ANNONS
Thomas Larsson, organisationskonsult och vd för IDI Profiling. Fotograf: Erik Somnäs

Personlighetstestet som ser bortom personlighet

Med IDI Profilings test kan företag öka samspelet och effektiviteten i en grupp. Genom att undersöka hur en person upplevs i specifika sammanhang kan man identifiera områden som förhindrar ett bra samarbete.

Personlighetstester har varit omdebatterade de senaste åren. Att sätta etiketter på olika personlighetstyper är ett sätt att göra det svåra enkelt, men det hindrar ofta en mer genuin förståelse av varandra. Många forskare hävdar dessutom att de här testerna är helt värdelösa. Det är dock fel att skriva av alla former av personlighetstester, det menar Thomas Larsson, organisationskonsult och vd för IDI Profiling.

”För att ett test ska vara riktigt användbart behöver det knytas till sammanhanget och de utmaningar och uppgifter som en person eller grupp står inför. Då kan vi, istället för att förenkla, få ett språk för det komplexa samspelet”, säger han.

IDI Profiling arbetar därför med instrumentet IDI, Interpersonal Dynamics Inventory, som inte är ute efter att förklara hur en person är – utan hur hen uppfattas i ett bestämt sammanhang. Målet är att förbättra en organisations samarbetsförmåga och kollektiva intelligens.  

IDI Profiling

IDI ägs av företaget IDI Profiling AB och har använts i Sverige sedan början av 1980-talet. Det finns idag tillgängligt på 22 olika språk. Instrumentet säljs genom ett stort nätverk av licensierade handledare. 

Läs mer om IDI Profiling AB här

”Man har egenskaper i sitt beteende som man tar med sig in i exempelvis ett arbetslag och som påverkar dynamiken i gruppen. Om en person uppfattas som väldigt pratsam kan det leda till att andra blir tysta. Vårt test kan visa på den problematiken och personen kan då lära sig att förändra den dynamiken. Antingen genom att prata lite mindre, eller genom att försöka få andra att prata mer”, säger Thomas Larsson. 

Ser till kontexten

Han poängterar att testet är utformat för att optimera samspelet och effektiviteten i en grupp – inte att berätta vem personen är utanför den kontexten.

”Den felaktiga slutsatsen i det här exemplet är att man inte kan ha extroverta personer i gruppen eftersom de inte lyssnar. Det är inte personen som ska förändras – utan agerandet i den specifika situationen. Det kan ju vara så att en person pratar mycket i ett sammanhang, men inte i ett annat.”

Följ IDI Profiling på Linkedin.

Eftersom testet går ut på att se till en enskild persons agerande och samarbete är testpersonens vilja att delta av yttersta vikt. 

”Man måste vara öppen för att bli utvärderad i den roll man har och villig att utveckla sin beteenderepertoar Är man inte det kan det ta emot att höra svaren”, säger Thomas Larsson.

Baseras på väletablerad forskning

IDI är baserat på väletablerad ledarskapsforskning. Grunden är ett frågeformulär som först testpersonen svarar på. Sedan bjuds minst sex personer från ett förutbestämt sammanhang – exempelvis en projektgrupp, ett arbetslag eller en ledningsgrupp – in att svara på samma frågor. Svaren jämförs med IDI Profilings databas som innehåller svar från 60 000 svenska respondenter och utgör en dagsfärsk norm. Från svaren framträder en bild av hur testpersonen upplevs av sina kollegor utifrån tre dimensioner: hur mycket man upplevs försöka påverka andra, hur mycket man upplevs försöka skapa känslomässig kontakt och hur mycket man upplevs försöka anpassa sig efter andras behov. 


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.