På väg mot fossilfritt

Åtta år har gått sedan Tyskland bestämde sig för att växla över från kärnkraft och fossilt till förnybart. I norr boomar vindkraften, i söder solcellerna. Nu inleds den avgörande striden för Die Energiewende - följ med till medeltidsstaden Heidelberg och bilstaden Stuttgart.

VI BEFINNER OSS vid en av Energiewen-des viktigaste frontlinjer. Transnet BW:s konferensrum högt uppe i ett nybyggt kontorshus i Stuttgarts centrum. Utanför ser det ut som ett slagfält. Det har det g jort sedan 2010, när det kritiserade bygget av stadens underjordiska järnvägsstation satte i gång.

Vi diskuterar ett ännu större och nästan lika ifrågasatt infrastrukturprojekt – Suedlink, en högspänningslänk som ska gå från floden Elbes mynning i Nordsjön till staden Leingarten i Baden-Württemberg, strax norr om Stuttgart. Den ska förse den sydtyska industrin med förnybar vindel från norr, något som verkligen kommer att behövas när kärnkraften successivt fasas ut till 2022 och kolkraften till 2038.

”Totalt ska det byggas fyra sådana här länkar i Tyskland, men Suedlink är störst. Det är också det enskilt största projektet inom hela Energiewende. Ledningen ska bli 700 kilometer lång, beräknas kosta 10 miljarder euro och ska vara klar 2026”, säger Bernd Jauch, teknikchef på Transnet BW, ett av de fyra dominerande elnätsbolagen på den tyska marknaden.

Till skillnad från i Sverige, tycks den tyska opinionen vara tämligen enig om att kärnkraften inte är ett energislag för framtiden. Men det är inte detta striden gäller.

”Vad det handlar om för oss är att få allmänheten att acceptera de nödvändiga förändringarna”, säger Bernd Jauch.

I det avseendet har arbetet med Suedlink varit mer än tålamodsprövande. Projektet startades redan 2012, strax efter att Angela Merkel tagit sitt beslut om Energiewende.

På sin resa från norr till söder ska de två parallella 2 000-megawattsled-ningarna passera sex förbundsländer, 50 000 tomter med 10 000 ägare, 20 motorvägar, 30 järnvägar och 65 vat-tendrag. Mot alla odds verkar man nu vara på väg att lyckas ena alla motstridiga viljor som uppstått under projekte-ringen och hoppas kunna sätta spaden i marken inom två år.

Men Energiewende handlar inte bara om storslagna infrastrukturprojekt. Den inbegriper nästan allt i samhället. Inte minst uppvärmning av bostäder, stads-planering och kollektivtrafik. Även inom de områdena handlar det om samma sak för att komma vidare, samarbete.

EN AV DE städer som kommit längst i omställningen är den gamla universitetsstaden Heidelberg i norra Baden-Württemberg.

Heidelberg är stort som Uppsala. På ytan är det en delad stad. Den ligger vackert i en grönskande dal med den monumentala slottsruinen och gamla stan på ena sidan floden Neckar och en modernare stadsdel på den andra. Historiskt sett har hälften av invånarna varit katoliker och hälften protestanter. På 1700-talet lät man bygga en mur mitt i den centrala kyrkan för att skilja de två trosriktningarna åt.

Men i dag har man hittat en sak att enas om, stadens gröna profil och delaktigheten i Energiewende. Vi letar oss fram genom den gamla stadskärnans bilfria gränder och kommer fram till 1700-talspalatset Palais Prinz Carl. Där sitter stadens förvaltning, styrd av en grön majoritet och en opolitisk överborgmästare.

Redan 1992 skapade man som första tyska stad en klimatskyddsplan. Genom åren har klimat arbetet inriktats på allt från praktisk skolundervisning om energibesparingar till att stödja lokala företag som vill minska sin klimatpåverkan. ”Båda dessa program har blivit nationella förebilder”, konstaterar Christine Fiedler på miljöförvaltningen.

Eftersom uppvärmning står för mer än en tredjedel av den tyska energiför-brukningen har Heidelberg byggt sig ett eget fossilfritt fliseldat värmekraftverk. År 2010 bestämde man också att alla nybyggda kommunägda fastigheter ska vara så kallade passivhus, i princip självförsörjande på värme.

När det gäller transporter, som står för en annan tredjedel, har stadens linje varit att motivera bilister att åka kollek-tivt eller cykla. Därför pendlar numera mer än en fjärdedel av stadens yrkesverksamma till jobbet på väl utbyggda cykelbanor.

”Och den som avregistrerar sin bil bjuds på ett års gratis kollektivtra-fik”, berättar Fiedlers kollega Robert Persch.



Sedan hundra år tillbaka har staden ett väl utbyggt spårvagnssystem, vilket ger den ytterligare ett försprång på resan till det fossilfria samhället. Och för att komma ännu längre komplet-terade man i början av året sin flotta av dieselbussar med tre elbussar som nu kör ljudlöst – och avgasfritt – i den gamla stadskärnan.

”Vår målsättning är att fasa ut de fossila bränslena fram till 2030. Vi planerar att köpa in trettio ny elbussar fram till 2021 och hoppas inom fem år kunna ersätta våra dieseldrivna ledbussar med bränslecellsbussar”, säger Victoria Pfaffvid Heidelbergs kollektivtrafik-bolag RNV. Elbussar och cykelbanor i all ära, men Heidelbergs mest uppmärksammade klimat- och energi-satsning är en annan: världens största passivhusområde.

Det är byggt på en gammal rangerbangård vid järnvägsstationen och heter därför Bahnstadt.

Den nya stadsdelen är på hundra hektar, började byggas 2009 och har nu cirka 4 200 invånare. När den står klar 2022 ska här bo närapå det dubbla i 3 700 extremt energisnåla lägenheter.

Läs även: Nya trähus ska lagra koldioxid – högsta träbyggnaderna i dag

Som de flesta nybyggda områden ser Bahnstadt vid första anblicken lite sterilt och ofärdigt ut. Ett genomgående inslag som redan är på plats är de vackert byggda regnvattendikena som är tänkta att ge området gröna svalkande korridorer. De kubformade låghusen har alla platta tak - fyllda med grönska som också det ska ta upp fukten. Men det är påfallande få solpaneler i området.

Förklaringen till detta är att taken enligt detaljplanen ska hållas gröna, eftersom husen byggts på gamla grönytor. Max en tredjedel av ytan får användas till andra ändamål, vilket fått byggherrarna att lägga ner alla planer på att installera solpaneler.

På kommunens egna hustak i området, som på skolor och dagis, finns däremot solceller. Liksom på det mest ambitiösa kvarteret, Heidelberg Village, där ett embryo till gröna väggar nu börjat klättra upp längs fasaderna och solpanelerna snart ska sättas upp och ge de boende rabatterad el.

Nadine Theisen, som studerar fysik på universitetet, bor här i en lägenhet med tre vänner. Hon kan bekräfta att passivhusbygget fungerar. Kanske lite för bra.

”Vi sparar pengar eftersom vi nästan aldrig behöver sätta på värmen. Men på sommaren kan det bli lite för varmt och dålig ventilation i lägenheten”, säger hon.


Bild: Bahnstadt i Heidelberg är världens största passivhusområde med regnvattendiken, platta odlingstak och cykel-gator.

OM BAHNSTADT KAN ge en antydan om hur en fossilfri och energisnål framtid kan se ut, så förstärks bilden ännu mer efter vårt besök i Stuttgart.

Staden, som är lika stor som Göteborg, domineras av företagen Porsche och Daimler-Mercedes. Vart man än vänder blicken ser man Mercedesbilar av olika slag - men det är inte många som går på el.

Men en förändring är på gång. I september gick Daimlers teknikchef ut med att man bestämt sig för att sluta utveckla förbränningsmotorn och i stället helt ska fokusera på elektriska drivlinor. Bolaget har satt som mål att 50 procent av bilförsäljning fram till 2030 ska vara koldioxidneutral med plug inhybrider eller helelektriska fordon.Helt klart är att e-mobilitet kommer att spela en avgörande roll i landets framtida energisystem. Och att en allt större andel förnybar energi kommer att användas för att elektrifiera transportsektorn.

För att visa att regeringen tar teknikskiftet på allvar, gick Angela Merkel i början av november ut med att hon vill att det byggs en miljon laddningsstationer för elbilar fram till 2030.

Det tyska miljöministeriet har satt upp som mål att göra Tyskland till den ledande marknaden för och leverantören av e-mobilitet redan 2020, vilket knappast kommer uppnås.


Bild: Mercedes första ellastbil börjarserieproduceras 2021.

När det gäller anpassning till Energiewende har bilföretagen, och inte minst Daimler, anklagats för att vara senfärdiga.

