RÄNTOR/VALUTOR: EURON, EUROPA NEDÅT EFTER ECB:S RÄNTESIGNAL

2018-06-14 16:25

STOCKHOLM (Direkt) Efter en fortsatt uppgång under natten försvagades euron markant mot dollarn och andra valutor på torsdagseftermiddagen efter att ECB levererat mjukare budskap än vad marknadsaktörer hade räknat med. Europeiska statspappersräntor vände samtidigt ned efter uppgångar tidigare på torsdagen.

Dollarförstärkningen tilltog senare med stöd av starka amerikanska detaljhandelsdata för maj.

ECB beslutade som väntat att lämna styrräntor och tillgångsköpprogram oförändrade på torsdagen. Samtidigt gavs dock besked om att man räknar med att trappa ned de månatliga obligationsköpen till hälften, 15 miljarder euro efter september, för att därefter avsluta programmet i december, med antagande om att inkommande data bekräftar ECB:s utsikter.

ECB meddelade också att man förväntar sig att räntan kommer att förbli på nuvarande nivå åtminstone till sommaren 2019, och i vart fall så länge det är nödvändigt för att säkra att inflationsutvecklingen förblir förenlig med utsikterna om en uthållig anpassningsbana.

Euron försvagades markant mot andra valutor, och europeiska räntor sjönk (främst i kortare löptider) omedelbart efter ECB-beskeden när marknadsaktörer tolkade ränteguidningen som mer duvaktig än väntat. Reuters noterade att marknaden nu endast prisar in en 30-procentig sannolikhet för att ECB ska höja räntan med 10 punkter i juli 2019, ner från 80 procent tidigare på torsdagen.

Vid den efterföljande presskonferensen sade ECB-chefen Mario Draghi att det har gjorts betydande framsteg med inflationsjusteringen hittills, och att inflationsförväntningarna i euroområdet är väl förankrade.

ECB-tjänstemännen höjde också inflationsprognoserna för 2018 och 2019 till 1,7 procent, från 1,4 procent i mars, främst beroende på högre oljepriser. Prognosen för 2020 lämnades oförändrad på +1,7 procent.

Däremot sänktes BNP-prognosen för 2018 till +2,1 procent, från +2,4 procent i mars. Prognoserna för 2019 och 2020 lämnades oförändrade på +1,9 respektive +1,7 procent.

Mario Draghi talade om en tillväxtdämpning från höga nivåer, som dock främst beror på tillfälliga faktorer.

Svenska statsobligationsräntor sjönk 3-5 punkter på torsdagen, tioårsräntan ner 4 punkter, till 0,59 procent, samtidigt som den tyska motsvarigheten sjönk 3 punkter, till 0,44 procent.

Euron stängde närmast oförändrat mot kronan, på 10:15, medan dollarn stärktes cirka 9 öre, till 8:75. TCW-index steg till 137,15 (136,80).

SCB rapporterade att KPIF-inflationen steg till 2,1 procent i maj, från 1,9 procent i april. Det var i linje med SME Direkts konsensusprognos men över de 2,0 procent som Riksbanken hade räknat med i prognosen i april.

KPIF-inflationen exklusive energi steg samtidigt till 1,5 procent i maj från 1,4 procent i april. Även det var i linje med SME Direkts konsensusprognos men däremot under de 1,6 procent som Riksbanken räknat med i aprilprognosen.

Johan Löf, seniorekonom på Handelsbanken, noterade i ett kundbrev att inflationsutfallet gick helt i linje med förväntningarna. Han påpekar samtidigt att även om elpriserna dämpades något i maj så har de senare vänt uppåt igen, vilket talar för att KPIF-inflationen kan stiga ytterligare i juni, till ungefär 2,3 procent (i så fall att jämföra med 2,0 procent i Riksbankens aprilprognos).

Stigande elpriser påverkar förstås inte KPIF exklusive energi, som fortsatt ligger klart under 2-procentsmålet, men enligt Johan Löf börjar det nu bli svårt för Riksbanken att betrakta stigande energipriser som en temporär företeelse.

