konkreta insatser för att underlätta personalens hela liv.

"Vi kompletterar föräldraförsäkringen oavsett lön upp till 80 procent för att uppmuntra pappor och mammor att ta föräldraledigt."

På femton år har diskussionen om jämställdhet för yttats från en rättvise- och kvinnosaksfråga (hur gammalmodigt känns inte det ordet i dag!) till en fråga om professionalitet, effektivitet och lönsamhet.

"I dag är de här frågorna hygienfrågor. Och inte minst är det mycket roligare att arbeta i blandade grupper, stämningen blir bättre och mer kreativ. Långsiktigt främjas både företag och kunder, företagen har inte råd att släppa den här frågan", säger Annika Falkengren.

Sara Kullgren var, som vd för Nokia Mobile Phones, Veckans Affärers första etta på 125-listan år 1999. Hon önskar också att det hade hänt mer sedan dess, men ser samtidigt en positiv utveckling.

"Acceptansen har ökat. I dag är det ingen ögonbrynshöjare när en kvinna får ett chefsjobb. Numera är det inte okej att presentera enbart manliga kandidater till ett jobb. Men om 15 år hoppas jag att Veckans Affärers lista omfattar de 125 mäktigaste totalt och inte speci kt kvinnor", säger hon.

Vad har drivit utvecklingen?
"Debatten är otroligt viktig. Både för att belysa de goda företagsexemplen och för att ifrågasätta de mindre bra. Det gäller både vem som får chefs-positioner och vad företag gör för att medarbetare, både kvinnor och män, ska ha balans mellan arbete och familj. Jag hoppas att fler kvinnor vill synas och göra sina röster hörda i media."

I topp 20-listan över de mäktigaste genom femton år nns både styrelseproffs och fortfarande operativa kvinnor. Här nns löpare som springer snabbt och löpare som springer långt.

27 kvinnor har lyckats hålla sig kvar på listan i minst tio år. Intressant ur ett konkurrensperspektiv är också vilka bolag som lyckas attrahera kvinnor. Här nns några solklara vinnare.

Ericsson, vars vd Hans Vestberg utsågs till fjolårets "Gubbe mot strömmen", har haft est kvinnor på listan: 61 placeringar under femton år. Dessutom med 23 olika personer, vilket tyder på att bolaget inte bara har några toppkvinnor som tar plats utan också möjliggör för många kvinnor i olika delar av verksamheten att ta sig fram. SEB kommer på andra plats med 60 placeringar. Men 15 av dem lägger som sagt koncernchefen själv beslag på och SEB har totalt 11 kvinnor som delat på placeringarna genom åren.

När det gäller est antal kvinnor på listan, sett till antal placeringar, sticker i stället en annan bankjätte kanske lite oväntat ut. Handelsbanken har haft 12 kvinnor på de totalt 24 platser de lagt beslag på under åren. Electrolux har också visat en stor spridning för dem som tagit sig in på listan: nio kvinnor på 18 platser.

Bank och nans är annars en bransch som är välrepresenterad på Näringslivets 125 mäktigaste-listan genom åren. Alla fyra storbanker nns med på topp 10-listorna oavsett om man bara räknar placeringar eller antalet kvinnor som representerat bolaget på listan. Mediabranschen har, relativt sin storlek, också många kvinnor i toppen.

I övrigt bekräftar kartläggningen av 15 års listdata den forskning som säger att stora bolag är bättre på jämställdhet än små. Många branschledare åter nns på topplistan över bolag som gör bra ifrån sig på 125 Mäktigastelistan: Ericsson, förstås, men även Teliasonera, Microsoft, H&M och Volvo.

Listans statistik talar siffrornas tydliga språk. Men bakom statistik nns människors beslut, rörelser och motrörelser. Vad har drivit utvecklingen? Vad får egentligen saker och ting att hända?

Camilla Wagner har som reporter på Veckans Affärer bevakat jämställdhetsfrågan under många år. I dag jobbar hon som frilansande journalist och konsult inom jämställdhetsfrågor. Hennes svar är detsamma som Sara Kullgrens kring vad som är motorn i förändringen: debatt.

"I början fanns det företag som inte ville berätta vilka kvinnor som jobbade där. Handelsbanken var ett sådant exempel, där företagsledningen nu svängt och insett värdet av att vara en arbetsplats som är attraktiv för kvinnor och har jobbat för att bli det", säger hon.

