Fotograf: Jenny Leyman

Doldisen bakom svenska havremjölkssuccén Oatly: ”Jag kan ju inte skrika till alla att det var jag som hittade på det”

Han är kemiprofessorn som under året som ung gästforskare i USA blev biten av entreprenörsandan. I dag är Rickard Öste 71 och hans havremjölk har gjort global succé. Nu har han börjat snegla på blåbär.

”Det är fascinerande att det är så många som känner till Oatly, men jag kan ju inte gå och skrika till alla att det var jag som hittade på det”, svarar Oatlygrundaren Rickard Öste på min fråga om hur det känns att gå omkring i Hongkong där han bor sedan ett år tillbaka och inse att havremjölken han uppfann för 25 år sedan finns på varenda Starbucks och Pacific Coffee-ställe i hela staden.

”Såklart man blir stolt.”

Vi möts i hans traditionellt ocharmiga forskarrum i Sveriges första forskningsby, Ideon Science Park i Lund, där han är på tillfälligt besök. Klädd i svart skjorta, svarta byxor och svarta skor och med glasögonen uppfällda på huvudet ser han mer ut som en kulturarbetare än som en kemiprofessor.

Läs även: Oatlys charmoffensiv till Sveriges bönder – ska få dem att byta kor mot havre

Trots sina 71 år är han mer aktiv än någonsin med inte mindre än tio projekt i portföljen som väntar på samma genombrott som Oatly. Två av dem står på hans skrivbord i små plastglas - ÖV1 och ÖV2 står det skrivet med en tuschpenna på glasen.

”ÖV1 är en yoghurt som man tar på morgonen så att man får bättre blodsockerreglering hela dagen och ÖV2 är en blåbärsdryck. Med åren har jag blivit orolig för minnet så nu utvecklar vi tillsammans med två minnesforskare en dryck som med hjälp av blåbär i rimliga mängder garanterar en effekt.”

Men än så länge är det inget fel på Rickard Östes minneskapacitet. I hans hjärna har femtio års forskning på livsmedelsområdet lagrats och när nya kopplingar görs i sängen sådär mellan klockan fyra och sex på morgonen behövs inga anteckningsblock.

”Jag var renodlad forskare fram till jag var över 40, det är ju långt senare än många av dagens entreprenörer gör sin entré. Fördelen var att jag hann skaffa mig ett stort kunnande och det behövs en viss nivå av kunskap för att kunna göra den här typen av nya associationer.”

I dag anser han att det är slöseri att så mycket forskning aldrig kommer till praktisk användning i samhället.

Det var åren i USA som förändrade hans syn.

”Jag var gästforskare på det amerikanska jordbruksdepartementets forskningsenhet i San Francisco under 1986 och 1987 och fick jobba med en av de professorer som jag beundrat. Jag var frånskild, men hade en av mina döttrar med mig som gick i skola i Albany.”

Under de två åren i USA hann han inte bara skaffa sig en rad nya kunskaper och erfarenheter utan drogs med i de möjligheter som fanns där att göra innovationer av sin forskning.

”Jag blev smittad av attityden.”

Väl hemma hade hans professor, Arne Dahlkvist som upptäckte laktosintoleransen, avlidit. Så parallellt med att forska vidare kring hur laktosintolerans påverkar människor började han intressera sig för att ta fram ett alternativ till mjölk, antingen ett laktosfritt eller ett växtbaserat. Han gick ned till en 80-procentig forskartjänst och använde resten av tiden till att hitta ett livsmedel med alla de egenskaper som kännetecknar mjölk.

”Några år tidigare, 1984, hade jag varit i Tokyo och sett tetraförpackad sojamjölk i automater. Men eftersom ungefär 30 procent av dem som har mjölkproteinallergi också utvecklar sojaproteinallergi var det inte aktuellt.”

Systematiskt gick Rickard Öste och hans forskargrupp igenom olika spannmål för att kolla om de nådde de uppställda kriterierna kring näringsämnen och smak.

”Vi testade kornmjölk, rågmjölk och vetemjölk. Rågmjölken smakade fruktansvärt illa och vetemjölk hade kanske funkat om det inte varit för celiaki. Men inget är som havre, vill jag säga.”

År 1990 har Rickard Öste och hans kolleger lyckats utveckla en havredryck.

Havre och vatten blandas och mals och en enzymblandning gör att stärkelsen bryts ned och fibrerna hålls intakta. För att uppnå rätt konsistens kan en del av de olösliga fibrerna tas bort, medan de vattenlösliga fibrerna finns kvar i produkten. Slutligen homogeniseras blandningen vilket ger en jämn och slät produkt.

