Fotograf: Privat bild

Mensas högste ordförande om intelligens, framgångsfaktorer och hur smarta medarbetare ska ges tillräckligt spelrum

Nyvalda globala Mensabossen Björn Liljeqvist vet hur du upptäcker – och får ut mesta möjliga av dina mest intelligenta medarbetare.

Lätt uttråkad, behov av att ständigt lära sig saker och konsumerar idéer som andra äter chips.

Stämmer det in på beskrivningen på någon av dina medarbetare är det läge att säkra att du ger fritt spelrum åt vederbörande att åstadkomma storverk.

Det hävdar Björn Liljeqvist som i rollen som nybliven ordförande för Mensa International med cirka 134 000 medlemmar med en IQ på minst 131.

"Har du som chef väl identifierat en intelligent medarbetare kan du begära en massa saker i form av resultat, idéer och output. Och vill du ha tre lösningar på ett problem kan du lika gärna få tio. Men bara om du inte detaljstyr personen."

Läs även: Krönika: Medarbetarna är din starkaste förändringskraft

Det beror på att intelligenta personer drivs av att tänka tankar som ingen annan tidigare har tänkt och vill ha fritt spelrum att göra det.

Riktigt intelligenta kännetecknas också av – kanske inte helt oväntat – mängder av intressen. 

"Inom Mensa har vi jurister som målar tavlor och åker motorcykel på helgerna och rätt vad det är byter karriär. Intelligenta personer har svårt att begränsa sig till en sak."

Ett annat tydligt kännetecken är att de utstrålar en nyfikenhet kring allt mellan himmel och jord. 

Med tanke på att Björn Liljeqvist blev Mensamedlem i tonåren, var ordförande för Mensa Sverige 2007–2011, satt som ledamot i internationella styrelsen 2011–2017 och blev ordförande i juni i år är han så van att omge sig med intelligenta att han kan upptäcka en riktigt smart person bara han går förbi folk på gatan.

"Jag ser intelligensen i deras nyfikenhet. Men jag kan såklart ha fel som alla andra. Intelligens syns inte alltid utifrån."

Född på Karlavägen på Östermalm i Stockholm, med flytt till bland annat Karlskrona upptäcktes hans begåvning som 15-åring av Jola Sigmond, känd för att ha en av Sveriges högsta IQ.

"Han vikarierade som bildlärare på högstadiet och blev min mentor. Vi kunde samtala i timmar efter skolans slut och jag kände verkligen att han förstod allt jag sade."

Fenomenet att smarta människor enklare förstår varandra kallar han för intellektuell resonans. 

"Det är ungefär som resonansen i lådan när du slår an gitarrsträngarna. Vissa hör en speciell klang och vill bara ha mer, medan den går spårlöst förbi för andra."

Läs även: Techentreprenören efter sonens död: "Du måste bli lika bra på att boka in tid med barnen som att boka jobbmöten"

I rollen som nybliven Mensaordförande är budskapet att alla ska försöka hitta sin talang och göra något av den för att bidra till en bättre värld.

"För 20–30 år sedan var jantelagen starkare i Sverige och det fanns en utbredd syn att begåvade barn inte behöver få uppmuntran. I dag är det inskrivet i läroplanen att begåvade barn har rätt till stimulans."

Den ursprungliga tanken med Mensa var att om man samlar en massa intelligenta människor kan de med förenade krafter göra världen bättre.

I dag vet man att det inte fungerar så.

"Det råder snarare en större mångfald bland Mensamedlemmar än övriga befolkningen, men däremot fann man fenomenet intellektuell respons."

Han berättar att också forskarvärlden har funnit att intelligens är en god prediktor för framgång inom en rad områden.

Det råder däremot en missuppfattning om att människor med hög intelligens inte skulle vara lika socialt framgångsrika.

"Besitter du hög IQ kan du använda intelligensen till att lära dig att kompensera bristande social kompetens."

Förutom att utstråla stor nyfikenhet, ett ständigt behov av att lära sig nya saker och tänka nya tankar är det tre faktorer som kanske inte helt oväntat påverkar såväl studieresultat som arbetsprestation.

Talang, motivation och teknik.

"Du måste vara intelligent för att vinna Nobelpriset, men det som verkligen skiljer ut pristagarna från övriga är att de ofta är ledare för forskningsteam som har arbetat i decennier med att få fram sin upptäckt."

Till vardags driver Björn Liljeqvist bolaget BrainGain som lär studenter att bli bättre på att studera. I den rollen har han tydligt sett att de mest framgångsrika studenterna besitter minst två av de tre egenskaperna.

"Har du alla tre kan du mer eller mindre göra vad du vill. För då har du kunskap om vad du kan göra, i vilka situationer du kan göra det och vetskapen om att du har råstyrkan att klara av det."

På frågan hur nära kreativitet ligger intelligens hävdar Björn Liljeqvist att ytterst intelligenta medarbetare går igång som allra mest på uppgifter där man ges fria tyglar.

"Det är ungefär som med Mensa. Organisationen fungerar utmärkt så länge medlemmarna får göra saker på sitt sätt."

Björn Liljeqvist hävdar att om man vill testa människor i samband med exempelvis rekrytering är det bättre att använda tillförlitliga tester som IQ-tester, jämfört med exempelvis att få fram personlighetstyper via andra sorters tester.

Han anser att intelligens bör ses som en naturtillgång.

"Det viktiga är inte själva oljan, utan raffineringen av den."

Själv blir han inte imponerad av någon bara för att den besitter hög IQ.

"Det säger exempelvis ingenting om personens moraliska karaktär. Jola Sigmond brukade säga att en intelligent skitstövel är en mycket påfrestande skitstövel."

Så upptäcker du dina smartaste medarbetare: 

* Blir lätt uttråkad.
* Nyfiken, vill ständigt lära nytt.
* Hatar att bli detaljstyrd.
* Ger 10 lösningar på ett problem om du bett om 3.
* Trivs bäst om han/hon får vidareutveckla sin talang.
... och tänk på att hög IQ finns bland alla sorters människor och i alla yrkesgrupper.

Var ligger du på skalan?

IQ Andel av befolkningen: 

  • Under 70: 2 %
  • Under 90: 25 %
  • 100 Medelvärde
  • Över 110: 25 %
  • Över 120: 9 %
  • Över 130: 2 %
  • Över 171: 0,0001 %

Källa: Wechslerskalan


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.