RÄNTOR/VALUTOR: REJÄL KRONFÖRSVAGNING EFTER RB-PROTOKOLL

2018-07-12 16:25

STOCKHOLM (Direkt) Kronan försvagades rejält och svenska räntor sjönk på torsdagen efter ett KPI-utfall i linje med prognos och ett Riksbanksprotokoll som uppfattades som något duvaktigt.

Den svenska tvåårsräntan stängde 3 punkter lägre på -0,56 procent och tioårsräntan 2 punkter lägre på 0,49 procent. Samtidigt visade övriga europeiska räntor begränsade rörelser, med den tyska tioåringen 1 punkt ned till 0,36 procent.

Kronan försvagades 8 öre till 10:36 mot euron och 12 öre till 8:87 mot dollarn, jämfört med samma tid dagen före.

SCB meddelade att den svenska KPIF-inflationen steg till 2,2 procent i juni, från 2,1 procent i maj. Det var exakt som analytiker räknat med enligt SME Direkts enkät. I månadstakt ökade KPIF snäppet mer än väntat, med 0,3 procent.

KPIF-inflationen exklusive energi sjönk till 1,4 procent, från 1,5 procent i maj, vilket var vad analytiker spått men under Riksbankens prognos på 1,6 procent.

KPI steg 0,2 procent från månaden före och med 2,1 procent från ett år tidigare.

Nordeas Martin Enlund lyfte fram en kraftig nedväxling i tjänsteinflationen, men trodde att denna duvaktiga påverkan blir begränsad av spekulation om att Riksbanken kan ha börjat betona huvud-KPI.

Johan Löf, Handelsbanken, konstaterade å sin sida att inflationen återigen var över Riksbankens 2-procentsmål, och att underliggande inflation OCH energipriser banar väg för en höjning i december.

Samtidigt som inflationsstatistiken publicerade Riksbanken protokollet från sitt senaste räntemöte, den 2 juli.

Känt sedan tidigare var att Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet att lämna reporäntan oförändrad, han ville höja direkt med 25 punkter, och att Martin Flodén ville höja i september eller oktober.

Cecilia Skingsley sade enligt protokollet att hon höll fast vid sin bedömning att räntan kan höjas i oktober eller december, medan Per Jansson sade att det kan bli nödvändigt att vänta med räntehöjningen till 2019. Även Kerstin af Jochnick sade att räntan kan behöva höjas senare, med hänvisning till en eventuellt sämre ekonomisk utveckling i omvärlden.

Av kommentarerna från Riksbankschef Stefan Ingves, som en del bedömare ser som central för en möjlig omsvängning mot en tidigareläggning av en första räntehöjning, fanns inget som tydde på att så skulle vara fallet.

Han sade bland annat att det ännu är för tidigt att ändra kurs för penningpolitiken; "fortsatt vaksamhet och försiktighet är nödvändig". Inflationen är visserligen numera väl i linje med målet, men Riksbankens uppdrag är att se till att den fortsätter att hålla sig stabilt runt 2 procent, vilket kommer att kräva fortsatt uppbackning av penningpolitiken.

Han påpekade visserligen att Sverige i dag har en bättre tillväxt, lägre arbetslöshet och en högre inflationstakt än inom EMU. Mot den bakgrunden är det också, om den utvecklingen fortsätter, rimligt att anta att Sverige borde ha en något högre ränta än inom EMU.

"Samtidigt känns vår måluppfyllelse idag skör. Mot den bakgrunden kommer en normalisering av penningpolitiken att kräva stor försiktighet", sade han.

Kristin Magnusson Bernard på Nordea konstaterade att protokollet bekräftade tidigare signaler om att en majoritet av medlemmarna står bakom en höjning under fjärde kvartalet 2018.

"Men Ingves varningar kring utvecklingen om tjänsteinflationen föranledde en mjuk tolkning på marknaden", skrev hon i en kommentar.

Swedbanks Åke Gustavsson skrev att dagens KPI-utfall inte ändrar deras Riksbankshållning, men att sannolikheten för en senare höjning har ökat.

SEB höll fast vid sin prognos om att höjningen dröjer till april nästa år, och drog fortsatt slutsatsen att inkommande inflationsutfall kommer att bli "extremt viktiga".

EU-kommissionen publicerade på sin uppdaterade sommarprognos där de reviderade ned sin prognos för tillväxten i både euroområdet och hela EU för i år med 0,2 procentenheter, till 2,1 procent för båda. För nästa år lämnades båda prognoserna oförändrade på 2,0 procent.

"Den mindre nedrevideringen jämfört med våren speglar effekten på förtroendet av handelsspänningar och politisk osäkerhet, liksom stigande energipriser", sade EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici i en kommentar.

"Handelskrig skapar inga vinnare, bara olycksoffer", sade han.

Statistik från euroområdet visade samtidigt att industriproduktionen i maj ökade med 1,3 procent från månaden före och med 2,4 procent från maj i fjol, vilket var något starkare än väntades på årsbasis.

USA-räntorna pekade svagt uppåt på eftermiddagen efter inflationsstatistiken för juni månad, med tioåringen stabil på 2,85 procent.

KPI steg 0,1 procent från månaden före, medan kärn-KPI steg 0,2 procent, med en årstakt på 3,9 procent respektive 2,3 procent. Det var i linje med förväntningarna.

"Den fortsatta uppåttrenden i kärn-KPI… håller Fed på spåret att höja styrräntorna två gånger till i år", skrev Capital Economics i ett kundbrev.

Samtidigt publicerades veckostatistiken över antalet nyanmälda arbetslösa, som sjönk oväntat mycket, med 18.000 personer till 214.000 förra veckan. Förväntningarna låg på 225.000 personer, enligt Reuters prognos.

RDQ Economics påpekade att den första veckan i juli ofta är volatil på grund av sommarstängningarna i bilindustrin och att man därför inte ska läsa in så mycket i utfallet.

På valutamarknaden handlades euron kring 1:1676 mot dollarn, ned från 1:1743 vid svensk stängning dagen före, och dollarn stärktes även mot yenen, till 112:50 från 111:22.

Direkt-SE