Fotograf: VA Montage: Commons/Richard Drew, TT

Med Rockström i spetsen släpps nu en ny ”färdplansrapport” – positiva tecken

Mycket går åt rätt håll. 

Mycket går åt rätt håll med klimatarbetet just nu, men för att ytterligare skala och därmed öka chansen att hinna halvera utsläppen till 2030 krävs fler snabbväxande sociala rörelser, ökat politiskt stöd, indragna subventioner för fossila bränslen och ytterligare digitalisering. Det framgår av en ny ”färdplansrapport” som ledande klimatforskare i världen, däribland Johan Rockström ligger bakom.

  • Energieffektiva lösningar kring vind- och solkraft skalar tillräckligt snabbt för att mänskligheten ska hinna halvera utsläppen från världens elproduktion senast 2030.
  • Elfordon har potential att nå en 90-procentig marknadsandel om starka policys som stöder riktningen införs.
  • Digital teknik fortsätter att vara ett ”wild card” i det att den kan antingen kan stöda rekordsnabb transformation av det ekonomiska systemet eller bidra till ännu högre koldioxidutsläpp.

Det är några slutsatsen från rapporten ”Exponential Roadmap – Scaling 36 Solutions to Halve Emissions by 2030” som bland annat den svenske miljöteknikprofessorn Johan Rockström ligger bakom.

”Färdplansrapporten” är den andra i ordningen – den första släpptes i samband med Global Action Climate Summit 2018.

Målet då är detsamma som nu.

Att få världen att förstå att vi måste hålla den genomsnittliga globala temperaturökningen till max 1,5 grader och hur vi kan nå målet.

För att nå dithän har forskarna identifierat fyra områden som är på väg att konvergera och kan snabba på övergången till en mer klimatsmart värld.
Dessa är:

  • Snabbväxande sociala rörelser som exempelvis Greta Thunbergs ”Fridays for Future” har bidragit till att lyfta allmänhetens medvetande om klimathotet samt fått både bolag och städer att vidta en rad åtgärder.
  • Länder som Storbritannien, Frankrike, Norge och inte minst Sverige har satt målet noll utsläpp senast 2050.
  • Den ekonomiska logiken bakom en snabb övergång till sol- och vindkraft har nått en brytpunkt i det att den sortens energialternativ ofta är billigare än fossila bränslen samtidigt som snabb teknikutveckling för alltifrån batterilagring till elfordon ytterligare kan bidra till låga utsläpp.
  • Digitalisering och global kommunikation gör att det går allt snabbare att skala transformationen jämfört med tidigare ekonomiska transformationer i historien.

Precis som rapportens titel antyder har forskarna identifierat de 36 mest gångbara lösningarna för att halva utsläppen av växthusgaser till 2030 och fokuserar på sex sektorer: energi, industri, transport, bygg, naturbaserade lösningar och matkonsumtion.

Det sistnämnda betraktas som en ”dark horse” i det att den kan bli en av de tuffaste sektorerna att snabbt halvera utsläppen inom.

För att lyckas krävs nämligen snabb övergång från hög konsumtion av rött kött och processad mat till hälsosamma dieter bestående av frukt, baljväxter och grönsaker.

Dessutom måste hinder som bristfällig planering av jordbruksmark övervinnas samtidigt som vi måste undvika att skapa fler kalhyggen och återplantera skog i syfte att lagra massa växthusgaser från atmosfären.

Forskarna räknar med att så kallade naturbaserade lösningar har kapacitet att lagra nio miljarder ton koldioxidutsläpp årligen från 2030.

Johan Rockström konstaterar att även om det råder en kamp mot klockan har företag och hela branscher hunnit genomföra betydande transformationer på mindre än tio år.

Avskaffandet av subventioner för fossila bränslen har högsta prioritet, men det är av yppersta vikt att policyåtgärderna är både skäliga och rättvisa för att inte riskera att misslyckas.

Forskarna anser också att världens utvecklingsländer med sin historik av stora utsläpp har extra stort ansvar att få ned utsläppen snabbt.

När det gäller just industrins utsläpp betraktas affärsmodellen kring cirkulär ekonomi som en av de viktigaste vägarna till att få ned utsläppen.

Rapporten är ett samarbete mellan universitetsvärlden, affärsvärlden och grupper inom samhället.

Men trots alla ljusglimtar som rapporten lyfter fram råder inga tvivel om att det är bråttom.

Fortsätter utsläppen att ligga på samma nivåer förlorar världen redan inom blott 10-15 år chansen att hålla uppvärmningen inom max 1,5 grader.

Även om det kan kännas smärtsamt rent ekonomiskt för många aktörer med alla förändringar finns ändå ett ljus i mörkret.

Forskarna räknar nämligen med att en framtid med låga koldioxidutsläpp är värd 26 biljoner dollar mer från 2030 jämfört med om världen inte väljer en sådan väg.

Läs även: Svaret på framtidsmaten finns i fisk – enligt FN


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.