"Företagens välgörenhet måste bli skattebefriad"

Företag måste få möjligheter till skatteavdrag för välgörenhet. Det är det enda sättet att få ordentlig fart på givandet i Sverige, skriver VA:s Jill Bederoff. 

Förra året fick svenska folket en bra julklapp av Skatteverket, en julklapp som skulle främja vår altruistiska sida.

Från och med i år skulle nämligen alla skattebetalare få göra avdrag i sina deklarationer för gåvor till välgörande ändamål.

Kravet var att gåvan uppgick till mellan 2000 och 6000 kronor per år och att organisationen som mottog gåvan fanns med på Skatteverkets lista.

Men i likhet med de presentkort som jag och många med mig glömmer att använda blev förra årets julklapp från Skatteverket liggande i folks byrålådor.

Reformen, som skulle kosta drygt en kvarts miljard årligen, var ett steg i rätt riktning men i vissa delar ogenomtänkt.

Av landets 384 hjälporganisationer med 90-konton är det bara 54 som godkänts för avdragsgilla gåvor. Andra kritiska röster menar att informationen om avdraget varit så dålig att många inte ens känner till möjligheten.

För de riktigt förmögna spelar skatteavdrag självklart ingen roll. På VA:s miljardärlista i år finns ett antal filantroper.

Bland de som skänker mest, runt en procent av sin förmögenhet, finns enligt VA:s genomgång Robert Weil, Proventus, Krister Olsson, Balticgruppen och Niklas Zennström, grundaren av Skype.

Inte så mycket att skryta med kanske och hästlängder efter USA där filantropi är den del av vardagen och en viktig del av samhällssystemet. Utan gåvor från de rika skulle många sjukhus, skolor och välgörenhetsorganisationer i USA upphöra att existera.

Även de amerikanska företagen är stora givare, gåvor som självklart är avdragsgilla i deklarationen.

Sverige var sist ut i Europa med avdragsrätt för privatpersoner och är nu det enda landet i Europa där avdragsrätt för företag saknas.

Med tanke på Sveriges höga svansföring i hållbarhetsfrågor och det ökade kravet på företagens samhällsansvar, som i dag sträcker sig långt utanför lagstiftningens ramar, är det minst sagt korkat att Alliansen inte förstår värdet av avdragsrätten.

Först då kan bidrag till den ideella sektorn, som per definition är samhällsnyttig, diskuteras i styrelse och ledning i stället för att som i dag gömmas i sponsring till idrottsklubbar och dylikt.

Frågan fanns faktiskt med i en offentlig utredning 2009 under benämningen Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet . När regeringen två år senare gick vidare med frågan och la fram ett förslag till riksdagen fanns bara rätten till skatteavdrag för privatpersoner kvar. Det övriga innehållet försvann av okänd anledning på vägen.

Men många små- och medelstora företag tycker att välgörenhet är en moralisk skyldighet och vill ha avdragsrätt, enligt en undersökning från SEB.

Drygt en tredjedel av 1000 företag som tillfrågats ger ändå gåvor men en betydligt större andel, uppemot 70 procent, skulle vara intresserade av att ge bidrag om avdrag infördes.

Självklart måste regelverket för sådana avdrag anpassas efter svenska förhållanden. Att det som i USA blir tillåtet för företagen att finansiera politikernas valkampanjer är förstås otänkbart.

I tidskriften Fortune fanns för en tid sedan ett antal exempel på stora bolag som under perioden 2008 till 2010 inte betalat någon skatt överhuvudtaget till följd av ohemula bidrag till politiska kampanjer.

Efter årets första steg att få fart på svenskarnas givmildhet borde regeringen se det självklara i att ge företagen, som dessutom uttryckt en stark vilja i den riktningen, samma möjlighet.

Det är det enda sättet att få ordentlig fart på givandet här i Sverige!

Relaterade artiklar


Kalendarium

För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.