Fotograf: Unsplash

Så går det för svensk industri – ”över genomsnittet”

”Den viktigaste slutsatsen är att svensk industrins långsiktiga konkurrenskraft verkar ha stärkts gentemot andra rika länder”, menar fackförbundet Juseks chefekonom Daniel Lind.

Produktiviteten i svensk industri har under 2000-talet utvecklats bättre än i jämförbara länder. Sverige ligger en bit över genomsnittet, både vad gäller produktivitetstillväxt och produktivitetsnivå.

Det menar fackförbundet Juseks chefekonom Daniel Lind som analyserat industrins vertikala produktivitet, som mäter produktiviteten i hela produktionskedjan och inte enbart i enskilda branscher.

”Den viktigaste slutsatsen är att svensk industrins långsiktiga konkurrenskraft verkar ha stärkts gentemot andra rika länder. Det gäller också för verkstadsindustrin, som är central för svensk industri och svensk lönebildning”, säger han till Nyhetsbyrån Direkt.

Han säger att vertikal produktivitet ger ett annat, mer verklighetsnära perspektiv på industriproduktivitet genom att man tar hänsyn till hela produktionsprocessen, där mycket av industrins värde produceras hos leverantör i exempelvis den högteknologiska tjänstesektorn.

Det produktivitetsmått han analyserat mäter hur många sysselsatta som krävs i hela ekonomin för att möta en slutlig efterfrågan på industriprodukter om 1 miljon dollar. Eftersom en allt större andel av den sysselsättning som krävs för att producera en industriprodukt återfinns utanför den egentliga industrin fångar detta mått bättre den faktiska produktivitetsutvecklingen, enligt Daniel Lind.

”Med IT-revolutionen och ny teknik har olika delar av ekonomin blivit mer sammanflätade. Med ett vertikalt perspektiv fångar man upp hela produktionsprocessen och inte bara vad som sker i en enskild industri. Det ger på så sätt en mer realistisk bild av hur produktion sker och hur produktiviteten utvecklas, särskilt som branscher blir allt mer specialiserade”, säger han.

Läs även: Ingves räntebesked idag: ”Det känns lite som 'Bagdad Bob'”

Han säger att ingen tidigare har tittat på konkurrenskraft på detta sätt i Sverige, men att det sker i ett växande antal andra länder, och att statistiken ger en kompletterande bild över utvecklingen i svensk industri under 2000-talet, som har varit positiv.

”Produktivitetsutvecklingen för svensk industri och dess delbranscher har varit ganska positiv i förhållande till jämförbara rika länder. Vi är inte bäst, men vi är strax över genomsnittet både när det gäller produktivitetsutveckling och själva nivån. Det finns några länder som sticker ut, framför allt Belgien, Nederländerna och Danmark, men sedan kommer Sverige”, säger Daniel Lind.

Under de år han studerat, 2001-2014, har svensk industris produktivitet ökat med 5,9 procent per år, att jämföra med 5,2 procent för ett viktat snitt av nio viktiga handelspartners och konkurrentländer (Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Belgien, Nederländerna och USA). Tyskland har samtidigt haft en produktivitetstillväxt på 5,5 procent per år. Det kan noteras att det, precis som för vanliga produktivitetsmått, var en starkare utveckling åren före finanskrisen än efter.

Svensk industris konkurrenskraft har alltså stärkts under perioden och 2014 hade Sverige en produktivitetsnivå som var 19 procent högre än snittet för de nio länderna och hela 32 procent högre än Tysklands. Samtidigt har produktivitetsledaren Belgien en produktivitet som är 23 procent högre än den är i svensk industri.

”Vi ska nog inte stirra sig oss blinda och tro att Tyskland i alla avseenden är det föredöme vi i Sverige ska sikta mot. Det finns flera andra länder som tycks vara mer produktiva. Samtidigt skulle jag gissa att produktiviteten i Tyskland påverkas av att det fortfarande skiljer sig en del mellan östra och västra Tyskland. Många företag i västra Tyskland är världsledande”, säger Daniel Lind.

Han säger att det är svårt att veta varför Sverige har haft en förhållandevis god utveckling, men en tanke är att produktiviteten har utvecklats starkt i branscher som levererar till industrin.

”Min teori, som jag inte kan bevisa i den här analysen, är att vi i Sverige kan ha haft en snabb produktivitetstillväxt i branscher som levererar insatser till industrin, jämfört med andra länder. Det verkar finnas ett högt produktivitetstryck hos industrins underleverantörer. Den generella trenden är att det krävs fler anställda utanför verkstadsindustrin för att producera en produkt. Därmed blir produktiviteten i andra branscher viktigare, som i den kunskapsintensiva tjänstesektorn”, säger han.

Ytterligare något som statistiken visar är hur snabbt Kinas produktivitet har ökat. 2001 krävdes det 35 gånger fler anställda för att producera industrivaror för 1 miljon dollar i Kina än i Sverige, vilket sedan minskade till 13 gånger år 2014.

”Det har skett en väldigt snabb konvergens. Kina har sedan WTO-medlemskapet 2001 slutit 60 procent av det produktivitetsgap som fanns i förhållande till Sverige. Samma sak ser vi i andra tillväxtländer”, säger Daniel Lind.

Statistiken som beräkningarna baseras på produceras med stor eftersläpning och senast tillgängliga år är 2014.

”Det är förstås en nackdel om man ska diskutera hur högt industrins märke ska vara i kommande avtalsrörelse, men lönebildningen bör också bottna i en analys av hur industrins konkurrenskraft utvecklats på lång sikt och inte bara fokusera på den dagsaktuella konjunkturen. Den långsiktiga trenden för industrins konkurrenskraft talar inte för att Sverige skulle ha tappat i förhållande till andra rika länder, snarare tvärtom. Det finns även få indikationer på att Sverige skulle ha utvecklats sämre än andra rika länder efter 2014”, säger Daniel Lind.

Läs även: Fartökning på den svenska bostadsmarknaden


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

Kalendarium

För dig som prenumerant

VA Superkarriär:

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.