Fotograf: Markus Schreiber/TT, Naina Helen Jamå, TT

Här är tre saker från EU-toppmötet

Alla EU-länder utom Polen ställde sig vid EU-toppmötet bakom att EU ska bli koldioxidneutralt till 2050.

26 EU-länder vill bli koldioxidneutrala 2050 - inte Polen. 

Polen ansåg sig ha fått ett undantag.

Däremot lyckades EU-toppmötet nå enighet om kärnkraften ska kunna bidra till klimatomställningen eller inte.

Efter långa förhandlingar under torsdagskvällen och natten mot fredagen fick Europeiska rådets ordförande Charles Michel till sist ge upp försöket att nå enighet om 2050 som klimatmål.

"Polen behöver mer tid för att implementera detta mål. I juni 2020 ska vi komma tillbaka till frågan", sade Charles Michel vid en presskonferens efter toppmötets första dag.

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki gav en annan tolkning.

"Polen undantas från principen att nå klimatneutralitet (till 2050). Vi kommer att nå dit i vår egen takt", skrev han på Twitter.

Under toppmötet hävdade Mateusz Morawiecki att kolberoende Polen behövde tid till 2070 för att nå koldioxidneutralitet.

Möjligen kan Polen ändra sig till i juni när det står klart hur mycket stöd svaga EU-länder kan få till hjälp i klimatomställningen. Sådana stöd ska bestämmas i EU:s långtidsbudget för 2021-2027, som ska förhandlas fram under början av året.

Vid EU-toppmötet i juni i år hade Polen sällskap av Ungern, Tjeckien och Estland för att stoppa 2050 som EU:s mål. Men dessa tre länder ändrade sig alltså till torsdagens möte.

En strid uppstod kring om kärnkraft kan betraktas som en del i lösningen under en övergångsperiod för att nå klimatmålen. Det kan ha betydelse om kärnkraftsinvesteringar kan få klimatstöd.

Tjeckien och Ungern argumenterade för kärnkraft, med visst stöd från Frankrike.

Österrike, Tyskland och Luxemburg motsatte sig detta eftersom de anser att kärnkraft inte är säkert.

Kompromissen blev att toppmötets slutsatser torrt noterade att vissa länder använder kärnkraft som del av sin nationella energimix. (Varje EU-land får själv välja sin energimix.)

Statsminister Stefan Löfven kunde inte säga om detta betyder att kärnkraft kommer att kunna få EU-stöd som en del i klimatomställningen.

"Det är för tidigt att spekulera i vart dessa investeringar ska gå", sade han till journalister efter toppmötets första dag.

På väg in till EU-toppmötet sade Tjeckiens premiärminister Andrej Babis att Tjeckien vill klara klimatomställningen med en utbyggnad av kärnkraften.

EU-ledarna höll också en förpostfäktning om en framtida gränsavgift mot omvärlden som ska läggas på billiga importvaror med stort klimatavtryck för att jämna ut spelplanen mot europeiska konkurrenter.

Sverige och Tyskland drog åt frihandelns håll medan Frankrike och Spanien drog åt mer protektionistiskt håll.

Kommissionen ska lägga ett förslag innan EU-länderna får starta den verkliga bataljen om utformningen.

EU förlänger sanktionerna mot Ryssland.

EU-toppmötet beslöt på torsdagen att förlänga de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland på grund av aggressionen mot Ukraina.

Förlängningen är på ett halvår och löper till den 31 juli.

På toppmötet redogjorde Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron för läget. De konstaterade att Ryssland inte har gjort några framsteg mot att uppfylla Minsk-avtalet.

I måndags höll Angela Merkel och Emmanuel Macron ett möte i Paris med Rysslands president Vladimir Putin och Ukrainas president Volodmyr Zelenskyj.

Mindre framsteg gjordes, som överenskommelser om vapenvila och fångutväxling. Men det påverkade alltså inte EU-toppmötets ställningstagande.

Sanktionerna infördes den 31 juli 2014 på grund av Rysslands destabilisering av Ukraina. Åtgärderna riktar sig mot områden som finans, energi och försvar, samt varor för både militärt och civilt bruk.

EU-toppmötet den 19 mars 2015 kopplade sanktionerna till att Ryssland uppfyller Minsk-avtalet helt. Ursprungligen skulle Ryssland ha uppfyllt avtalet den 31 december 2015.

Eftersom detta inte har skett har sanktionerna förlängts halvårsvis.

EU har också infört sanktioner mot individer, som beslutas vid annat tillfälle. Det gäller inreseförbud och frysningen av tillgångar för ryssar och ryskvänliga ukrainare för i sex månader i taget.

Inreseförbudet och frysningen av tillgångar gäller nu 150 personer och 38 enheter (främst företag, men även bataljoner).

EU skjuter upp strid om långtidsbudgeten.

EU-ledarna valde på torsdagskvällen att skjuta upp sin första sammandrabbning om storleken på EU:s långtidsbudget 2021-2027 till ett kommande toppmöte, troligen i februari.

Diskussionen om långtidsbudgeten kortades ned när klimatdebatten drog ut på tiden.

Toppmötet begränsade sig till att ge dess ordförande Charles Michel i uppdrag att föra arbetet vidare.

Charles Michel ska under januari föra bilaterala samtal med alla EU-ledarna. Han väntas utlysa ett extra EU-toppmöte i februari.

EU-källor tror att även försöket i februari kan komma att misslyckas så att slutförhandlingen hamnar på det ordinarie EU-toppmötet den 27 mars.

Den 2 december presenterade EU:s ordförandeland Finland sitt förslag till långtidsbudget med belopp för varje utgiftsområde.

Mottagandet blev som förväntat. Sverige och andra nettobetalare ansåg att storleken på 1,07 procent av EU:s BNI (1.087 miljarder euro) är alldeles för hög. De förespråkar högst 1,00 procent.

Nettomottagarna ansåg å sin sida att volymen var för låg. Kommissionens förslag var 1,11 procent och Europaparlamentets 1,13 procent.

En annan stridsfråga är om Sverige och andra nettobetalare ska behålla någon form av rabatt på sina höga EU-avgifter.

Hittills har rabatten knutits till en rabatt som Storbritannien har.

En tredje stridsfråga är fördelningen mellan olika utgiftsområden. Sverige vill ha en omfördelning från "gamla" områden, som jordbruk och regionalstöd, till "moderna" områden, som migration, säkerhet, klimat och konkurrenskraft.

En fjärde stridsfråga är om EU-stöd ska villkoras till att varje EU-land följer rättsstatens principer.




För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST