Fotograf: Kali Andersson

Klimatpsykologen: Vi måste inse att vi inte är maktlösa bara för att världen befinner sig i kris

Kali Andersson började engagera sig som klimataktivist i 30-årsåldern. Idag är hon utbildad psykolog. Hon menar att vargen kommer-effekten är kontraproduktiv. Rädslan för klimathotet kan göra oss så lamslagna att vi faktiskt blir mindre motiverade att ta hand om miljön. 

"Det är stor skillnad mellan att tala om katastrofscenarion och att tala allvar", säger Kali Andersson, som för ett antal år sedan bestämde sig för att ägna sig åt konsumentmakt.

"Jag försökte minska mitt negativa koldioxidavtryck genom alltifrån att äta veganskt och närproducerat till att cykla så mycket jag kunde. Men hur mycket jag än kämpade fortsatte världen som om ingenting hade hänt."

Efter att ha läst delar av tegelstenen The Oxford Handbook of Political Consumerism stod en sak klar – konsumentmakt löser inte klimathotet.

Med Veckans Affärer Insights hjälper vi dig att göra ännu bättre affärer. Du får exklusivt dagliga analyser, fördjupningar och mycket mer. Och det är bara där du också får access till alla våra unika listor; VA500, Superföretagen, Miljardärslistan, Supertalangerna, Näringslivets mäktigaste kvinnor...

Prova utan kostnad i 30 dagar

"Konsumentmakt fungerar bra för långsiktiga processer kring enskilda frågor, men klimathotet är inte en sådan enkel fråga. Det finns tusentals variabler världen måste få ordning på."

Utgår man dessutom från hur bråttom det är måste vi minimera risken att gå in i tankefällor som riskerar att föra oss än längre bort från den väg vi måste färdas, enligt Kali Andersson.

Den insikten gjorde också att hon styrde om sitt liv genom att bli miljöaktivist runt 30.

"Det är inte vanligt att bli aktivist så sent i livet, men jag blev det efter att ha läst på om vad som kan skapa en snabb samhällsförändring."

Kali Andersson hävdar att om tittar man rent historiskt har få förändringar annat än krig, katastrofer och revolutioner lett till den sortens snabba systemförändringar som nu krävs.

"Jag tror att det kan bli krig, men vill naturligtvis bidra till att försöka förhindra det. Oavsett hur råder det inga tvivel om att det kommer att uppstå många konflikter."

Ett problem är att det vid oroliga tider finns en överhängande risk för utbredning av fascism och hon spårar mycket av den högerpopulism som har vuxit fram över världen till konflikter om resurser.

Då jag nämner att jag intervjuade den amerikanske klimatdystopikern Roy Scranton för ett antal år sedan och att denne är övertygad om att vår civilisation går under, meddelar hon att hon inte delar hans becksvarta syn.

"Jag ser det snarare som att civilisationer befinner sig stadig i förändring. Vi lever ju helt annorlunda i dag jämfört med när våra föräldrar var små."

Ytterst anser hon att vi antingen hittar ett nytt mer hållbart sätt att leva eller så går civilisationen under i dess nuvarande form.

"I så fall bör man ställa sig frågan om kollapsen går långsamt eller fort. Här tyder mycket på att världen redan befinner sig i en långsam kollaps."

Även om rädslan kan göra oss så lamslagna att vi blir mindre motiverade att ta hand om miljön måste vi inse att vi inte är maktlösa bara för att världen befinner sig i kris, enligt Kali Andersson.

Så hur blev hon då en sådan expert på klimatpsykologi att hon tillsammans med Frida Hylander och Kata Nylén ger ut en bok med titeln "Klimatpsykologi" i höst?

Läs även: Därför blir du en klimatförnekare

Efter att ha skrotat idén om att bli journalist läste hon psykologiprogrammet vid Uppsala universitet.

"Psykologi lär dig grundläggande saker som hur du lyssnar på människor och dessutom tillfredsställde yrket min längtan efter att bli detektiv eftersom det gäller att hitta roten av problemet för varje unik person och sedan få dem att byta perspektiv."

Som KBT-terapeut i grunden menar hon att man kan säga samma sak till tio personer med liknande problem och ändå få diametralt motsatt effekt.

"Mitt yrke handlar om att visa medkänsla och vara lagom hård."

Vägen att addera klimatpsykologi till repertoaren började med att hon i samband med en uppsats om kronisk smärta intresserade sig för terapimetoden ACT (acceptance and commitment therapy).

Det kan låta långsökt, men faktum är att teorierna kring smärtterapi går att applicera på klimatpsykologi eftersom patienten kan behöva hitta nya sätt att "återta" livet i en begränsad kropp.

Precis som människan har levt i en ekonomisk modell som bygger på oändlig tillväxt på en planet med ändliga resurser måste vi nu hitta nya sätt att leva inom ramen för våra begränsningar, enligt Kali Andersson.

Hon hävdar också att vi måste ta oss förbi den konflikt som uppstår när några miljömuppar kommer och säger till en stor grupp som har blivit uppfostrade med prestation, självhävdelse och konkurrenstänk att allt de har lärt sig är fel.

Medan hon anser att den naturvetenskapliga disciplinen har fyllt en oerhört viktigt funktion då det gäller att ta reda på vad som har skett med klimatet anser hon att psykologin olyckligt har fallit i skymundan.

"Det är ytterst märkligt med tanke på att problemet handlar om att vi måste åstadkomma beteendeförändringar och det ju är just vad psykologi handlar om."

Ytterst anser hon att det inte går att förändra ett system inifrån som inte ens vill förändra sig själv, utan att aktivism är den enda vägen framåt för att rädda såväl demokratin som planeten.

"Forskning om hur stora förändringar går till pekar på att det alltid börjar med gräsrotsrörelser. Ta bara den svenska kvinnorörelsen. Utan den hade jag ju aldrig talat med dig om det här, utan varit hemmafru."

Hon pekar på att forskning visar att ickevålds-rörelser är dubbelt så effektiva som mer våldsbejakande motsvarigheter vad gäller att åstadkomma förändringar samt att informationens lov är en illusion i det att psykologins grundbult säger att information inte nödvändigtvis leder till beteendeförändringar.

"Det är att lätt att man tror att om folk bara visste skulle man förändra sig, men vi människor styrs även av en massa annat som ekonomi, prioriteringar, normer och vad vi tror oss kunna göra. Det övertrumfar ofta information."

Läs även: Likt lagar mot folkmord behöver vi en som skyddar jorden – från ecocide

Här kan du enkelt bli miljöaktivist, enligt Kali Andersson:

* Greta Thunbergs skolstrejk är den rörelse som växer allra mest nu, men även om det är ungdomar som strejkar har många vuxna också gått med.

* Folk mot fossilgas planerar en aktion i Göteborg för att stoppa en miljardsatsning av en terminal för fossilgas från Ryssland i Göteborgs hamn.

* Extinction Rebellion startade i London och arbetar för att utlysa ett klimatnödläge och efterlyser också att medborgarråd i stället för politiker tillsätts för att hantera klimatfrågan.

* End Ecocide verkar för att vi likt lagar mot folkmord – genocide – också behöver en lag som skyddar jorden och där företag som förstör livsmiljöer ska kunna dömas av Internationella Brottmålsdomstolen, ICC, i Haag. 


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.