”Hemligheten ligger i enzymerna och det är enzymblandningarna tillsammans med framställningsprocessen som vi får patent på 1994. Jag brukar beskriva processen som att äta havreflingor och spy upp dem en halvtimme senare.”

Rickard Öste poängterar att havremjölken inte blev någon exakt kopia av komjölken som enligt honom inte motsvarar den andel protein, fett och kolhydrater som människan behöver för sitt välbefinnande.

”Fett- och proteinhalten är för hög medan andelen kolhydrater är för låg. Näringssammansättningen i havre ligger närmare människans behov.”

Det är just dessa slutsatser som låg bakom den slogan som retade gallfeber på svensk mjölkindustri, läs Arla, ”it's like milk, but made for humans”.

Det så kallade mjölkkriget startade 2014, två år efter att den tidigare resturangägaren Toni Petersson klivit in som ny vd i Oatly och vänt upp och ned på i princip allt i det då två decennier gamla företaget. Allt utom själva produkten.

”Vi var fortfarande små och hade inte så mycket pengar så han beslutade att låta förpackningen bli vårt skyltfönster mot konsumenterna. Hela profilen byttes ut, liksom titlar. Vi ville att han skulle lyfta bolaget till 500 miljoner kronor i omsättning 2017 och jag tror han svarade något i stil med, ’ja, jag vet inte, jag har aldrig gjort något sådant här förut, vi får se’.”

Den nya kaxiga attityden betalade sig på alla sätt förutom att Oatly förlorade i Marknadsdomstolen i slutet av 2015. Bolaget förbjöds att påstå att mjölk skulle vara dåligt för människor.

”Vi blev stämda och förlorade på några punkter. Jag har en massa t-tröjor hemma som jag inte får ha på mig för då får Oatly böta 2 miljoner kronor. Men i Hongkong kan jag ha dem, för där gäller inte svensk lag …”

Från 2014 rakade omsättningen i höjden och för 2017 blev den inte bara en halv miljard utan 636 miljoner kronor.

”Fokuset på lifestyle, framgången i sociala medier och ett allt starkare fokus på hållbarhet var faktorer bakom ökningen.”

Den riktigt stora succén kom dock med Ikaffe.

”Vi visste att stora delar av mjölken hamnade i kaffet så vi utvecklade en stabil baristamjölk som det gick att göra hjärtan i. Kollegor på universitetet var involverade, liksom min exfru nummer två som också var forskare.”

Ikaffe blev snabbt baristornas nya favorit.

”2016 var jag med på New York Coffee Festival. Alla jublade, tävlingar vanns och Toni valde ut en framåtlutad kaffekedja, Intelligentsia, som tog vår produkt. Sedan spreds den på ett sätt som vi aldrig kunnat ana.”

Läs även: Havremjölkstrenden exploderar i USA – svenska Oatly öppnar fabrik i New Jersey

Det är inte svårt att tänka sig att den dåvarande marknadschefen på Arla ångrar sig i dag. För när Rickard Öste upprymd över sin nypatenterade havredryck lyckades få honom att flyga ned till Skåne för att smaka blev han ordentligt nedstämd.

”Han spottade ut den och sade att den aldrig skulle gå att sälja.”

Rickard Öste är fortfarande adjungerad styrelseledamot och ägare av ”några procent” i Oatly, men det har varit de andra projekten i Aventure, bolaget som knoppades av från Oatly 2008, som upptagit den största delen av hans fokus på senare år. Detta medan hans bror Björn, som började jobba med Rickard 1997 efter en tidigare karriär som IT-entreprenör, fokuserat mest på Oatly.

Det första han satte tänderna i parallellt med utvecklingen av havremjölken hände redan 1990 och var en teknik för att analysera spannmål, Agrovision.

”Ofta skördar man samtidigt i ett specifikt geografiskt område och då ska mottagarna av spannmålet snabbt avgöra om det är bra kvalitet eller inte. Tillsammans med Carsten Petersson, som är professor i fysik och jobbade med artificiella neurala nätverk redan för trettio år sedan, utvecklade vi en apparat med en bild som kunde känna igen sädesslag och avgöra kvaliteten.”

Produkten blev för dyr för spannmålshandeln men fick så småningom sin användning inom läkemedelsindustrin.

Brödvolymmätare är annan tidig och udda produkt som han varit med och utvecklat men sedan sålt vidare. I dag är den, om än vidareutvecklad, standard.

Men ibland gick det inte som han tänkt sig.

”Vi var tidiga med havremjölken i USA och fick intresse från en grupp sikher som ville börja sälja den. Så vi åkte över för att träffa dem på Hilton Head Island i South Carolina.”

Efter att stolt ha visat upp studier på hur betaglukanerna i mjölken kunde sänka kolesterolet fick de en oväntad respons.

”Intressant att den sänker kolesterolet, men jag dricker aldrig mjölk. Kommer ni med en öl så kan vi diskutera.”

När det något år senare var en god vän som pekade på potentialen med en kolesterolsänkande öl kunde han inte längre hålla fingrarna borta.

”Jag, vår vän Arne Berge och min dåvarande fru som var enzymspecialist tog kontakt med en bryggeriexpert från Tyskland.”

Tillsammans tog de fram en process så att betaglukanerna precis som i havremjölken blev kvar, om än lite mer tilltufsade för att använda Rickard Östes eget uttryck. De fick 200 000 kronor från Lunds universitets innovationsenhet Luab som snabbt gick ut med ett pressmeddelande om projektet.

”Morgonen därpå blev vi kontaktade av en journalist och kunde berätta om våra planer. Strax efter hade Vancouver Times en rubrik på förstasidan om glada svenskar som snart skulle kunna dricka hälsosam öl och på Expressens baksida ställdes läsarna inför valet mellan en vanlig öl och en kolesterolsänkande öl.”

Nyheten blev viral i dessa tidiga dagar av nätets framväxt och en dag hittade de en e-handel som sålde ”the cholesterol lowering beer Amadeus”.

”Vi fick skicka vår juristkompis på dem. Där och då förstod jag skillnaden mellan när ett företag kommer ut med något och när ett universitet gör det, då blir det sant och trovärdigt.”

Med smaken av framgång skyndade de i gång med studien. Men resultaten kom som en chock. Ingen kolesterolsänkning i sikte.

”Vi gjorde om molekylen så att den skulle bli större, skrapade i fickan efter de sista slantarna och gjorde en studie till. Men vi fick ingen effekt då heller. Då lade vi ned.”

Men det som började som en kolesterolsänkande öl blev så småningom ett blodsockerreglerande vatten, Good Idea, som just nu lanseras i USA under ledning av hans bror. Jag blir bjuden på en burk. Den smakar just som smaksatt vatten.

”Vi har kunnat visa att vår blandning av fem aminosyror och kromium, som alla är naturliga essentiella näringsämnen, minskar blodsockerökningen efter en måltid med 20 till 30 procent.”

Men det projekt han tycker är mest spännande just nu är Glucanova som utvecklar avancerade produkter som kan påverka tarmfloran, även när människor blivit sjuka.

”Om du marknadsför något som hjälper sjuka så är det direkt ett läkemedel. Samtidigt om du har ett vanligt livsmedel som är lite smartare men har effekter på sjuka, vad gör man då?”

Det är bland annat för att finansiera stora studier i Glucanova på prediabetiker och diabetiker som Rickard Öste och hans fru sedan ett år tillbaka bor på tionde våningen i Kowloon med utsikt över Hongkong Island.

”Jag kände till forskningsmöjligheterna och de enorma bidrag man kan få där, många miljoner med små förbindelser. Vi har sökt och blivit upptagna i Hongkong Science Park, där vi har ett labb och ett kontor. Nu ska vi söka pengar för Glucanova, tillsammans med lokala toppforskare.”

Intervjutiden börjar rinna ut och snart ska Rickard Öste ta sin hyrbil och bege sig till Malmö för ett möte med Oatlys vd Toni Petersson.

”Fram till nu har det varit fokus på varumärken och marknad, men inför framtiden måste vi se till att det finns en betydelsefull forskningsdel i Oatly, inte minst med tanke på den stora hälsopotential som finns i havre.”

Namn: Rickard Öste.
Ålder: 71 år.
Bor: Sedan ett år tillbaka i Hongkong men annars i Lund.
Gör: Kemiprofessor vid Lunds universitet och entreprenör. Grundare av Oatly och en rad andra forskningsbaserade företag.
Familj: Fyra döttrar, en son och en bonusson fördelade på tre fruar. Han har också tre syskon som i likhet med honom själv är entreprenörer.

Mer helgläsning: Från rik uppväxt till att skrapa tuggummi på lagergolv: Så höll den svenska smygrasismen på att knäcka topp-vd:n


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.