Kanske var det därför som vd:n, svensken Ola Källenius, nyligen mötte Die Grünens ordförande Robert Habeck i ett offentligt samtal om framtiden. Robert Habeck hade strax före mötet ställt som krav att alla tyska bilar ska vara utsläppsfria från 2030 - alltså dubbelt upp mot Daimlers målsättning.

Mötet sågs ändå som en uppvisning i en ny typ av dialog. De två kom så bra överens att Ola Källenius till och med lite skämtsamt erbjöd Robert Habeck jobb på Daimler.

Den tyska bilindustrin står, inte minst efter dieselskandalen, under en enorm tidspress och behöver all hjälp den kan få för att hinna uppnå de uppsatta framtidsmålen.

Vi tar Stuttgarts högeffektiva S-bahn ut till förorten Böblingen där Daimlers mest hemliga anläggning ligger. Vi får under inga omständigheter ta med oss våra kameror in och mobiltelefonernas linser tejpas över. Vid avdelningen för "Framtid, liv och mobilitet" tas vi emot av Daimlers egen framtidsforskare, professor Marianne Reeb.

Hennes team arbetar med att skapa scenarier för hur nästa generations smarta städer och regioner kommer att se ut. Det handlar om allt från bildelning till eldrift och olika digitala lösningar.

Hon tar upp en framtidsbild på Stuttgart. De flesta gamla byggnaderna finns kvar, men ytorna däremellan delas på ett smart sätt av fotgängare, självkörande elbilar, e-bussar, cyklar, eskotrar och andra typer av mer eller mindre futuristiska fordon. Det kan de göra tack vare att de intelligenta gatorna är utrustade med sensorer som hela tiden tar in data och förser trafikanter och fordon med information om hur de ska ta sig fram på bästa sätt.

Här finns också mobilitetshubbar som gör det lätt att byta från en sorts transportmedel till ett annat och interaktiva laddningsslingor i marken så att man slipper tänka på den saken. Energieffektivitet är ledstjärnan.

Bildens syfte är främst att inspirera Daimlers ingenjörer till att hitta nya lösningar som passar in på kundernas framtidsdrömmar. Men det här är inget som Daimler klarar av att göra helt själva.

Marianne Reeb beskriver vikten av samarbete som en ny modell för hela bilbranschen:

”Det är en stor förändring som skett de senaste åren. Alla har börjat prata med varandra och försöker lösa problemen tillsammans.”

Ett exempel på det är att Daimler och konkurrenten BMW slagit ihop sina påsar för att tillsammans kunna erbjuda hållbar rörlighet för städer i hela världen. Totalt investerar de två bolagen över 1 miljard euro för att utveckla de fem samriskföretagen Reach Now för multimodala tjänster, Charge Now för laddning, Free Now för taxitjänster, Park Now för parkering och Share Now för bildelning.

”Eftersom vi är verksamma här i Tyskland vill Daimler ta en aktiv roll för att utveckla de rätta produkterna som kan matcha Energiewendes mål”, konstaterar Marianne Reeb.

FRÅN BÖBLINGEN TAR vi S-bahn till Esslingen på andra sidan Stuttgart. Till en annan av Daimlers många anläggningar i trakten. Här ska vi få beskåda en av de där "rätta produkterna" som framtidsforskaren talat om.

Blänkande ny, helt tystgående och utan avgasrör står den där och väntar på oss: en av Mercedes-Benz första ellastbilsprototyper av modellen Eactros. Den beräknas gå i serieproduktion 2021. Chefen för Daimler Trucks produktutveckling Martin Zeilinger berättar att lastbilen vi ser har samma batteripack och elkomponenter som företagets första elbuss, Ecitaro - den som vi nyss beskådat uppe i Heidelberg.

Mycket talar för att både lastbilen och bussen med tiden kommer att drivas med den där vindkraftselen som den luttrade Bernd Jauch på Transnet BW lagt ned så många år på få ned från Nordsjön.

Kanske finns det ändå hopp för Die Energiewende.

”För att visa att hon tar det på allvar gick Angela Merkel i början av november ut med att hon vill bygga en miljon laddstolpar för elbilar.”

Mercedes tillverkar numera elbussar och i Heidelberg får den som avregistrerar bilen och väljer kollektivtrafik åka gratis. | | Bahnstadt i Heidelberg är världens största passivhusområde med regnvattendiken, platta odlingstak och cykelgator.

Mercedes första ellastbil börjar serieproduceras 2021. 

Läs även: Byggde om bubbla till elbil: ”Kanske vi gör business av det”


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST