Fotograf: Marc Femenia/Scanpix

En djungel av märkningar

Att välja rätt produkt är första steget i en mer hållbar shopping. Men i dag vimlar det av olika typer av märkningar.

En av de vanligaste märkningarna är i dag Svanen.  I fjol fanns det 1 428 Svanenlicenser godkända. Svanen, eller Miljömärkning Sverige som det icke vinstsyftande företaget bakom heter, ägs av Sveriges Standardiseringsråd och staten och antalet licenstagare växer, om än sakta.

Antalet EU Ecolabellicenser, eller EU-blomman som det hette tidigare, som också kommer från Miljömärkning Sverige, är fortfarande litet.

Båda dessa märkningar är så kallade typ-1 märkningar, enligt det internationella standardsystemet ISO. Det innebär att en produkts miljöpåverkan bedöms under hela livscykeln, från råvara till avfall. Kriterierna, som skärps regelbundet, omfattar bland annat produktens innehåll, kemikalier, resursanvändning, utsläpp till luft, vatten och mark. Inom ett flertal produktgrupper ställer Svanen och EU Ecolabel också krav på funktionalitet och energieffektivitet.

På livsmedelssidan, där Svanen inte agerar, finns sedan 25 år tillbaka den så kallade KRAV-märkningen, en märkning som under perioder kritiserats för att brista i tydlighet. Bakom KRAV, som drivs som en icke vinstdrivande ekonomisk förening, står 26 olika medlemsorganisationer med allt från KF och Arla till Fältbiologerna och Svenska Naturskyddsföreningen. 

För att få sitt livsmedel KRAV-godkänt måste odlingen vara ekologisk, det vill säga ske så naturligt som möjligt utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, och att djuruppfödningen sker med höga krav på etik och miljö. Antalet KRAV-certifierade produkter har stigit från cirka 4 000 2007 till 6 024 i fjol.  

Bra miljöval är Naturskyddsföreningens eget miljömärke. Själva hävdar de att Bra miljöval är den miljömärkning som ställer tuffast krav på sina produkter och tjänster. I kriterierna ställs krav på tillverkning, förpackning och vad som händer med produkten efter användandet. Men kriterierna ställer inte krav på en livscykelanalys och skiljer sig därmed från Svanenmärkningen.

Naturskyddsföreningen menar att en livscykelanalys alltid grundar sig på värderingar och därför inte ger någon entydig bild av en produkts miljöpåverkan. Bra Miljöval startade med papper och fortsatte med batterier och tvättmedel, men finns även på tåg, elräkningar och livsmedelsbutiker.

Därutöver finns en rad andra miljömärkningar, som MSC, Marine Stewardship Council, som startats för att hitta en lösning på överfiskning, FSC, Forest Stewardship Council för skogsprodukter, GOTS, Global Organic Textile Standard, som är det nya internationella miljömärket för textil, och TCO-märkningen för IT-produkter.

Listan kan göras lång och visst går det att ana en viss konkurrens mellan de olika märkningarna, på gott och ont. För konsumenten kan mångfalden vara förvirrande och därmed motverka sitt syfte. Sammanblandning med andra typer av märkningar, som exempelvis Nyckelhålet, Rättvisemärket och Astma- och allergiförbundets symbol, gör inte saken lättare.

Internationellt har det växt fram en diger flora av märkningar och enligt Ecolabel Index fanns det nästan 400 miljömärkningar runt om i världen i fjol. Störst skada gör förstås de falska märken som liknar de etablerade.


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST