Trädplantering i Indien. Fotograf: Aijaz Rahi/Scanpix

Etiska fonder på väg ut

Det etiska fondutbudet är en djungel där moral och etik betyder olika saker för olika aktörer. Fonder med hållbarhetsprofil ökar medan de etiska fasas ut. Men branschen har långt kvar till något liknande en kravstämpel.

Handelsbanken vill inte längre kalla sina fonder för etiska. Inte heller Folksam och SPP kallar vissa fonder etiska utan eftersträvar en hållbarhetsprofil genom hela fondutbudet.

Det är ett efterlängtat uppvaknande.  

Traditionellt har etiska fonder valt bort oetiska investeringar och det är fortfarande fonder med den typen av negativt urval som dominerar det svenska fondutbudet inom nischen. Men de fonder som tillämpar ett omvänt angreppssätt och gör ett positivt urval och aktivt letar efter företag som antingen har en gynnsam inverkan till exempel på miljön eller som är föregångare inom sin bransch har växt starkt under de senaste åren, framförallt utomlands.

I USA och Storbritannien talade man tidigare om SRI, det vill säga socially responsible investments. I i dag gör man skillnad på SRI och ESG, vilket står för environmental, social and governance.

ESG-investeringar görs med målet att positivt påverka miljön, den sociala ordningen och bolagets egna förvaltningsfrågor, som till exempel ersättning till ledande befattningshavare. Genom att aktivt söka upp de företag som har höga ESG-krav är tanken att fonden på sikt kan tjäna mer pengar än marknaden generellt.

ESG ses som en investeringsstrategi för att nå överavkastning, men myten om att man som etisk investerare går miste om avkastning när man avstår från lukrativa men oetiska branscher som porr och vapen lever kvar.

I Sverige står etiska fonder för runt 10 procent av fondutbudet och det är fortfarande fonder som gör ett negativt urval som dominerar. Regelverket kring etiska fonder är begränsat och det är svårt att veta hur pass etiska fonderna egentligen är.

Vanliga fondsparare tror att de får en fond som är mycket mer medveten än den verkligen är. Det är en stor diskrepans mellan vad man förväntar sig och vad man verkligen får , säger Charlie Aronsson och efterlyser högre transparens. 

Charlie Aronsson

På Fair Trade Center där han arbetar ser man positivt på engagerade ägare som Folksam och Nordeas agerande i Lundin Petroleum, men Charlie Aronsson har svårt att lyfta fram någon specifik fond som ett bra exempel.

Trenden i dag är att hålla en hög etisk nivå i hela utbudet men vi skulle välkomna en spetsprodukt som skulle kunna föra utvecklingen framåt. I dag finns inget riktigt bra exempel på en etisk fond , säger Charlie Aronsson.

Som sparare är det väldigt svårt att veta vad man får eftersom ingen reglerar vilken fond som får kalla sig för etisk. Istället får kunderna nöja sig med fondernas egna marknadsföringsmaterial.

Branschen har ett förtroendeproblem och ett sätt att lösa det är en oberoende granskning av etiska fonder. Precis som ekologiska livsmedel måste vara Krav- eller Svanenmärkta för att få kallas ekologiska borde det finnas en oberoende granskning av vilka fonder som får kalla sig för etiska , säger Joakim Sandberg som doktorerat på etiska fonder på Göteborgs universitet.

Branschen har vissa egna initiativ som Etiska nämnden för fondmarknadsföring och Swesif, Sveriges forum för hållbara investeringar, men hittills finns inga riktlinjer för vad som ska få kallas för en etisk eller hållbar investering. 

Efter påtryckningar från Konsumentverket uttalade sig Etiska nämnden för fondmarknadsföring för ett par år sedan om vilka krav som bör uppfyllas för att en fond ska få kalla sig för etisk: Den får inte placera i bolag vars omsättning till mer än 5 procent kommer från verksamhet som fonden inte accepterar. Med andra ord är det upp till varje fond att utifrån egna etiska perspektiv ange vilka kriterier fonden investerar efter.

Eftersom trenden går mot att hålla ett fondutbud som är helt ESG-anpassat är troligen diskussionen om etikterminologin på väg ut, men fondernas agerande och inflytande är mer aktuellt än någonsin.

Jakob König på Sveriges Konsumenter håller just nu på att ta fram ett webbaserat verktyg för att kunna utvärdera fonder på parametrar som hållbarhet, etik, miljö, mänskliga rättigheter, korruption och arbetsvillkor.

Många fondsparare kräver en högre grad av ansvarstagande av sin förvaltare, men branschen lider av bristande insyn och som fondsparare är det väldigt svårt att skaffa sig en uppfattning , säger Jacob König som under många år arbetat som etikkonsult och tagit fram hållbarhetsanalyser av företag åt fondförvaltare. Nu tycker han att det är dags att fondspararna får samma typ av verktyg.

Alla vill visa sig ansvarstagande, men premien för att vara det har hittills inte varit tillräckligt stor och därför behövs en beständig aktör som bevakar att fonderna lever upp till sina löften. Med rätt verktyg till konsumenterna vill vi skapa incitament för branschen att agera mer ansvarsfullt", säger han.


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant