Fotograf: Pressbild Fairtrade

Rapport: Extremt låga löner i leverantörskedjorna hotar Agenda 2030-målen

Inkomsterna för miljontals människor som arbetar i de globala leverantörskedjorna är ohållbart låga, vilket hotar Agendan 2030-målen. Det är slutsatsen från en färsk rapport.

Enligt Fairtrade Sveriges Rapport "Rätten till levnadsinkomst: en förutsättning för Agenda 2030", som släpps idag, är inkomsterna så låga att de grundläggande rättigheterna för människor, som arbetar i leverantörskedjornas första led, inte kan tillgodoses.

"Ska vi nå de globala målen för hållbar utveckling måste de som plockar teblad, lyfter bananstockarna och torkar kaffebönorna tjäna tillräckligt för att låta sina barn gå i skolan och äta sig mätta", kommenterar Hewan Temesghen, generalsekretarför Fairtrade Sverige.

Enligt rapporten är genomsnittslönen i 18 undersökningar inom jordbruks- och textilsektorn i länder med utbredd fattigdom bara 65 procent av de beräknade levnadslönerna.

"Även om den internationella handeln är en stark motor för välstånd visar de här undersökningarna på systematiskt ohållbara löner och inkomster i världshandeln."

För anställda på bananplantager i Dominikanska Republiken är lönerna så låga som 49 procent av levnadslönen och inom rossektorn i Etiopien är de ännu lägre, bara 33 procent.

Rapporten bygger på en sammanställning av studier inom ramen Global Living Wage Coalition de senaste sju åren. I den jämförs även regeringars lagstadgade minimilöner med beräknade levnadslöner. Det visade att i de 14 undersökningar där länder fastställt minimilöner låg dessa i genomsnitt på drygt hälften, 53 procent, av levnadslönerna, trots att länderna i undersökningen ratifierat FN:s konvention om de ekonomiska, kulturella och sociala rättigheterna. Det förekommer även att minimlönen ligger under Världsbankens definition av extrem fattigdom.

"De extremt låga lönerna visar att det är otillräckligt att hänvisa till minimlöner i företags uppförandekoder och myndigheternas styrdokument för upphandlingar. Det är direkt missvisande om man använder det som en indikator på social hållbarhet", understryker Hewan Temesghen.

Rapporten avslutas med konkreta rekommendationer till beslutsfattare på olika nivåer.

"Det behövs ett brett engagemang från politiker, företag och konsumenter för att få bort priser och löner som leder till kränkningar av mänskliga rättigheter. EU bör anta ett direktiv om företagsansvar för mänskliga rättigheter för att få ett slut på barnarbete, slavliknande arbete och ersättningar som omöjliggör för människor att ta sig ur extrem fattigdom", säger Hewan Temesghen.

Med levnadslön avses den ersättning, som en anställd behöver under en arbetsvecka på en viss plats för att få en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj.

Beräkningen sker utifrån de mänskliga rättigheterna och inbegriper rätten till mat, en anständig bostad, utbildning, sjukvård, kläder och andra väsentliga behov, samt buffert för oväntade händelser.

"När leverantörslöner nu beräknas på allt fler platser får vi ett nytt kunskapsläge som skapar stora möjligheter att i högre utsträckning bidra till en hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom", framhåller Hewan Temesghen.

Läs även: Gates: "Vi är inte ens i närheten av att hinna nå FN:s mål till 2030" 


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.