På bild: Markus Hökfelt Fotograf: Johan Töpel

”Det krävs fler investerare som följer Klarna och Spotify-exemplen inom greentech”

Följ med i Veckans Affärers nya artikelserie om investerare.

Vad är egentligen viktigt för investerare? Hur tänker de kring värdet, och vad får dem att falla för ett bolag? Häng med i Veckans Affärers nya artikelserie om investerare. Den här veckan har vi knackat på hos Markus Hökfelt, fondchef med ansvar för Almi Invest Greentechfond, som förvaltar 650 miljoner kronor.

Vad går du och funderar på just nu?

”Hur vi ska attrahera flera investerare till det här segmentet. I ekosystemet börjar det komma impactinvesterare som Norrsken och Summa Equity och några fonder. Midroc New Technologies och Industrifonden vill gå mot mer deep tech igen. Men jag vill att vi lockar hit internationella investerare också. ”

”Det tar längre tid att få snurr på greentech investeringar, men vi tror att denna typ av bolag kommer ha en bättre värdeutveckling på sikt. Det behövs stora investerare som kan ta bolagen ut i världen, inte bara i Sverige och Norden. Vi för aktiva dialoger med flera aktörer om det. ”

”Sverige har ett bra ekosystem med Vinnova, RISE, Energimyndigheten, Almi Invest, VC-segmentet och Private equity börjar komma. Sveriges start-ups imponerar, men fortfarande är det ett stort steg för internationella investerare att komma hit för tidiga bolag.”

Vad får dig att falla för ett bolag?

”För att jag ska falla för ett bolag måste det ha rätt CO2-potential, det behöver inte spara koldioxid i dag men de ska ha stor potential att göra det i framtiden. För att vi ska gå in i ett bolag krävs åtminstone att över 1 procent av de svenska utsläppen försvinner, annars är det inte så intressant.”

”Vi bedömer annars vanliga kriterier så som teamet, affärsmodellen, skalbarheten och potentiella medinvesterare. Vårt grundkrav är att privata investerare ska gå in med minst lika mycket som vi. Medinvesterarna är ofta konsortier av affärsänglar och VC-bolag, men helst vill vi se tyngre aktörer, som har erfarenhet av sektorn och kan ta bolagen hela vägen med sitt kapital.”

Varför säger du nej?

”Vi tackar oftast nej för att bolagen inte är i den fas vi vill investera i. Det kan vara i för sen fas, ett publikt bolag eller, vilket är vanligast, alldeles för tidigt. Ett flertal bolag har varit av mer projekt/anläggningstyp, vilket passar bättre med annat typ av kapital än vad vi kan erbjuda. Andra orsaker till ett nej är att teamet inte har rätt konstellation eller att skalbarheten och tekniken inte är tillräckligt bra. Vi exponeras för många bolag och kan tex ha sett att det finns en lösning, som är bättre.”

”Sedan starten av Greentechfonden för två år sedan har vi investerat i elva av de 200 bolag vi tittat på. Det är en relativt hög investeringsgrad, men det förklaras av att det fanns ett uppdämt behov av Greentechinvesterare på marknaden. Investeringarna utgör nu cirka 10 procent av fondkapitalet. ”

”Vi investerar 5-30 miljoner kronor per bolag, ibland hänvisar vi de bolag som vi tackat nej till, till våra systerfonder, som hjälper bolag i tidigare skeden med upp till 10 miljoner kronor.”

Är det inte svårt att hitta greentech?

”Tidig miljöteknik hade länge svårt att visa bra avkastning. Det är tunga investeringar, som tar tid att utveckla och ibland måste in i industrin med krav på att denna ställer om sin produktion. De kräver att man verkligen sätter sig in i flera aspekter och måste lägga mycket tid på det, trots att det är tidiga bolag. Det blir väldigt svårt för flertalet VC-bolag som behöver placera större belopp men till lägre risk. Jämfört med traditionell tech är de här bolagen mer kapitalintensiva och i behov av både bidrag och riskkapital. I och med de långa ledtiderna behövs mer uthålligt kapital. Men branschen har mognat sedan tidigt 2000-tal, mycket till följd av omställningstryck, teknikmognad och att de politiska drivkrafterna sätter spelreglerna.”

”Men CO2-reducerande teknik finns i många sektorer. Vi har tex investerat i bolag inom vågkraft (CorPower Ocean), slamhantering (C-Green Technologies) och solenergi (Epishine) till bolag med AI teknik för att satelitoptimera jordbruk (Vultus) och utsäde samt ett bolag som kan ersätta plast baserat på cellulosa (BioFiber Tech). ”

Hur tänker du vad gäller värdet?

”Vi investerar på lika villkor som våra privata medinvesterare och därmed har vi marknadsmässiga avkastningskrav i varje enskild investering. Vi har ännu inte exiterat något bolag så det är lite för tidigt att bedöma värdeutvecklingen men det ser mycket bra ut så här långt. Genom att vi tar en aktiv plats i bolagens styrelse vill vi driva värdeutvecklingen med fokus på sälj/marknad, rekrytering, struktur, finansiella resultat och fortsatt finansiering”

Hur ska Sverige få fler entreprenörsföretag?

”Det har varit ett väldigt bra utbud hittills men det har också funnits ett uppdämt behov inom Greentech. Marknaden är generellt högt värderad så det är en utmaning att hitta riskvilligt kapital i detta segment. Vi behöver fler investerare som följer Klarna, gaming och Spotify-exemplen, dvs investerare som gjort pengar i segmentet, som vill ge tillbaka och se nästa generation greentechbolag gå framåt.”

När sover du inte gott om natten?

”Jag sover gott om natten, men blir samtidigt väldigt engagerad i bolagen. Jag drivs framåt av att jobba med något som kan lösa klimatkrisen, jag är väl i så fall otålig och ligger vaken och funderar på hur jag skulle kunna få fler investerare att förstå hur bra de här bolagen verkligen är.”

Läs även: ”Det behövs mer institutionellt kapital till små och mindre listade bolag”


För dig som prenumerant

VA Superkarriär:

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.