"Den kraftiga uppgången i energipriserna de senaste två åren fortsätter. Det betyder att de knappast kan ses som ett temporärt obehag. I stället ser det mer ut som en drivkraft som börjar pressa upp inflationen via förväntningar och andrahandseffekter som slår på kostnadstrycket i företagen", skrev han.

SCB publicerar dock inte juni-KPI förrän väl efter Riksbankens penningpolitiska möte, den 2 juli.

Kronan stärktes 2-3 öre mot euron omedelbart efter KPI-utfallet, men gav snabbt upp förstärkningen och handlades senare som mest 4 öre svagare än före statistiken, bara för att senare åter vända tillbaka mot utgångspunkten.

Tidigare på torsdagen redovisade Arbetsförmedlingen att totalt 6,8 procent av arbetskraften var inskrivna i maj, ner från 7,3 procent i maj 2017.

ESV presenterade en ny prognos på förmiddagen där de räknar med att budgetsaldot blir något starkare i år och nästa år jämfört med i föregående prognos, i april. ESV ser nu ett överskott på 53 miljarder kronor i år, ett underskott på 1 miljard kronor nästa år och ett överskott på 50 miljarder kronor 2020. I april väntade ESV +49 respektive -7 och +44 miljarder kronor.

Riksgälden presenterar sin nästa prognos på tisdag, den 19 juni.

Brittiska pund stärktes mot andra valutor på förmiddagen efter besked om att detaljhandeln överträffade förväntningarna för andra månaden i rad i maj. Försäljningen ökade 1,3 procent jämfört med i april och 3,9 procent jämfört med maj 2017. Konsensusprognosen pekade mot +0,5 respektive +2,4 procent.

Dollarn stärktes tillfälligt efter Federal Reserves räntebesked på onsdagskvällen när de nya ledamotsprognoserna antydde två ytterligare räntehöjningar i år, det vill säga en mer än vad ledamöterna flaggade för i mars.

USA-räntorna steg också påtagligt, främst i kortare löptider efter Fed-beskedet, men uppgångarna gröptes i båda fallen snabbt ur medan Fed-chefen Jerome Powell höll sin presskonferens, där han antydde att centralbanken inte skulle överreagera om inflationen skulle överstiga 2 procent något.

Dollarn pressades också tillbaka av uppgifterna om att Trump-administrationen närmar sig beslut om nya importtullar på kinesiska varor.

USA-data på torsdagen visade bland annat att detaljhandeln steg 0,8 i maj, väl över väntade +0,4 procent. Exklusive bilar ökade försäljningen 0,9 procent (väntat +0,5).

Capital Economics skrev i ett kundbrev att detaljhandelsstatistiken visade att de amerikanska hushållen är tillbaka i gamla konsumtionsmönster, och att data så här långt pekar mot att den reala konsumtionstillväxten är på väg att notera över 4 procent under andra kvartalet.

"Med stöd av skattesänkningar, stark sysselsättningstillväxt och långsamt ökande i timlöner bör konsumtionstillväxten förbli god under andra halvåret", skriver ekonomerna.

Övrig USA-statistik visade att importpriserna steg något mer än väntat i maj, och att färre personer än väntat anmälde sig som arbetslösa förra veckan.

Även om dollarn tog stöd av USA-statistiken hölls USA-räntorna nere av nedgångarna för tyska obligationsräntor efter ECB-beskeden.

Vid svensk stängning på torsdagen noterades den amerikanska tioårsräntan till 2,95 procent, att jämföra med närmare 3,01 procent som högst efter Fed-beskedet och 2,96 procent vid svensk stängning på onsdagen.

Tvåårsräntan noterades samtidigt till 2,57 procent, mot närmare 2,60 procent som högst på onsdagskvällen och 2,54 procent vid svensk onsdagsstängning.

Direkt-SE