"I dag har varenda tidning med självaktning en jämställdhetsbevakning som sträcker sig bortom den 8 mars. Det har också gjort att kvinnor i näringslivet i dag vet sitt värde. Det motto som SVT:s 1990-talsikon för ickor Grynet hade, 'Ta ingen skit!', har slagit igenom."

Men inte bara kvinnor läser tidningar. Det gör även bolagsägare. Trycket från media har i sin tur skapat ett tryck från ägarna.

"Alla rapporter visar att ökad jämställdhet leder till ökad lönsamhet. Och det vill naturligtvis ägarna ha del av", menar Camilla Wagner.

"Dessutom är det skämmigt. Alla vet numera att brist på jämställdhet är lika med brist på professionella rekryteringsprocesser. Ingen vill framstå som oprofessionell."

Lägg därtill trycket och kraven från politiker så har vi en tredimensionell bild. Under många år ökade andelen kvinnliga styrelseledamöter inför hotet om kvotering. På samma sätt märks i dag en tillbakagång när de politiska kraven lättat. Sedan Alliansen, för att underlätta för småföretag, minskade kraven på lönekartläggningar från att gälla företag med över 10 anställda till företag med mer än 25 anställda och från varje år till vart tredje år får många hundratusen anställda inte längre sin lön granskad ur jämställdhetssynpunkt. Vilket har gjort att regeringen nu lagt ut ett nytt utredningsuppdrag i frågan.

Sedan Alliansen tog över den politiska makten har också kvoteringsbilan lyfts från börsbolagens huvuden. Att synliggöra förebilder är också det recept som Sveriges förra näringsminister Maud Olofsson kom fram till när hon i fjol ledde ett av USA:s utrikesminister Hillary Clintons internationella jämställdhetsråd.

Syftet var att få fram åtgärdspaket bland annat för att öka andelen kvinnor i näringslivet. Att lyfta fram förebilder, skapa nätverk, mentorskap och utbildning var röda trådar i Maud Olofssons slutsatser till Clinton när det ettåriga projektet avrapporterades. Ett konkret verktyg till enskilda kvinnor i det vardagliga livet blev en samling budord att ha i bakhuvudet för att synliggöra varandras arbete.

"Listan på härskarteknikerna byggde upp hela den svenska kvinnorörelsen. Nu behöver vi budorden för hur vi ska stärka och synliggöra varandra", sa Maud Olofsson då i en intervju med Veckans Affärer.

En genomgång av bolagen på Stockholmsbörsen visar att i dag har 48 av de 252 listade bolagen en ledningsgrupp bestående av minst 30 procent av vartdera könet. Det innebär att 204 av bolagen inte når en jämställdhet i ledningsgruppen på 30 procent.

På Veckans Affärers och Invest in Relations webbtjänst VA500+ går det att kontinuerligt följa kvinnorepresentationen inom börsbolagen. Många offentliga insatser har gjorts för att förbättra kvinnornas kompetens. Men vad har gjorts för att göra näringslivet bättre och männen i näringslivet bättre på att ta till vara alla resurser?

I samband med fjolårets rankning av Näringslivets 125 mäktigaste kvinnor drog Veckans Affärer i gång 30-procentsklubben som ett debattinlägg för att för ytta jämställdhetsdiskussionen från styrelserepresentation till operativa poster och bolagsledningsgrupper. Men också för att få modiga vd:ar att gå från ord till handling och ta sig an en konkret utmaning: skapa en ledningsgrupp som består av minst 30 procent av vardera könet fram till år 2015. Allt enligt näringslivets eget envisa recept på hur förändring drivs: sätt mål, mät och följ upp.

På sikt ska Veckans Affärers 30-procentsklubb bli en klubb där vd:ar med ambitioner för mångfald, jämställdhet, långsiktig lönsamhet och hållbart företagande kan mötas och diskutera under prestigelösa former.

Ytterligare ett tecken på att något faktiskt hänt är att jämställdhet i dag inte är en kvinnofråga utan en ledarskapsfråga. Tidigare blev Camilla Wagner inbjuden för att prata jämställdhet i företagens kvinnliga nätverk. I dag gäller uppdragen ledningsgruppen:

"Bolag har insett att det är en ledarskapsfråga. Det nns många företagsledare som inte drar sig för att ytta på mellanchefer som bromsar jämställdheten", säger hon. â–