INFLATION: KPI-MÄTMETODER FÖRSVÅRAR FÖR RB - SEB:S HOLMGREN

2019-04-16 11:54

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den svenska inflationen har utvecklats svagare än i euroområdet de senaste 25 åren. Det kan till stor del förklaras av skillnader i hur KPI beräknas, där Sverige använder en speciell indexformel.

Det skriver SEB-ekonomen Olle Holmgren i ett kundbrev på tisdagen.

Han ser också tecken på att den svagare trenden i varupriserna, enligt det EU-harmoniserade HIKP, kan förklaras av skillnader i mätmetoder.

"Jämfört med euroområdet kan den svenska inflationen trenda upp till 0,3-0,4 procentenheter lägre än i euroområdet beroende på hur KPI beräknas, och det bidrar till vår bedömning om att Riksbanken får det svårt att föra inflationen tillbaka till målet", skriver Olle Holmgren.

Han tillägger dock att trenderna i varuprisinflationen i USA, Storbritannien och Norge ligger närmare den svenska trenden, och att det är Tyskland och euroområdet som står ut i en bredare jämförelse snarare än Sverige.

Olle Holmgren har särskilt tittat på den genomsnittliga varuprisinflationen under perioden från 1996 och framåt, och noterar att i Sverige har varupriserna sjunkit 0,6 procent per år mätt med KPI och med 0,1 procent per år mätt med HIKP. I euroområdet har varupriserna i stället stigit med i genomsnitt 0,6 procent per år, och i Tyskland har de årliga prisökningarna varit 1,7 procent (mätt med HIKP i både EMU och Tyskland).

När det gäller KPI ser Olle Holmgren en teknisk förklaring till den svaga varuprisökningstakten i det att Sverige använder en annan indexformel som tillåter substitutionseffekter på inflationen.

Det bygger på att konsumenter tenderar att öka konsumtionen av varor med relativt låga priser, och en indexformel som tillåter substitution tenderar att öka mindre än ett prisindex med fasta vikter.

"Denna substitutionseffekt (eller korgeffekt) påverkar KPI i januari varje år och har i genomsnitt sänkt priserna med 0,2 procent, främst genom lägre varupriser", skriver Olle Holmgren.

HIKP tillåter däremot inte substitutionseffekter, och det måttet avser att mäta konsumentpriser på samma sätt i alla EU-länder, men svenska varupriser ökar ändå betydligt mindre än i euroområdet, och framför allt Tyskland, även enligt det måttet.

Olle Holmgren påpekar att delar av detta kan bero på att höga svenska varupriser har konvergerat mot lägre priser i euroområdet. Men närmare studier tyder på att mätfrågor troligen är en viktigare faktor.

Priserna på elektronikvaror och telefonutrustning har halverats i Sverige på bara ett fåtal år, samtidigt har motsvarande priser i euroområdet "bara" sjunkit 30 procent och i Tyskland har priserna sjunkit mindre än så.

Men en bredare jämförelse, som inkluderar andra länder, gör att Olle Holmgren misstänker att det är euroområdet och Tyskland som sticker ut när det gäller prisberäkningen, snarare än Sverige.

Varupriserna i USA följer svenska varupriser ganska nära, räknat på KPIF i Sverige och PCE-deflatorn i USA (som tillåter substitutionseffekter). I Norge har varupriserna rört sig sidledes, i linje med svenska varupriser i HIKP (bortsett från perioden 2013-2015 då norska kronan försvagades markant). I Storbritannien sjönk varupriserna snabbare än i alla andra länder under perioden 2000-2010 innan en massiv momshöjning och ett tydligt svagare pund fick priserna att gradvis trenda uppåt efter 2009.

Olle Holmgren konstaterar att i en värld med många liknande internationella pristrender så kan en tendens att registrera lägre inflation vara en viktig förklaring till varför den svenska inflationen har avvikit mer från 2-procentsmålet än i många andra länder.

"Det är mycket troligt att det har bidragit till att utlösa den extrema monetära expansionen de senaste åren", skriver han.

Olle Holmgren tillägger att den svaga trenden i inflationen är en viktig förklaring till varför SEB tror att Riksbankens räntehöjningar kommer att möta fortsatt motvind, och:.

"Osäkerheten om hur inflationen mäts är ytterligare ett skäl att ifrågasätta visdomen med att fokusera penningpolitiken på att korrigera för små avvikelser i inflationen från målet", avslutar Olle Holmgren.

Direkt-SE