Fotograf: TT

Klimatförnekelse kopplas till högernationalism i ny forskningsstudie

"Vi behöver förstå de former av respons- och vardagsförnekelse som gör att växthuseffekten inte tas på allvar, trots att vi har konsekvenserna mitt framför ögonen."

En färsk forskningspublikation från Chalmers visar på kopplingen mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse. 

I publikationen "Varför tas inte klimatförnekelse på allvar? Studier av klimatförnekelse" samlas forskare inom området för att angripa de nätverk, idéer och intressen som finns inom klimatförnekelse. Publikationen tar särskilt sikte på högernationalism, utvinningsindustrin och konservativa tankesmedjor med målet att öka förståelsen för klimatförnekelse och dess inverkan på politiska beslut, men också att sprida kunskap.

"Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, samtidigt som tidsspannet som vi har på oss att agera krymper", säger chalmersforskaren Martin Hultman i ett pressmeddelande.

Martin Hultman är docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier och forskningsledare för projektet. Han menar att många högernationalistiska partier i Europa numera har klimatförnekelse som en av sina viktigaste värderingar.

Läs även: Studie: "Växande global elit" flyger tusen gånger mer än genomsnittet

"De här partierna ökar i betydelse. Vi ser det i Danmark och Norge, hos brittiska UKIP och franska Front National. Men också i Sverige, med Sverigedemokraternas misstänksamhet mot SMHI, diskreditering av Parisavtalet, avfärdande av klimatlagar och utnämningen av klimatförnekaren Václav Klaus till frihetshjälte."

Genom forskningsprojektet etableras en ny internationell plattform för forskning om klimatförnekelse, Centre for Studies of Climate Change Denialism (CEFORCED). Plattformen samlar närmare 40 experter på området och ger möjlighet för internationella 

"Vi behöver förstå de former av respons- och vardagsförnekelse som gör att växthuseffekten inte tas på allvar, trots att vi har konsekvenserna mitt framför ögonen", säger Martin Hultman.

"Vi avfärdar inte klimatförnekelse som något enbart vissa sysslar med, exempelvis inflytelserika, äldre män med starka kopplingar till fossilindustrin – även om sådana organiserade grupper spelar viktiga roller. Eftersom kunskapen om klimatförändringarna och deras orsaker funnits länge behöver vi också förstå de former av respons- och vardagsförnekelse som gör att växthuseffekten inte tas på allvar, trots att vi har konsekvenserna mitt framför ögonen."

Enligt Martin Hultman finns starka skäl till produktionen av klimatförnekelse och att det kan vara svårt att ta till sig klimatvetenskapliga slutsatser.

"Runt 80 procent av all energi som köps och säljs i världen är olja, kol eller fossilgas. Världens ekonomier snurrar med den här typen av energi, som samtidigt förstör våra livsbetingelser. Det gör klimatvetenskapens insikter jobbiga eftersom de innebär att de flesta i Sverige - och i andra länder som använder mängder av resurser för att upprätthålla sin livsstil - måste förändra sitt sätt att leva, och att världens allra mest inflytelserika företag måste byta affärsmodeller. Samtidigt skulle en klimatvänligare livsstil innehålla mycket av det som många håller kärt, som till exempel mer tid att umgås, mer kontakt med naturen, bättre hälsa och mindre stress."

Läs även: Politikforskaren: Freud kan få klimatförnekarna att tänka om


För dig som prenumerant

VA Superkarriär:

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.