Fotograf: Michael Probst

Lättare kapitalkrav – livlina för Europas banker

Bankerna ska kunna låna mer för att uppfylla kostsamma regelkrav, vilket kan innebära en framtida lavin av obligationsförsäljningar.

En "sentida förändring" av EU-regler kommer medföra lättnader i kapitalkrav om 90 baspunkter, enligt uttalanden från en ECB-topp. 

Förändringen i kapitalkraven kan bli en livlina för Europas banker, vars lönsamhetsdebacle pågått sedan finanskrisen 2008 - en finanskris som påbörjade myndigheternas arbete mot regelkrav på bankernas eget kapital. Målet har varit att slippa gå in med räddningspaket med skattemedel i framtida kriser och arbetet har renderat i de så kallade Baselkraven.

De nu aviserade förändringarna kommer beröra de så kallade "Pillar 2"-kraven i EU:s banklag och utgör ”en förändring jämfört med policy som ECB fört fram till och med detta datum”, sade Andrea Enria, som är ordförande i ECB:s bankövervakningsenhet.

Kommentarerna fälldes under torsdagen, men tycktes ha försvunnit i bruset av brexit, det nytända handelshoppet och makroekonomiska dragplåster som Federal Reserves räntebesked och premiäranförande och räntebesked från ECB-ordförande Christine Lagarde.

Redan i förra veckan riktade dock Unicredit uppmärksamheten mot kommande regellättnader under en kapitalmarknadsdag, då den italienska banken menade att banker i större utsträckning kan ges tillåtelse att uppfylla delar av de kapitalkrav som påförs bankerna i och med Basel III via belåning. Således blir regelkraven mindre kostsamma för bankerna framgent, då kapital inte längre behöver bindas upp i enlighet med CET1, som är den mest kostsamma typen av kapital.

Unicredit menade sig nu i stället kunna finansiera runt hälften av detta via lån, snarare än att bygga upp kapitalet ur den egna kassan.

Regeländringen kommer således ge Europas banker möjlighet att fortsätta dela ut mer kapital till aktieägarna - och således behålla en av få kvarvarande attraktionskrafter efter åratal av kräftgående aktiekurser.

Regelförändringarna under Basel III har kritiserats av både banker och analytiker, bland annat för att de riskerar att leda till att de höga utdelningarna ligger pyrt till.

Innan torsdagen var snittindexet för Europas banker, Stoxx 600 Banks, ned med över 20 procent de senaste två åren, samtidigt som Stoxx 600 var upp med över 10 procent. På kontinenten har bland annat Deutsche Banks börsvärde kraschat med 95 procent sedan innan finanskrisen 2008.

Vid fredagens öppning steg bankindexet upp med över 3,5 procent medan regionsindexet steg omkring 1,5 procent.


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST