Facebooks vd Mark Zuckerberg och Googles vd Sundar Pichai. Fotograf: Tony Avelar/AP/TT, Jeff Chiu/AP/TT

Bolag som Google och Facebook hävdar att de gör gott – därför ska du inte tro dem

Bolag som Uber, Google och Facebook hävdar att de gör gott, men sanningen är att de formar sin historia för att stärka sin position inför framtiden. Det hävdar forne McKinsey-konsulten tillika TED-talaren Anand Giridharadas.

I mitten av augusti skedde något banbrytande.

Business Roundtable, som sedan 1978 har gett ut ”Principles of Corporate Governance”, kom med en kommuniké om att 181 vd:ar för de största företagen inom amerikanskt näringsliv har skrivit under ett löfte om att driva sina bolag med hänsyn till en rad intressenter i samhället.

Nyheten fick stor spridning eftersom varje dokument sedan 1997 har stött principen att alltid sätta aktieägaren i första rummet.

Författaren och Harvardekonomen Anand Giridharadas är inte särskilt imponerad av den sortens utfästelser. Han ser det som rena charaden från eliten.

Efter att han gett ut boken ”Winners Take All: The Elite Charade of the Changing World” träffade Fortune honom nyligen för en längre intervju.

Även om 37-årigen har bytt inriktning på livet och idag är redaktör för Time Magazine bör man ha i åtanke att han i sin tidigare roller på nära håll har sett hur det går till när företagsledare ”anstränger sig” för att lösa sociala och samhälleliga problem.

Förutom att han har varit McKinseykonsult och TED-talare har han också ingått i Henry Crown-sällskapet vid Aspen Institute och håller alltjämt betalda tal samt frotterar sig med den översta procenten på flådiga fester.

I sin bok beskriver han den fiktiva världen MarketWorld som en plats där man tror att marknadsekonomins krafter löser alla problem – också inom vård och skola.

Där har eliten möjligheter att framställa sig själva som offer, men kan i skymundan hela tiden säkra sin plats i toppen och därmed kunna utöva påverkan i syfte att nå egen vinning.

Ett av bokens exempel är när ett storbolag donerar tusentals datorer till skolor samtidigt som man lobbar för att krossa planerade skattehöjningar som skulle kunna finansiera skolornas datorinköp.

Poängen är att Anand Giridharadas tycker sig se liknande fenomen i verkligheten. De som tjänar mest på att befästa monopolen inför framtiden är de företag som är mest villiga och ivriga att ta itu med världsproblemen.

Han menar att eliten bara hjälper till så länge resultatet är en win-win där de inte behöver riskera att drabbas av högre skatter eller andra policies som kan förhindra ett rovgirigt beteende.

Listan med syndare kan göras lång och består av alltifrån tankeledare, filantroper och impactinvesterare till konferensbesökare i Davos och Aspen, enligt Anand Giridharadas.

Situationen förvärras ytterligare genom att syndarna förstärker varandras koncept av godhet och ger varandra tolkningsföreträde.

Han har inget emot att rika vill göra goda gärningar i syfte att åstadkomma en bättre värld, men det han sätter fingret på är att elitens gåvor kan få rakt motsatta effekter.

Ett exempel är att filantropi kan bidra till att hålla allmänhetens ilska över samhällets orättvisor i schack.

Därmed riskerar större åtgärder med potential att förbättra livet för väldigt många människor att kraftigt försenas eller helt utebli.

Den forne McKinsey-konsulten svingar hårt mot USA:s tidigare president Bill Clinton som i sitt numera nedlagda Global Initiative Conference gav världens mäktigaste en plattform att lyfta fram sina filantropiska projekt oavsett vilka missdåd de tidigare hade gjort sig skyldig till.

Anand Giridharadas retar sig om möjligt än mer på techledare som besitter en massa makt och verkar under ideologisk flagg. Uber vill skapa mikroentreprenörskap i USA, Google vill organisera all världens information och Facebook vill bygga en universell community för mänskligheten.

Läs även: Futuristen på Google: Medborgarlön rullas ut globalt på 2030-talet – och du kommer att ”leva väldigt gott på den”

Situationen kompliceras av att samhället är mer förvarslöst mot idealister än realister eftersom den förstnämnda kategorin faktiskt ofta tror sig göra gott för världen, enligt Anand Giridharadas.

”Vi är inte så bra på att reglera idealisterna eftersom vi till en viss grad sugs in i deras story”, säger han till Fortune.

Som exempel menar han att Facebook-grundaren Mark Zuckerbergs filantropiska åtgärder bidrog till att få bort strålkastarljuset från bolagets missbruk av användardata.

Han exemplifierar också med att Goldman Sachs som var en av de främsta orsakerna till finanskrisen kör initiativet ”10 000 Women” i syfte att hjälpa kvinnliga entreprenörer.

”Om de nu verkligen älskade kvinnor så mycket hade de inte gjort det de gjorde under finanskrisen, vilket skadade långt fler än 10 000 kvinnor”, säger han till Fortune.

Han anser också att till och med att självaste Microsoft-grundaren Bill Gates har kommit undan för lätt och att han genom sitt filantropiska arbete i Afrika stärkt sin position att påverka regeringars agendor för egen vinning.

Anand Giradharads tycker att det är hög tid att damma av en invändning som var vanlig för 100 år sedan:

”Vad är det som säger att dessa människor ska fatta besluten över våra liv?”

Mer helgläsning: Rika som troll – det är Rusta det


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.